28 november 2017

Mello 2018 kan bli katastrof!

Anders Nunstedt på Expressen har helt rätt när han konstaterar att 2018 års Melodifestival kommer att ge oss ”fyra deltävlingar som samtliga verkar vara i behov av akut vård, kryckor, vitamininjektioner och psykologisk vägledning för att det ska bli någon slags åka av.”

För en Mello-diggare som denne bloggare känns startfältet som presenterades i dag som ”buskis”. Här måste skaffas nya skämskuddar som tål sex veckors ansiktsgnuggande under februari och mars.

Med många oprövade kort, ett par ”artister” som inte kan sjunga, en borgmästarkandidat från Chile, en polsk sångerska, en artist som säkerligen kommer att bli sjuk före scenframträdandet och ett par gamla rävar som vi redan tröttnat på så känns hela upplägget mera som ett spektakel än det jag kallar Mello.

Kul för Jessica Andersson dock som nu kommer att kunna älta sina kärleksbekymmer, barnspekulationer, separationer, glädjeämnen och tragedier ytterligare ett varv i kvällspressen. Frågan är vem som bryr sig?

Att titta igenom startfältet ger, ohört låtarna, detsamma som att längta efter en nyinspelning av ”Godnatt, jord.”

Att dagens presentation framfördes framför loggor med felstavningen ”Melodyfestivalen 2018” år inte ens kul, trots att Christer Björkman försökte flabba bort det hela, bara patetiskt uselt!

Det kan bli hur pinsamt som helst och kanske måste hela svenska folket skämmas i maj när vinnaren ska representera Sverige på scenen i Lissabon!

Aftonbladet och TT bidrar till förväntad Metoo-kollaps!

Jag fortsätter att påstå att hela Metoo-kalabaliken kommer att slå tillbaka på alla tjejer, kvinnor och tanter därute! Jag påstår till och med att detta redan håller på att ske.

Efter de senaste dagarnas kulturella turbulens i Storbritannien om att Törnrosa borde förbjudas då hon inte är kapabel att lämna sitt samtycke till prinsens kyss (hon borde kanske ha fått sova vidare i ett par tusen år till?) fortsätter soppan i dag med rent komiska inslag från både TT och Aftonbladet!

Runt lunchbordet på min arbetsplats var vi några stycken, av alla kön, som diskuterade Metoo. Mest skratt fick TT:s stora nyhet om att de prostituerade i riket nu påstår sig vara kränkta.

En kvinnlig kollega, ursprungligen från en forna Östeuropeisk stormakt, konstaterade: ”Vi tjejer har kämpat i decennier för att uppnå någon slags jämställdhet. Nu tycks det som om alla kvinnor ser sig som offer för omständigheterna. Jag har då aldrig utnyttjats under mitt liv men gudarna ska veta att jag utnyttjat, män, för att nå dit jag är i dag.”

En manlig kollega, sugen på ett nytt förhållande med en kvinna efter några års singelliv, suckade uppgivet: ”Jag törs fan inte flörta ens en gång längre! Jag lär ju bli anmäld!”

På eftermiddagen meddelar Aftonbladets chefredaktör, Sofia Olsson Olsén, att hennes tidning genast bryter samarbetet med tidningen mångårige krönikör, Staffan Heimersson, efter att denne publicerat en omtalad text som hade ett bihang där det klart framgick att åsikterna var hans egna och inte tidningens.

Olsson Olsén begår, i min värld, ett allvarligt ingrepp i yttrandefriheten och hennes bannlysning av Heimersson är ingenting annat än censur i den sunkigaste av världar!

Som sagt; Det som skulle bli en kvinnornas triumf över det manliga släktet har skenat iväg och snart nog spårar det ur rejält. 

Min kvinnliga kollega, vid lunchbordet i dag på jobbet, har helt rätt när hon ampert konstaterar: ”Det är bara för alla tjejer att börja om sin kamp från ruta ett!”

25 november 2017

Metoo kan leda till kulturell kollaps!

Metoo-upproret rullar vidare och snart har alla de yrkeskategorier jag tidigare menade skulle uppröras ha upprörts. Saknar fortsatt sotarmästarna…

Utan att förminska betydelsen av de övergrepp som skett så tror jag även fortsättningsvis att det snart kommer något slags bakslag.

Hela Kultursverige är i uppluckringstillstånd och knappt hinner jag tänka tanken att detta kommer att få följder, inte bara på kulturprofiler av olika kön utan också på hur vi ser på kulturen som helhet.

I dagens Expressen kan vi läsa att en kulturdebatt rasar sedan några dagar i Storbritannien. Detta efter att småbarnsmamman Sarah Hall krävt att barnboken Törnrosa ska bannlysas och troligen helst eldas upp på ett gigantiskt kulturens megabål.

Anledningen är att stackars Törnrosa inte är kapabel att lämna samtycke till prinsens kyss då hon befinner sig i ett hjälplöst tillstånd! Jag tror jag smäller av!

Självklart! Får inte Pippis pappa ha den titel han har så ska Törnrosa bort!

Hur är det egentligen med Snövit? Är inte hon olämpligt utnyttjad av dvärgarna (får man säga dvärg?)? Eller är det hon som utnyttjar de kortväxta? Förbjud!

”Den fula ankungen” måste ju vara uttryck för den värsta sortens mobbing.

I filmgömmorna finns det åtskilliga exempel på verk som snarast måste skickas till något smältverk! Stackars Dagmar Ebbesen som tvingades utstå förnedringen att spela huvudrollen i filmen med den nedvärderande titeln ”Vi hemslavinnor!”

”Hets”, med Stig Järrel som en av de värsta filmpennalisterna genom historien, måste ju också genast förstöras.

Hur ska våra barn, de yngre generationerna, själva kunna dra slutsatser om vad som är lämpligt eller inte lämpligt om de tvingas ta del av sådan ”skit?”

Listan på kulturella verk som är helt degenererande kan göras hur lång som helst!

I morgon, 26 nov, är det förresten exakt 75 år sedan storfilmen ”Casablanca” hade världspremiär. Är inte Humphrey Bogarts rollfigur lite väl kränkande mot Ingrid Bergmans dito och borde filmen alls få finnas kvar till eftervärlden?

Kräk i kulturvärlden (och annorstädes) ska, såklart, sättas på plats. Risken är att kulturvärlden, i övrigt, som följd dock riskerar att förinta sig självt. Bra eller dåligt låter jag dig som bloggläsare få bedöma på egen hand!

21 november 2017

Lotta Bromé gör mig mållös!

”Det har varit ett stort år, kanske mitt bästa och det heter ju att man ska sluta på topp!”

Raden ovan skriven av Lotta Bromé på Facebook som förklaring till att hon lämnar Sveriges Radio efter många år!

Jag är mållös! Av hur många olika anledningar som helst!

19 november 2017

Nu blir indianer bannlysta också!

Läser på norska public service nyhetssidor, NRK.no, att ordet ”indianer” ska skrotas i den kommande upplagan av det ”Store norske leksikon.”

Tänker att snart kommer vi alla att ha mer än svårt att säga vad vi tänker. Än svårare kommer det att bli för den som lyssnar att begripa vad någon vill ha sagt.

Jag kommer i alla fall nog aldrig att prata om gamla filmklassiker som att de handlar om ”ursprungsbefolkningstillhöriga och cowboys!”

Fiberanslutning - en storhet jag inte kopplar!

Som hyresgäst hos ett i Stockholm välkänt fastighetsföretag har jag genom åren varit ”tvungen” att ha Com Hem som leverantör av TV- och datatjänster.

Många är gångerna då jag morrat frustrerat i kön till Com Hems kundtjänst. Är ohyggligt trött på den kvinnliga automatrösten som aldrig begriper vad man vill och dessutom var Com Hems kundtjänst länge sämst i klassen på att erbjuda just kundtjänst!

Därför blev jag positivt överraskad när min hyresvärd tidigare i höstas meddelade att här ska det installeras fibernät i stället för det gamla kabel-ditot.

Kalla mig gärna korkad men jag har levt i tron att med fibernät så ska jag kunna välja fritt vilka tv-kanaler jag vill ha och de möjliga leverantörerna, och därmed konkurrensen, som ska kunna erbjuda detta skulle vara vara outsinliga. Så fel jag hade!

I veckan delade fastighetsägaren ut en broschyr med valbara alternativ och det visar sig att merparten av dessa inte ens erbjuder TV-tjänster utan endast telefoni!?!

De företag som erbjuder TV-tjänster har ett identiskt upplägg som Com Hem. D v s man beställer ett paket med kanaler och sedan sitter man där med tolv kanaler man aldrig kollar på. Dessutom till ett pris som är exakt detsamma jag i dag betalar för Com Hem.

På hyresvärdens hemsida har vi boende fått veta att under vecka 45, skulle fiberanslutningar installeras. Ännu har ingenting hänt.

Även i övrigt har informationen lämnat en hel del att önska. Vi har bara, i stort sett, fått veta att vid tolvslaget på nyårsafton bryts Com Hems kontrakt och TV-apparater, datorer och digitala telefoner slocknar. Gott Nytt År liksom!

Alla hyresgäster uppmanas skicka tillbaka sina tv-boxar och routrar. En snabb rundfråga bland grannarna ger vid handen att de, precis som jag, har många finfina program inspelade på sina boxar.

Flera av mina grannar är äldre och jag mötte en gammal man som tårögd frågade mig om han och ”gumman” inte skulle kunna ringa fr o m nyårsdagen. Jag tänkte bara; Att folk, läs tjänstemän hos fastighetsägare, inte begriper att det nog kommer att ta kanske 20 år till innan alla i det här landet begriper sig på all den nya tekniken. Fast den gången, om 20 år, är det nog jag som är ”lost” och gråtande får fråga någon granne om de senaste påfunden som ska tvingas på boende som aldrig tillfrågats om saken!

Com Hem; Kom tillbaka! Allt är förlåtet! Trots att er kundtjänst – jag kom fram först efter att automat-kvinnan sagt ”jag förstår inte vad du vill, dröj kvar” - sagt att ni inte kommer att finnas som valbart alternativ i mina kvarter så hoppas jag att min hyresvärd tar sitt förnuft till fånga.

Det här med fiberanslutning gör nämligen att jag nästan kortsluter!

18 november 2017

Dags för ett manligt metoo?

Vad säger ni grabbar; Är det inte dags för ett motangrepp? Är det inte hög tid att vi gör vår stämma hörd i allt det manshat som strömmar emot oss bara för att vi är män? Har inte generaliserandet och utpekandet av ”alla” av ett kön som äckliga kräk gått alldeles för långt?

Jag har verkligen funderat mycket på metoo-upproret de senaste veckorna och jag har ju också bloggat om det orimliga tsunamihöga vågsvallet som snart nog varje yrkesgrupp drabbats av.

Som 20-åring arbetade jag som reseledare i Spanien och det kan jag helt klart deklarera: Något äckligare än berusade kvinnor i 40-årsåldern visste jag inte då. Och vet inte heller nu, fast i dag kan jag hantera klämtanterna på ett betydligt bättre sätt än vad jag kunde den där gången för länge sedan.

Jag vet inte hur många gånger de kladdande fruntimren skulle knö sig upp i mitt knä, hur många tungor jag fick i mina öron och hur många kraftfulla skrevgrepp jag drabbades av.

För ett par år sedan sökte jag ett nytt arbete. Jag angav min dåvarande, kvinnliga, chef som referens och hon blev uppringd av det rekryterande företaget. Efter avslutad utfrågning kallade hon på mig, la sin hand över min och sa; ”Jag vill att du ska veta att jag inte berättade att du är homosexuell!”. Mitt svar kom blixtsnabbt; ”Vad bra, för jag berättade inte för dem att du är hetero!” Ridå för henne men någon ursäkt fick jag aldrig!

Jag minns också den kvinnliga kollega som för ett antal år sedan, och i oanständig frustration, ropade efter mig i korridoren att jag var en ”dumknullad piss-bög!”

Jag är absolut säker på att det finns många män därute, både hetero och homo, som sitter på en hel del egna erfarenheter när det gäller övergrepp från fuktiga kvinnor.

Kanske börjar det dra ihop sig till att även vi män ansluter oss till metoo-upproret? Dock inte av samma anledning som de kvinnor som redan upprörts tror!

SVT Text uppfinner en ny nation!

SVT Text-tv har uppfunnit en ny nationalitet under lördagen:


17 november 2017

Journalistik och veckodagar okompatibla!

När mediesajter publicerar nyheter på webben som dagen efter kommer i pappersform är det inte ovanligt att veckodagar blir fel.

I stället att skriva ”på lördag” så skriver de ”i morgon”, något som en nitisk kvällsredaktör genast ändrar till ”idag” på webben. Till sist blir det, för en nyhetskonsument, absolut oregerligt att veta vilken dag det handlar om.

Denna fredagskväll publicerar DN följande:










Trots påpekande till redaktionen, och till journalisten ifråga, så ändrar man inte på webben. 

Tidningen i morgon bitti lär vara mer än förvirrande!

Valet hålls på söndag! Inte ”idag”, inte i morgon utan just på söndag!

Usel journalistik, om någon frågar mig!

Kvinnouppror - vi har fattat!

Som man har jag förstått! Budskapet har gått fram!

Det finns män som är patetiskt korkade, kära i sitt ”paket” som de vill visa upp i tid och otid, män som vill tafsa i samma tid och otid och när det går riktigt illa förväntar de sig snabbsex med någon av det kvinnliga könet. Oaktat om det handlar om maktmissbruk, utpressning, svår fylla eller narcissism i den högre skolan så är det oacceptabelt.

Trots att vi, som påstår oss vara hyfsat respektfulla män, redan för flera veckor sedan insåg att de sexuella övergreppen troligen varit betydligt värre än vad vi någonsin kunnat föreställa oss så försöker det kvinnliga släktet trötta ut oss med det ena uppropet efter det andra.

Sjuksyrror, skådisar, sångerskor, poliser, serveringspersonal och byggarbetare är bland de som skapat hashtaggande och skrivit under på hur vidrig deras egen situation varit. I kväll är det politikernas tur. Nu väntar vi på lärarna, renhållningspersonalen, sjöräddningen, bönderna, resesäljarna, flygvärdinnorna, tulltjänstemännen, trädgårdsodlarna, kolonilottsägarna, tunnelbaneförarna, de livsmedelsbutiksanställda, luciorna, dalkullorna, körsångarna, sotarmästarna….Gäsp!

Jag påstår att för varje ny hashtagg , för varje nytt uppror, göre sig den nyutkomna gruppen hela kvinnosläktet en ogärning. Intresset falnar, ingen orkar snart ta del av de upprörda känslorna och snart nog kommer det förmodligen något slags bakslag för denna viktiga kvinnokamp.

Som man har jag lärt mig en läxa och ska vara mer uppmärksam på vad som sker i min omgivning men uttjatningsteknik har aldrig haft någon som helst framgång på mig så kanske att jag tröttnar och riktar fokus mot något som inte är lika behjärtansvärt och viktigt!

15 november 2017

Tvärbanan ett sorgebarn i klass med Karolinska!

Läser i gratistidningen ”Mitti” att det kommer att dröja flera år innan turtätheten på tvärbanan kan bli tätare.

Ja, har SL inte beställt tillräckligt med vagnar i tid så är detta något vi tvingas hacka i oss utan att knota alltför mycket.

Mer oroväckande är det när SL:s presskommunikatör, Claes Kiesu, konstaterar att när väl de nya vagnarna kommer så är det inte alls säkert att elleveransen räcker till för att kunna köra tätare trafik.

”Vi måste se över strömförsörjningen”, konstaterar Kiesu.

Jaha? Och detta hade man inte kunnat göra i samband med de många och långa avstängningsperioderna, nu senast i sommar då linjen var avstängd i ett halvår?

Tvärbanan, med sina ohyggliga förseningar och oacceptabla fördyringar måste vara landstingets sorgebarn, näst efter Nya Karolinska!

Det är väl bara att inse att vi har ett par halvårsavstängningar till att inte se fram emot innan tågen kan rulla med en frekvens som motsvarar resandeantalet!

14 november 2017

Tågkaos i Stockholm - helt urspårat!

Ända sedan den nya Citybanan, tågsträckan för pendeltåg under Stockholms centrala delar, invigdes så har jag undrat; När?

När ska spåren 13-16 på Stockholms Central börja användas igen, till fjärrtågstrafik? När ska spår 10 skrotas och centralhallen utvidgas med t.ex. fler krogar och butiker?

När ska hänvisningsskyltarna anses vara för gamla?

När ska horderna med trafikinformatörer, som uppenbarligen behövs för alla förvirrade människor, minska i antal (de blockerar ofta vägen för en morgonstressad och trafikförsenad resenär)?

När ska plattformarna på pendelstationen Stockholm City få fler bänkar för trötta resenärer att sitta på?

När kommer vi resenärer äntligen begripa vilken sjukt lång rulltrappa som leder vart?

När ska vi inse att de nya pendelstationerna egentligen är ett fantastiskt bygge och imponeras över hur det varit möjligt att iordningställa något liknande?

När ska resenärer till och från pendelstationen Årstaberg någonsin kunna lita på att det faktiskt går ett pendeltåg från och till den stationen enligt tidtabell?

När ska miljöpartister, och miljövurmare i allmänhet, sluta att påstå att tåget är det enda tänkbara alternativet till att färdas?

När ska talespersoner för SL lägga av med att påstå dumheter till media och på stationsskyltar, dumheter som alla luttrade pendlare sedan länge slutat tro på?

Svaret på samtliga mina frågor är högst sannolikt; ALDRIG!

”Det kan ta några timmar eller några dagar. Vi vet helt enkelt inte”, säger presskommunikatören på SL, Christian Hoffman, till TT apropå att pendeltågen sedan ett par timmar återgått till sin gamla dragning via Stockholms Central, med en skyhelvetes massa förbehåll om söder- respektive norrgående tåg.

Tekniska fel med ”skyddsportarna” anges som orsak utan att begreppet ”skyddsportarna” beskrivs närmare.

På SL:s hemsida är i övrigt den stora nyheten att priset på biljetter höjs om bara 7 veckor!

Totalt urspårat om någon frågar mig!

12 november 2017

Fars dag - en fars!

I dagens Expressen får vi ta del av hur folk brukar fira sina farsor på Fars dag.
Mattias på Södermalm har inga som helst problem:















Måste vara världsunikt med någon som fyller år på olika datum varje år!

Grattis Mattias! Eller också inte!

11 november 2017

Kubansk meny det nya i Caracas!

Säga vad man vill men ”vanligt folk” i Caracas, Venezuelas huvudstad, har kvar sin finfina humor trots den bedrövliga verklighet de lever i.

Efter att priset på en hamburgare fyrdubblats under bara fyra månader så tycks nu köttråvaran definitivt vara slut.

Caracas ”korvgubbar” har nu varken hamburgare eller korv att sälja men i ett, kanske hopplöst, försök att överleva erbjuder de nu hamburgare och korv utan varken hamburgare eller korv.

Humorn i det hela: De kallar detta för ”Hamburguesa cubana” respektive ”Perro cubano”, dvs båda rätterna påstås vara kubanska!

En artikel, från tidningssajten "El Nacional”, hittar du här.

Tystnadskulturen fortsatt vid liv!

En ledare i Expressen bär rubriken ”Tystnadskulturen är äntligen död och begraven.” Det handlar förstås om det s.k. uppror som skakat om kulturelit, mediekonsumenter, ja hela riket de senaste veckorna. Ett ”uppror” där somliga outas medan andra ska hållas skyddade.

Jag kommer aldrig att begripa hur urvalet går till. Vem som hängs ut på kvällstidningarnas förstasidor eller vem som pixlas bort till oigenkännlighet tycks vara ett lotteri där inte ens slumpen rår.

Helt plötsligt är det en kvinna som är i hetluften och då tas pixelmaskineriet fram i hela dess fu(l)la potential.

Jag påstår att ”alla” i Sverige vid det här laget vet vem kvinnan är.

Att det populära radioprogrammet helt plötsligt fick måndags- till torsdagsprogramledare som annars bara fått träda fram fredag-söndag gjorde att saken liksom var klar.

Att tystnadskulturen skulle vara död och begraven är däremot en direkt felaktighet. Inte ens alla de kvinnliga skådespelare som fått skriva av sig, eller i alla fall undertecknat ett upprop där några kollegor skrivit av sig, är ett bevis på att tystnadskulturen är död. Ingen av de män på Dramaten, och andra teatrar, som anses vara kräk är uthängda. Trots att de flesta har en uppfattning om vilka det måste röra sig om.

Självklart; Alla är oskyldiga till motsatsen bevisats och att svinen, av bägge kön, skulle hängas ut skulle inte gagna någon.

Men när det görs skillnad på folk och folk och när SR-profilens redaktion uppmanas att ”mörka” det som sker på jobbet så börjar det osa patetiskt och inte så litet unket om sex-soppan.

Tystnadskulturen fortsätter att frodas!

7 november 2017

Gravida och småbarnsföräldrar har för mycket makt!

I samma ögonblick som en kvinna blir gravid och barnets far blir varse om saken så förändras de blivande föräldrarnas hjärnor. Fullt resonabla, rättviseinriktade, effektiva, ansvarstagande och empatiska människor förvandlas till egotrippade, armbågande, självupptagna, jag-krävande och världsfrånvända individer.

Helt plötsligt krävs hela deras omvärld på att allt fokus ska ligga på dem, och det blivande knyttet, och vad de än kräver så skall deras minsta lilla vilja omsättas i verklighet och detta skall ske snabbare än bums.

Föräldraledigheter, semestrar, vab-dagar och inskolningar skall bara accepteras av alla deras kollegor på arbetsplatsen.

Att arbetsgivare vill ha information så snart en graviditet är bekräftad, och därmed kunna planera sin verksamhet långsiktigt, är helt plötsligt inget som någon ska ta för givet.

När barnet, sina föräldrars guldklimp, är fött skall alla andra runtomkring bara skingra sig och ställa sig i givakt för de nyblivna mammornas och pappornas minsta lilla vink.

Att barnlösa, även de som arbetat under många år hos samma arbetsgivare, tvingas ta semester första veckorna i juni eller i månadsskiftet augusti-september är ingenting som bekymrar eller ens berör en småbarnsförälder.

En ansökt föräldraledighet, som skett regelrätt ett par månader i förväg, kan aldrig avslås av en arbetsgivare i Sverige. Som av en händelse vill de allra flesta småbarnsföräldrar vara föräldralediga hela juli månad och veckorna före och efter föräldraledigheten ha semester. Samma sak runt helgerna vid årets slut.

Att far-eller morföräldrar skulle kunna tänka sig att se efter knyttet under en julivecka, eller två, finns aldrig på kartan.

När knyttet ska inskolas på dagis förväntas alla kollegor på jobbet ställa sig upp unisont och jubla och gemensamt konstatera; Det är lugnt! Vi jobbar gärna extra, och obekvämt, för att ni ska få ta hand om knodden.

Att fuskandet med vab dessutom når allt högre nivåer i Sverige kunde SR Ekot berätta redan den andra dagen anno domino 2017. Vem är ens förvånad?

Jag tycker i grunden att vår sociala välfärd är behjärtansvärd. Åtminstone om vård, assistanshjälp, äldreomsorg, skola och mycket annat skulle fungera som tänkt!

Däremot anser jag, som även jag en gång varit ett litet knytt men då togs omhand av mormor när min mor jobbade, att dagens nygravida och nykläckta småbarnsföräldrar har på tok för mycket makt i arbetslivets Sverige. Någon måtta borde det sannerligen få vara! Även en småbarnsförälder kan jobba några dagar i juli och över jul och nyår.

Det är dags att se över regelverket för de som har att uppfostra en kommande generation. 

Deras ungar kommer ju bara att kräva än mer, till förtret för de som inte velat eller kunnat skaffa barn!

5 november 2017

King Edward är en mos-myt!

Som tillhörande en generation där föräldrarna uteslöt alla former av potatismos som inte innehöll King Edward-potatis så har jag, alldeles för länge, ägnat mig åt att tillaga mitt mos enligt samma tillsynes obrytbara regelverk. Ett fossil till regelverk som mången nätsajt fortsatt förespråkar.

King Edward är en potatissort som ofta drabbas av olika åkommor och inte är den särskilt billig heller. Med tanke på alla delar jag skurit bort från usel King Edward torde mina åtskilliga potatismos genom livet vara i den onödigt höga prisklassen.

Testade vid några tillfällen andra mjöliga potatissorter men blev aldrig riktigt nöjd. Varför fick jag aldrig till det där moset som finkrogar lyckas servera gång på gång?

Förlösningen kom för en tid sedan då jag läste någonstans att i många kändiskockars potatisstampande har mjöliga sorter inte att göra.

Sagt och gjort; Sedan något år testar jag fasta potatissorter till mitt mosande och nu, banne mig, börjar jag närma mig det ultimata potatismoset!

Med fast potatis blir moset krämigare på ett sätt jag aldrig lyckats med tidigare.

Till syvende och sist handlar ett perfekt mos om hur mycket kärlek, i form av smör, gräddmjölk och kryddor som vispas ned men mjölig potatis, särskilt inte King Edward, kommer aldrig mer att mosas i denne bloggares kök.

Återstår att finna den ultimata, fasta, potatissorten, den perfekta kryddningen, den exakta smörmängden och den utopiska doseringen mellan mjölk och grädde. Men det är en härlig utmaning jag gärna ägnar mig åt, mosig som jag säkert ofta kan framstå!

Nyheter svensk media glömde - del 2

Dags igen för ett gäng med nyheter som svensk media inte rapporterade om under veckan som gick:

Den fyraåriga flicka som i september dog av malaria på ett italienskt sjukhus smittades av sjukdomen på sjukhuset! Detta bekräftar italienska hälsoministeriet under lördagen. Ministeriet utesluter att flickan blivit biten av en malariamygga men bekräftar inte hur flickan smittats, bara att det skedde i samband med ett läkarbesök på sjukhuset i staden Trento. Bl.a. nyhetssajten Thelocal.it berättar.

På sjukhuset São Francisco Xavier i Portugals huvudstad Lissabon har fler än 25 patienter insjuknat i legionella. Tre av dessa intensivvårdas. Landets president, Marcelo Rebelo de Sousa, besökte på lördagskvällen sjukhuset för att informera sig om läget. Portugisisk media berättar om att sjukhuset stängt toaletter och duschrum eftersom man misstänker att smittan kommer från de egna vattenledningarna.

Uruguays centralbank har som första centralbank i världen inlett ett försök med digitala sedlar, ett försök som ska pågå i sex månader. Uruguays tidning El País berättar. I september avgick landets vicepresident efter en kreditkortsskandal. Frågan är om han och befolkningen i övrigt är redo för en officiell digital valuta?

World Economic Forum presenterade i veckan årets jämställdhetsrapport, något som mången världsmedia berättar om. Glappet mellan könen ökar för första gången på 11 år. Island, Norge och Finland toppar ligan över mest jämställda länder medan Sverige ”bara” hamnar på en femte plats, återigen passerat av Rwanda i Afrika. En smula märkligt kan jag tänka för trots att två tredjedelar av parlamentets platser i Rwanda innehavs av kvinnor så är det fortsatt si och så med jämställdheten bortom parlamentsbyggnaden, ute i det rwandiska samhället.

I Venezuela, landet vid bankruttens stup, tycks det inte längre ens gå att få ett pass för medborgarna. I stället uppmanar landets styre medborgare som har pass att gå in på en hemsida, betala en avgift och vips så förlängs deras passhandlingars giltighetstid med två år. Vad resten av världssamfundet tycker om det och om venezuelanerna tillåts använda sina förlängda resehandlingar, är ytterst oklart!

I tider av världslig otrygghet tycks det som semestrande européer väljer att satsa på välbeprövade resmål. Den kanariska tidningen La Provincia berättar att Kanarieöarna under årets första nio månader har tagit emot 10,4 miljoner turister, en siffra som pekar på att alla tiders turismrekord kommer att slås innan nyårsklockorna ringer och de tolv vindruvorna ska inmundigas på spanskt vis.

Därmed var det slut på rapporten med några i Sverige opublicerade nyheter för denna gång! To be continued….

4 november 2017

Nordea! Penningtvätt är inte min grej!

När jag i dag skulle logga in mig hos en av de banker jag är kund hos, tyvärr fortsatt Nordea, möttes jag av ett, inte så lite, hotfullt meddelande.

Antingen besvarar du ett antal frågor eller så riskerar du att få din egen sida spärrad och i förlängningen kan det bli så att vi inte vill ha dig som kund längre!

Ungefär så stod det och jag förvånades och upprördes över ”tonläget!”

Banken skyller på de finansiella regler som gäller numera och att de är skyldiga att rapportera till myndigheterna om det sker märkliga transaktioner från eller till kundernas bankkonton.

Jag begriper mycket väl att om jag skulle ha ett ständigt inflöde av kontanter från konton i Panama eller något annat skatteparadis så skulle bankens frågor vara berättigade.

Men med en ”månadspeng” från arbetsgivaren som genast omsätts i en herrans massa räkningar för hyra, försäkringar, el etc. så är det ofattbart att banken tar till brösttoner och skyller på ”myndigheterna.”

Senare under lördagen besökte jag ett större köpcentrum. Från en av de stora livsmedelsbutikerna kom tre herrar ut med lika många kundvagnar. Alla överbelamrade med kaffepaket som lastades in i en bil av det dyrare slaget, allt medan de tjocka guldlänkarna runt handlederna gnistrade i novembersolen.

Extrapris på kaffe, tänkte jag, men detta skulle komma på skam när jag själv besökte butiken. Har männen ett café? Driver de tillsammans en kvartersbutik där de säljer kaffe till överpris? Tvättar de fulpengar vita? Om detta vet jag intet men jag tänker att deras bank kanske borde kolla kontoutdragen för herrarna mera noggrant!

Jag ägnar mig, hur som helst, inte åt penningtvätt och det borde min bank begripa efter alla år jag varit deras stammis! Dessutom borde Nordea lägga extra energi på att formulera sig på ett betydligt trevligare sätt i kommunikationen med sina kunder!

3 november 2017

Blivande föräldrar borde skaffa barnkörkort!

I morse läste jag, i DN, om ”Grotescos sju mästerverk”, en serie i ÅTTA (självklart och briljant!) avsnitt, som SVT börjar visa i kväll.

Längtar redan efter avsnittet då vi får ta del av upproret där förskoleföräldrar upprörs över många petitesser och förväntar sig att förskolelärarna ska följa minsta vink från rättshaveristiska småbarnsföräldrar vars tillvaro snurrar runt den lille telningen utan hänsyn till samhällsproblem i stort.

Varför blir jag då ens förvånad när Expressen/GT på fredagskvällen berättar om att en förskolas sagostund blivit anmäld då det berättades om Pippi och hennes pappa?

HAHAHA!

Svenska, blivande, småbarnsföräldrar borde, fortsatt, vara tvungna att behöva ta ”körkort” innan de kopulerar och startar fabulerandet efter sina egna pipor!

Fel person tagen i förvar?

På fredagseftermiddagen kommer nyhetsrubriken jag har väntat på. Just detta klipp från SVT Nyheter:







Tyvärr verkar det dock, denna gång, inte vara Donald själv som är tagen i förvar.

1 november 2017

Tiggeri och graffitiväggar måste förbjudas!

”Hej, hej, chopa tinin?”

Jag har precis satt mig på t-banan när den romska tjejen efterfrågar min uppmärksamhet och viftar med ett par inplastade tidningar.

Stationen efteråt kliver en kvinna på som ser ut att må ganska bra. ”Hej, jag heter Anneli och undrar om någon vill hjälpa mig med ett par kronor?” Det vill ingen.

Två stationer senare och sluddrande: ”Hej jag heter Jonas och är hemlös. Jag är drogfri sedan fyra år…”, sedan hör jag inte mer för ”Jonas" ser ut som han just skjutit i sig en sil. Hans benmuskler fungerar inte som de ska och för ett ögonblick tror jag att han ska falla omkull.

T-banan närmar sig City och ombord kliver mannen med det konstiga musikinstrumentet. Han lirar samma låt som han gjort de senaste fem åren, troligen det enda musikstycke han kan, och hans kompis går förgäves runt med en pappmugg innan vi når T-centralen och ”musikern” med följe rusar över plattformen för att byta färdriktning.

Vid följande station är det dags för en kollega till ”Hej, hej, chopa tinin?” igen och när jag äntligen kommer fram till min destination möts jag av ”Hej, hej tack so micke” tre gånger innan jag ens hunnit upp till gatunivån.

På hemväg efter jobbet spelas allt upp igen.

”Anneli” kliver tillsammans med en man av t-banan jag ska kliva på. Hon pratar i en mobil av nyare modell och är arg. ”Hej, hej, chopa tinin?” har ersatts av nya kvinnor. En ny ”musiker” spelar ohyggligt illa och frågorna från svenska drogmissbrukare om en slant till natthärbärge blir flera stycken innan jag kommer hem. Utanför den lokala livsmedelsbutiken står en man på vakt vid returstationen för pantning av flaskor och hoppas på en tom PET-flaska eller fler. Hans fru (?) sitter vid entrén och säljer ”armband” av sytråd och leksakspärlor.

Inte vid något tillfälle under dagen ser jag någon som lägger en slant i någon pappmugg och det gör inte jag heller. Krasst önskar jag bara att få vara ifred när jag rör mig runt omkring i staden. Kunna fundera igenom arbetsdagen på väg till jobbet och kunna få en stunds vila på vägen hem.

Det låter hårt men Ulf Kristersson (M) har helt rätt i att det nu är mer än dags att förbjuda tiggeriet!

Det är dags att ställa politikerna, som påstod att Rumänien och Bulgarien skulle stöttas så att de kan ta hand om sina medborgare på ett anständigt sätt, mot väggen.

Det är dags att ställa politikerna, som röstade igenom sprututbytesprogrammen, mot väggen.

Det är dags att skattetryckslandet Sverige använder resurserna på välgenomtänkta sätt.

I stället läser jag, när jag kommer hem, i en gratistidning, om politikern Sus Andersson (MP) som premiärsprayar en graffitivägg i Tensta. En vägg Sus är stolt över och en vägg som kostat skattebetalarna 400 000 kronor. Det är, ta mig fan, ingenting annat än en praktskandal!