Lönen skattedunstar i januari?

I en SIFO-undersökning, beställd av SR, visar det sig att nästan varannan svensk tror att de får höjd inkomstskatt om sossarna vinner valet i höst, trots vad Magdalena Andersson, partiets ekonomisk-politiska talesperson säger.

Själv ”tror” jag inte!

Jag minns alltför väl hur mängder av hundralappar dunstade, upp i en röd dimma, ur lönekuvertet i januari 1995, några månader efter att vi fått en socialdemokratisk regering i valet i september 1994.

Jag förstod aldrig, och förstår inte än i dag, vart dessa hundralappar tog vägen. Vem kom alla dessa pengar till nytta? Jag tror att vi är många som ställer oss denna fråga!

Magdalena Andersson (S) kommenterar dagens SIFO-undersökning med att säga ”vi kommer inte att höja skatten för vanliga löntagare.”

Vilka hon avser som ”vanliga” är en smula oklart men det ligger nära tillhands att tro att hon menar de LO-anslutna som fortsatt tycker det är toppen att deras fack fortsätter att pumpa in stålar i ett parti som ännu inte, två månader före valet, har lyckats presentera några tydliga visioner om hur regeringsarbetet ska drivas efter valet vid en eventuell vinst!

Jag oroar mig inte bara för högre skattetryck nästa år.

Om vi ska tro opinionsundersökningarna i dessa dagar så tycks valet i höst resultera i en okontrollerbar symfoni av oreda i Sverige.

Varför folk i allmänhet är less på att leva i ett land som klarat sig bättre än de flesta andra igenom ekonomiska oår är fullständigt ofattbart.

Sossarna må försöka påvisa att arbetslösheten blivit högre, statistik kan som alla vet tolkas på fler sätt än handens fingrar och att skolan är usel trots att PISA-resultatet visade sig vara baserat på betygs-obetydande tester gjorda av ointresserade elever. Nåja, låt oss vänta till september då korten ska läggas som sedan förblir lagda i 4 år. Eller blir de det?

Vid en sosseseger börjar det nog lukta nyval snart nog om någon frågar mig!

Förhoppningsvis har då den svenska väljarkåren vett nog att fundera på över om det var så klokt att rösta bort en regering som lyckats hålla oss över ytan, under flera år, i en annars oftast kvicksandssjunkande omvärld.