31 januari 2018

Efter Eliasson - Reformera rekryteringarna!

Dan Eliassons avgång, aka rekrytering till ny tjänst, väcker tankar och framförande av åsikter hos många, både polisanställda och andra.

Jag tänker att det är dags att testa något nytt i stället för den nepotism-hålla-om-ryggen-rekryteringspolicy som sittande regeringar ägnar sig åt, där någon ur det egna ledet, eller i alla fall med åsikter som sammanfaller med ansvarigt statsråd, handplockas till myndighetshöjdarposter.

Varför inte införa en regel som säger att sittande regering är tvingad att välja någon ur motståndarlägret? I alla fall om vi ska fortsätta med systemet med politiskt tillsatta chefer.

Jag tänker mig att en sosseregering måste plocka ut en myndighetsboss med borgerliga sympatier och vice versa. Ett förordnande som sträcker sig fram till nästa val.

Då, och kanske först då, skulle det uppstå en slags stuns, en spänst som år ut och år in saknats i styrandet av våra myndigheter.

Ansvarigt statsråd skulle samtidigt få ytterst begränsade möjligheter att sparka myndighetschefen om det inte handlar om rent kriminella handlingar.

Utan att ha tänkt riktigt klart tänker jag att det då skulle uppstå intressanta och utvecklande diskussioner mellan regering och myndighetschef om verksamheten, mål, personalpolitik, budget och mycket annat och att det i slutänden skulle kunna leda till att vi får en betydligt trovärdigare utveckling av både politik och myndighetsutövande än vad vi har i dag där ryggdunkande, medhåll och försvar av dåliga beslut blivit mer regel än undantag!

28 januari 2018

IKEA gjorde det ekonomiskt möjligt att möblera mången lägenhet

Kanske kan det kallas för någon slags självskadebeteende men med stigande ålder finner jag allt större njutning av att inhandla platta paket och skruvandes, muttrandes och svärandes försöka mig på att få innehållet att passa ihop på avsett vis.

Under lördagen lämnade Ingvar Kamprad jordelivet och möjligtvis håller han just nu på att montera ihop änglavingarna han säkerligen tog med sig i ett särskilt fint och platt paket!

Kanske har han också inlett utbildningen i ledar- och entreprenörskap för toppskiktet på andra sidan. Det där om att hålla sams, att göra människor glada och att erbjuda en arbetsplats som många ser som sin favoritarbetsgivare.

Bortsett från några korkade politiska uppfattningar och bortsett från pengahanteringen i stiftelseform som gjort ifrågasättandena många genom åren så är det bara att konstatera att en av världens främsta entreprenörer någonsin nu har satt upp den egna stängtskylten.

Jag tror vi är många som har Ingvar att tacka för att vi hade ekonomiska möjligheter att inreda det första egna boendet en gång i tiden. Med åren har vi fortsatt att handla av bara farten då IKEA erbjuder prisvärda produkter för alla.

Jag hoppas att företaget kommer att fortsätta att drivas i samma anda och fortsätta att ge mängder av människor runt jorden ett arbete som ger mat på (IKEA-) bordet.

Tack Ingvar för en praktfull livsgärning! Jag lyfter på hatten!

27 januari 2018

Nyheter som vi inte fick kännedom om!

Detta har hänt det senaste dygnet utan att någon svensk media, mig veterligt, rapporterat om saken:

Kabinanställda och piloter vid Norwegian förlorade i norsk domstol och deras arbetsgivares moderbolag behöver inte ta något som helst arbetsgivaransvar. I stället hamnar ansvaret långt ut i dottersällskap under Norwegians stora och märkliga parasoll av företag.

En domstol i Bryssel dömer resekoncernen TUI att hosta upp 40 tusen Euro, 32 av dessa till kunder som begärt ersättning för en flygförsening. Kunderna krävde ersättning enligt gällande EU-regelverk men TUI påstod att flygförseningen var resenärernas egna fel då extra säkerhetskontroller hade skett vid avresan från Karibien. Bra dömt av domstolen i Bryssel och tröttsamt med flygbolag och charterarrangörer som inte bara kan betala ut det vi kunder har rätt till när något går åt pipsvängen.

Argentinsk polis genomförde under fredagen husrannsakningar hos landets marin. Anledningen är att man vill se om det finns komprometterande information som kan hjälpa till i utredningen angående den försvunna ubåten.

Städerna Amsterdam, Barcelona, Madrid, Wien, Paris, Reykjavik, Krakow och Bryssel vänder sig till EU-kommissionen för att försöka få till hårdare regelverk kring privatuthyrning av bostäder via Airbnb, Booking.com och liknande sajter. Det handlar om att städerna vill komma åt anonyma uthyrare som hyr ut sina bostäder mer än de tillåtna 60 nätter per år.

I Japan har det första F35A Stealth-flyget någonsin nu stationerats. Detta på Misawa-flygbasen, i landets nordöstra del. Planet, och dess efterföljare som inom kort levereras, ska sättas in i spaningsuppdrag mot, och skydd mot angrepp från, Nordkorea.

Som svar på att Venezuela i torsdags utvisade den spanske ambassadören så svarar nu Spanien genom att ge den venezuelanske ambassadören respass från Madrid.

I en gemensam aktion i västra delarna av Indiska Oceanen har australiensiska och nyzeeländska styrkor lyckats lägga beslag på närmare ett ton heroin.

I Nya Zeeland har myndigheterna utfärdat ett flertal varningar sedan skyfall i kombination med extremvärme skördat dödsfall. Temperaturer på runt 40 grader drabbar delar av landet under helgen.

Kunder hos det nyzeeländska flygbolaget Air New Zealand rasar efter att bolaget avbokat konfirmerade och slutbetalade flygbokningar, gjorda via ett flertal bokningssajter. Ett påstått ”mänskligt” fel gjorde biljetterna billigare än vad de borde ha varit. Bolaget lär ha fått tusentals samtal och mejl från upprörda kunder jorden runt.

Minst 38 fall av gulsot har upptäckts på Mallorca. Smittan tros ha sitt ursprung på en krog i Palma, en krog som tillåtits fortsätta att hålla öppet medan myndigheterna utreder vad som gått snett.

Gambias forne diktator Jammeh kan komma att utlämnas från Ekvatorialguinea, där han sedan några månader vistas i exil. En kommission i Gambia väntas fatta beslut inom kort om Jammeh ska begäras utlämnad för att ställas inför rätta för brott begångna under hans envälde.

Se där ett antal nyheter som i min värd borde ha klarat nålsögat vid svenska nyhetsredaktioner och därmed kommit svenska nyhetskonsumenter till del.

Visst, det finns många som precis som denne bloggare tar del av nyheter ur ett internationellt perspektiv helt på egen hand. Samtidigt finns det många i Sverige som säkerligen tror att det som inte rapporteras aldrig har hänt. Under det senaste dygnet har en hel del, som aldrig borde ha fått passera de jourhavande nyhetsredaktörerna, rapporterats i svensk media medan annat, möjligen med högre dignitet, helt nonchalerats. Det är svårt att förstå!

23 januari 2018

Tinky Winky bräcker trefaldig Nobelprisnominerad!?!

Violeta Parras brorsa, Nicanor Parra, har gått bort vid 103 års ålder.

Han var nominerad till Nobelpriset i litteratur minst tre gånger, var gift en tid med en svensk kvinna, kallade sig själv för ”antipoet” och hade, såsom varandes en Parra, många konstnärligt begåvade släktingar.

När jag skriver dessa rader prioriterar media att ”Tinky Winky”, den lila varelsen med en triangel på huvudet, i ”Teletubbies” har dött. Eller i alla fall skådespelaren bakom figuren.

Kombinationen media och kultur, som jag trodde mig begripa hyfsat, kommer jag aldrig att förstå mig på!

22 januari 2018

Besatt av en rysk folksång jag aldrig hört!

Som mina trogna bloggläsare vet så gillar jag USA, inte när det gäller den nuvarande presidenten och den s.k. politik han driver (och driver med!) utan på ett helt annat plan. Landet, de flesta amerikaner, naturen, shoppingen, mångfalden, friheten (en klyscha, jag vet) är sådant jag går igång på!

Därför ska inte detta inlägg ses som om jag plötsligt fått för mig att byta planhalva!

När jag pysslar med annat, kollar media runt världen, lagar mat eller bara är i största allmänhet så fyller musiken en stor del i mitt liv. Antingen via skivor, både CD och vinyl, eller via någon musiksajt på nätet. I går fick jag för mig att leta efter rysk folkmusik och mera specifikt sådan framförd av körer.

Jag fann en rysk folksång som på nätet påstås vara en mer än populär sådan, t.o.m. så att den stundtals bräcker den ryska nationalsången när det gäller popularitet, bara en så sak!

Jag, som stundtals inbillar mig att jag hört det mesta av mycken vacker musik var tvungen att krypa till det berömda korset; Jag hade, tills i går vid lunchtid, aldrig hört stycket tidigare!
Sedan dess har jag haft den vemodiga melodin på hjärnan oavbrutet och jag har lyssnat igenom otaliga versioner.

Sången heter ”Kon”, det ryska ordet för häst!

Då jag fann att ”Rossiya”, Ryssland, omnämns i texten så insåg jag att det handlar om en patriotisk sång. Lika patriotisk som de amerikanska motsvarigheterna som jag fortsatt stundtals får tårfyllda ögon av.

Möjligtvis finns det ett dolt ryskälskande politiskt budskap i sången men jag tror inte det efter att ha tagit del av sångens text i en engelsk översättning. Det är ryttaren och hans/hennes häst, i stjärnljus, i soluppgångar, på vida fält med enorma skördar och med en ohämmad kärlek till det egna landet.

Två versioner har under det senaste dygnet utkristalliserat sig som varandes de absolut bästa av denna mäktiga sång.

Pyatnitsky Choir startades 1910 av en handfull bönder från tundran. Lenin fick lyssna på dem och vips så upphöjdes de till skyarna. I dag består kör och musiker av mer än 100 medlemmar, kallas ofta för ”statlig” ensemble och turnerar världen runt. Deras version finner du här.

Sretensky Monastery Choir heter kören som, i min värld, tävlar med de tidigare omnämnda i kampen om att bäst framföra ”hästsången!” Medan Pyatnitsky består av både män och kvinnor, alla otroligt ryska på alla sätt, så är Sretensky en ren manskör. Jag tror inte det finns några basar i andrastämman, någonstans i världen, som så fantastiskt kan ta, och hålla, en sjukt djup liggande ton. Sretenskys version av ”Häst” finner du här!

Vilken version du än finner häftigast så vet jag i alla fall att här ska inköpas några skivor, som ännu inte finns i den allt trängre hyllan, framöver.

Nu rider jag, i en stunds eskapism, ut över den ryska tundran igen. Även om det bara är ett imaginärt besök, jag föredrar den amerikansk prärien, så vet jag att jag kommer att njuta varenda sekund!

21 januari 2018

Mångfalden i metoo och HBT-bokstäver urvattnar!

När en mer eller mindre världsberömd gay-aktivist konstaterar att det är dags för gaysamhället att tänka om så fastnar mina ögon på artikeln som flimrar förbi på skärmen. Jag backar och läser!

Dennis Altman, en australiensisk, stundtals genom åren minst sagt rabiat barrikad-aktivist i gay-sammanhang, skriver en kolumn i ”The Conversation”, en icke-vinstdrivande media-sajt som publicerar artiklar med akademisk eller forskarbakgrund.

Under rubriken (min översättning) ”Termen HBTQI blandar ihop längtan, beteende och identitet – det är dags att tänka om” skriver Altman en otroligt läsvärd text.

Han konstaterar att när Melbournes tidning ”The Age” ropar att spridningen av könssjukdomar i världen ökar så gör tidningen detta genom att dela upp folk i ”bögar” och ”heterosexuella människor.”

Altman konstaterar att uppdelningen får till följd att förvirringen om kön, beteende och identitet får till följd att vi snart nog inte kommer att begripa vad som är vad när vi diskuterar sex och samlevnad.

Altman skriver i sin kolumn, som du för övrigt hittar här, att bokstavskombinationen HBTQI snart riskerar att få nya bokstäver. ”Det finns en risk i att bli så inkluderande att termen förlorar all sin mening”, avslutar Altman sin text.

Jag håller med och tänker att de just nu rasande metoo-uppropen sedan länge urvattnats till ett ingenting, något som påminner mig om den alldeles utmärkt skrivna texten som Anna Hedenmo, nyhetsankare på SVT och ordförande i Publicistklubben, hade i Expressen ganska nyligen. Anna ställer ett helt gäng vassa frågor till sina journalistkollegor om hur metoo egentligen hanterats av media och hon gör det fantastiskt bra.

Ju mer rabiata vi tycks bli inom ett från början begränsat område desto blaskigare blir det med tiden.

Vad hände med att fokusera på väsentligheterna; Att kräva att två av samma kön ska kunna gifta sig och ha samma lagliga status som man-kvinna-par eller att hormonstinna idioter, av alla kön, ska sättas dit när de begår övergrepp?

Ibland är inte ”alla ska med” den mest framkomliga av vägar!

13 januari 2018

Matexperimenterandet över - jag går i barndom igen!

Vet du vad krustader är?

Om inte kan jag berätta att det är små skålformade formar av smör- eller mördeg.
Med en fyllning av t ex svampstuvning och en snabb gratinering i ugnen smakar de fantastiskt!

Senast jag åt en krustad var i början av 1990-talet, medan min mormor fortfarande levde. 

Middagarna hos henne var oftast likadana från gång till gång; Svampfyllda krustader till förrätt, en stek med gudomlig gräddsås och svartvinbärsgelé till huvudrätt och konserverade päron med lättvispad grädde till efterrätt. Fantastiskt gott och okomplicerat.

På senare tid har jag, som gärna tillbringar timmar framför spisen under spännande långkok, börjat längta efter mat jag nästan har glömt.

I någon slags masspsykos uppmanas vi via recept i tidningar att ta ut svängarna, lägga till nya ingredienser i etablerade maträtter och experimentera. Visst, jag erkänner, det har varit kul men kanske är det med ålderns rätt jag nu går i barndom igen och struntar i färska chilifrukter, jalapeños, thailändska kokosmjölkiga grytor och oätliga quornbitar.

Jag ska sluta rymdforskningskrydda mina pannbiffar och återgå till varianten min mor alltid producerade och fick folkets jubel för.

En nystekt rödspätta behöver inga kemikaliska laboratorieresultat som tillsats utan är bra som den är.

Den, kanske inte riktigt, svenskaste av alla vardagsmiddagsrätter, köttfärssåsen, är så himmelskt mycket godare utan alla de märkliga tillsatta extraingredienser som mattidningar har vomerat ut över oss nu i alltför många år.

Det är inte alls så att jag inte ägnat åratal av att tillsätta ansjovisfiléer i rätter som inte alls borde ha dessa. Tro mig, jag har framgångsrikt skapat nya rätter långt ifrån det våra föräldrar skulle kalla rejäl husmanskost.

Men någonstans känner jag nu att det är ”back to basics!”

Häromdagen gjorde jag därför en extremt barnslig köttfärssås ur en kokbok från sextio-, kanske sjuttiotalet. Jag tillsatte visserligen en smula mer svartpeppar än vad receptet föreskrev samtidigt som jag mindes en äldre släkting som ansåg att maträtter blev alltför kryddstarka bara man höll en pepparburk i luften ovanför grytan. Min spaghetti-middag blev alldeles, alldeles underbar!

Jag har också, vid ett par tillfällen, testlagat min faster Gretas helstekta fläskfilé med plommonsås, serverad med snabbinlagd snittgurka och äpplemos, och funnit att det gamla är ”the new shit!” Receptet behåller jag för mig själv. Det är perfekt att bjuda jämngamla kompisar på, de som börjar komma upp i åldern då det krävs ”sås och potatis.” Det sistnämnda trodde jag aldrig att jag skulle uppnå åldern för att finna att jag, i alla fall till viss del, instämmer i.

I dag köpte jag en kartong krustader i min livsmedelshall. Hittade finfina champinjoner därtill. Vad söndagsmiddagen kommer att bestå av är därför lättbegripligt. Å vad det ska bli gott (bara jag får till såsen till steken!).

Googlade förresten krustader och fann på sajten Spisa.nu följande:
”Krustader heter på franska vol-au-vent, vilket betyder "flyga i luften". Detta pga ett misstag med deg av kocken Carême, varvid biträdet lär ha yttrat "Mäster, den flyger i luften.”

Min framtida korvstroganoff kommer inte att få tillskott av ingredienser som inte hör hemma i denna maträtt och mina återstående rotmos kommer inte att varieras med rotselleri eller palsternackor. Basta!

Återstår bara att längta efter forna tiders korvkiosker, just nu ersatta av thai-kiosker, och de underbara varmkorvar, med knäppande skinn utan tillsatt extra kollagen, som inte görs numera och som bara ska serveras med rejäla strängar av god senap!

12 januari 2018

ESC-vinnaren Salvador Sobral utskriven efter hjärttransplantationen

Portugisisk media rapporterar att segraren i 2017 års Eurovision Song Contest, Salvador Sobral, nu har skrivits ut från sjukhuset där han vårdats sedan han genomgick en hjärttransplantation för en dryg månad sedan.

Enligt sjukhuset sker detta efter att han gjort "en mycket tillfredsställande och okomplicerad återhämtning."

Grattis Salvador!

Nu ser jag och många, många, andra schlagerfans fram emot att få se dig på scenen i Lissabon i maj då ditt land står värd för årets spektakel efter din fenomenala seger ifjol!

10 januari 2018

Reformera blodgivningen genast!

Zappar runt på nätet efter nyheter för att kolla vad som händer i världen, sånt som tar tid för svensk media att berätta om.

Hamnar på israeliska Jerusalem Post och fastnar för en artikel om blodgivning, ett ämne jag många gånger haft åsikter om i min blogg.

DN:s forna ledarskribent, numera kolumnist på Expressen, Hanne Kjöller och DN:s Ulrika By har på olika sätt genom åren undvikit, eller jublat över, det faktum att en homosexuell person måste vänta 12 månader på att få lämna blod medan en heterosexuell dito bara behöver avvakta i tre månader.

I Israel sker nu det jag påstått varit möjligt i Sverige sedan länge men som fortsatt är ett stort no-no!

Med moderna vetenskapliga tester går det snabbt att avgöra om en person är HIV-smittad eller ej. Någon 12-månaders karens är inte alls nödvändig.

I Israel har därför tidigare försvarsanställda, heterosexuella, dränerats på blod och soldaterna har stått för 25 % av landets blodgivning.

Detta ändras nu! Äntligen!

HBTQ-samhället välkomnas som blodgivare och nyimmigrerade, av alla sexuella läggningar, välkomnas också. Utan att ha väntat i 12 månader efter det senaste kopulerandet!

Nu väntar jag på att Sveriges regering och andra ansvariga snarast begriper att den vetenskapliga utvecklingen kommit betydligt längre än vad de vill tro.

Vi är många som är beredda att donera blod, till en blodtörstig sjukvård, men som inte tillåts göra detta.

Det är dags att Sverige avpolletterar stenålderstänket och hakar på den vetenskapliga utvecklingen!

8 januari 2018

Fyra tjejer i stället för tre killar i ESC!

När Eurovision Song Contest senast avgjordes, i Kiev, var det tre tramsiga grabbar, varav ingen kunde prata begriplig engelska, som var programvärdar. Det var nästintill olidligt att se dem och kisspauserna blev många när de skulle babbla.

Den som trodde att blivande värdlandet Lissabon lärt sig en läxa får genast tänka om.

I maj blir det fyrtal i damer på scenen!

För att bräcka tre killar behövs det fyra tjejer, eller?

Filomena Cautela kallas skådespelare i presentationen på Eurovision.tv. Oklart vad hon agerat i men det påpekas, som merit antar jag, att hon lämnade Portugals röster ifjol.

Sílvia Alberto har varit värdinna i Disneyklubben och ledde Portugals version av ”Idol” för 13 respektive 14 år sedan.

Daniela Ruah har en smula mer skinn på näsan. Som skådis spelar hon i NCIS Los Angeles. Hon borde också kunna snacka hyfsad engelska, född i Boston som hon är och med studier i London bakom sig.

Catarina Furtado är också en hyfsat framgångsrik tjej som bl a varit goodwillambassadör för FN sedan år 2000 och drivit kvinnofrågor framgångsrikt. Hon utsågs till ”Woman of the year” i GQ Magazine 2013.

Jag minns uppgivet Petra Medes fantastiska soloprestation en gång som programledare och tänker att fyra tjejer som pratar (läs skriker) i munnen på varandra kan göra att även 2018 års ESC blir ett ohyggligt lidande. Det är bara att hoppas att låtarna är bra!

I maj får vi veta! 

7 januari 2018

Sluthandlat i fysisk butik!

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men faktum är att jag tror att jag har handlat för sista gången i en verklig och vanlig butik när det gäller dyrare varor. Jag har nu övertygats om att framtidens butiker på stan kommer att vara begränsade till antalet och endast fungerande som showroom där kunder kan testa storlekar och jämföra produkter. 

Alla köp kommer att göras på nätet!

Trist tycker jag som gillar levande citykärnor med folkliv men kanske kan butiksutdöendet räddas av krogbranschen för middagar är lite svårare att vänta fem dagar på även om det i dag är många matkasseföretag som slåss om kundernas gunst.

Min gamla stereoanläggning beslöt sig i mellandagarna för att kasta in handduken, ett par nya gympaskor var tvungna att bli köpta och en uppfräschning av badrummet genom nytt duschdraperi och ny badrumsmatta stod på agendan under mellandagsrean.

Jag hade en idé om att kunna få en hyfsad cd-anläggning för 1500 spänn men insåg raskt under min butiksrunda att den prisklassen endast erbjöd smäckra och plastiga lådor med en ljudkvalitet som jag inte kan acceptera.

Beslöt mig då att kolla priserna på anläggningar som jag skulle kunna överleva med. Det märkliga tyska företaget, som på dagisvis fortsätter att göra reklam för sina varor med tysk brytning, något vi kanske tyckte var kul för många år sedan, hade stereon jag önskar. Tre tusenlappar skulle den gå på och jag konstaterade att min januaribudget inte tolererar denna utgift.

Väl hemma googlade jag och fann exakt samma anläggning från ett välkänt företag som jag handlat från förr för 1890 kronor. Deal!

Gympaskorna, som kostar 1500 spänn i Stockholmska butiker fick jag för 350 kronor från tillverkaren själv.

Badrumsuppfräschningen fick jag också nätledes för inga pengar alls om jag jämför med butiken där jag tittade ut produkterna.

En snabb överslagsräkning ger vid handen att jag ”tjänat” närmare tre tusenlappar på att handla på nätet i stället för i butik. Folk som handlar i butik måste vara galna!

Farväl alla butiker som jag gillat genom livet! Ni kommer inte att överleva så länge till. I alla fall inte i den mängd som finns i dag och heller inte om ni inte gör om er till små hål i väggen för oss som gärna vill kolla storlekar och design innan vi slår till. På nätet!

6 januari 2018

Politiker sjukt usla på att sjukanmäla sig!

Så här års snoras, nyses, rosslas och feberfrossas det. Särskilt påtagligt är det i rusningstrafik i kollektivtrafiken. Varje resa är en kamp för att, åtminstone försöka, hålla bakterie- och virusangreppen borta från den egna lekamen. För gudarna ska veta att de flesta av våra medmänniskor har förträngt att hålla för mun och näsa när de blir nys- och hostnödiga! Det är bedrövligt!

Än värre lär det bli efter denna helg då skolor och dagis öppnar igen.

Att läsa i media att våra statsråd, med ett undantag, inte sjukanmält sig en enda dag kanske är symptomatiskt på samhället i stort. Ingen vill drabbas av det sura karensavdraget på lönen.

I det kommunikationssamhälle vi lever i numera är det många, som kan stanna hemma men ändå påstår sig ”arbeta”, som meddelar sina kollegor eller undersåtar att de, minsann, ”nås på mobilen” eller ”arbetar hemifrån.”

Att de i själva verket lider vinterkräksjukans helveteskval och inte är kapabla att fatta ett enda vettigt beslut är inte något som någon annan ska få ha en synpunkt på.

Visserligen är våra heltidspolitiker utan anställning i vanlig bemärkelse och enligt regelverket i tjänst dygnet runt och året runt.

Däremot är det patetiskt att inte fler än förre sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) sjukanmält sig en endaste dag! Regeringen är helt enkelt ett extremt dåligt föredöme som vill få oss att tro att de är arbetskapabla trots feberfrossor, spyhinkar, diskbråck, njurstensanfall och hjärtproblem.

Det sistnämnda föranleder mig att ställa en ganska enkel fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tillbringade några sommardagar på sjukhus efter en hjärtinfarkt; Vilka beslut fattade du, och hur nåbar var du, under ballongsprängningen?

Nästa gång ett statsråd uttalar sig idiotiskt blir det lätt att konstatera att han/hon troligen är dålig men saknar sjukdomsinsikt eftersom människan anser sig vara i tjänst och inte har sjukanmält sig!