13 januari 2018

Matexperimenterandet över - jag går i barndom igen!

Vet du vad krustader är?

Om inte kan jag berätta att det är små skålformade formar av smör- eller mördeg.
Med en fyllning av t ex svampstuvning och en snabb gratinering i ugnen smakar de fantastiskt!

Senast jag åt en krustad var i början av 1990-talet, medan min mormor fortfarande levde. 

Middagarna hos henne var oftast likadana från gång till gång; Svampfyllda krustader till förrätt, en stek med gudomlig gräddsås och svartvinbärsgelé till huvudrätt och konserverade päron med lättvispad grädde till efterrätt. Fantastiskt gott och okomplicerat.

På senare tid har jag, som gärna tillbringar timmar framför spisen under spännande långkok, börjat längta efter mat jag nästan har glömt.

I någon slags masspsykos uppmanas vi via recept i tidningar att ta ut svängarna, lägga till nya ingredienser i etablerade maträtter och experimentera. Visst, jag erkänner, det har varit kul men kanske är det med ålderns rätt jag nu går i barndom igen och struntar i färska chilifrukter, jalapeños, thailändska kokosmjölkiga grytor och oätliga quornbitar.

Jag ska sluta rymdforskningskrydda mina pannbiffar och återgå till varianten min mor alltid producerade och fick folkets jubel för.

En nystekt rödspätta behöver inga kemikaliska laboratorieresultat som tillsats utan är bra som den är.

Den, kanske inte riktigt, svenskaste av alla vardagsmiddagsrätter, köttfärssåsen, är så himmelskt mycket godare utan alla de märkliga tillsatta extraingredienser som mattidningar har vomerat ut över oss nu i alltför många år.

Det är inte alls så att jag inte ägnat åratal av att tillsätta ansjovisfiléer i rätter som inte alls borde ha dessa. Tro mig, jag har framgångsrikt skapat nya rätter långt ifrån det våra föräldrar skulle kalla rejäl husmanskost.

Men någonstans känner jag nu att det är ”back to basics!”

Häromdagen gjorde jag därför en extremt barnslig köttfärssås ur en kokbok från sextio-, kanske sjuttiotalet. Jag tillsatte visserligen en smula mer svartpeppar än vad receptet föreskrev samtidigt som jag mindes en äldre släkting som ansåg att maträtter blev alltför kryddstarka bara man höll en pepparburk i luften ovanför grytan. Min spaghetti-middag blev alldeles, alldeles underbar!

Jag har också, vid ett par tillfällen, testlagat min faster Gretas helstekta fläskfilé med plommonsås, serverad med snabbinlagd snittgurka och äpplemos, och funnit att det gamla är ”the new shit!” Receptet behåller jag för mig själv. Det är perfekt att bjuda jämngamla kompisar på, de som börjar komma upp i åldern då det krävs ”sås och potatis.” Det sistnämnda trodde jag aldrig att jag skulle uppnå åldern för att finna att jag, i alla fall till viss del, instämmer i.

I dag köpte jag en kartong krustader i min livsmedelshall. Hittade finfina champinjoner därtill. Vad söndagsmiddagen kommer att bestå av är därför lättbegripligt. Å vad det ska bli gott (bara jag får till såsen till steken!).

Googlade förresten krustader och fann på sajten Spisa.nu följande:
”Krustader heter på franska vol-au-vent, vilket betyder "flyga i luften". Detta pga ett misstag med deg av kocken Carême, varvid biträdet lär ha yttrat "Mäster, den flyger i luften.”

Min framtida korvstroganoff kommer inte att få tillskott av ingredienser som inte hör hemma i denna maträtt och mina återstående rotmos kommer inte att varieras med rotselleri eller palsternackor. Basta!

Återstår bara att längta efter forna tiders korvkiosker, just nu ersatta av thai-kiosker, och de underbara varmkorvar, med knäppande skinn utan tillsatt extra kollagen, som inte görs numera och som bara ska serveras med rejäla strängar av god senap!

12 januari 2018

ESC-vinnaren Salvador Sobral utskriven efter hjärttransplantationen

Portugisisk media rapporterar att segraren i 2017 års Eurovision Song Contest, Salvador Sobral, nu har skrivits ut från sjukhuset där han vårdats sedan han genomgick en hjärttransplantation för en dryg månad sedan.

Enligt sjukhuset sker detta efter att han gjort "en mycket tillfredsställande och okomplicerad återhämtning."

Grattis Salvador!

Nu ser jag och många, många, andra schlagerfans fram emot att få se dig på scenen i Lissabon i maj då ditt land står värd för årets spektakel efter din fenomenala seger ifjol!

10 januari 2018

Reformera blodgivningen genast!

Zappar runt på nätet efter nyheter för att kolla vad som händer i världen, sånt som tar tid för svensk media att berätta om.

Hamnar på israeliska Jerusalem Post och fastnar för en artikel om blodgivning, ett ämne jag många gånger haft åsikter om i min blogg.

DN:s forna ledarskribent, numera kolumnist på Expressen, Hanne Kjöller och DN:s Ulrika By har på olika sätt genom åren undvikit, eller jublat över, det faktum att en homosexuell person måste vänta 12 månader på att få lämna blod medan en heterosexuell dito bara behöver avvakta i tre månader.

I Israel sker nu det jag påstått varit möjligt i Sverige sedan länge men som fortsatt är ett stort no-no!

Med moderna vetenskapliga tester går det snabbt att avgöra om en person är HIV-smittad eller ej. Någon 12-månaders karens är inte alls nödvändig.

I Israel har därför tidigare försvarsanställda, heterosexuella, dränerats på blod och soldaterna har stått för 25 % av landets blodgivning.

Detta ändras nu! Äntligen!

HBTQ-samhället välkomnas som blodgivare och nyimmigrerade, av alla sexuella läggningar, välkomnas också. Utan att ha väntat i 12 månader efter det senaste kopulerandet!

Nu väntar jag på att Sveriges regering och andra ansvariga snarast begriper att den vetenskapliga utvecklingen kommit betydligt längre än vad de vill tro.

Vi är många som är beredda att donera blod, till en blodtörstig sjukvård, men som inte tillåts göra detta.

Det är dags att Sverige avpolletterar stenålderstänket och hakar på den vetenskapliga utvecklingen!

8 januari 2018

Fyra tjejer i stället för tre killar i ESC!

När Eurovision Song Contest senast avgjordes, i Kiev, var det tre tramsiga grabbar, varav ingen kunde prata begriplig engelska, som var programvärdar. Det var nästintill olidligt att se dem och kisspauserna blev många när de skulle babbla.

Den som trodde att blivande värdlandet Lissabon lärt sig en läxa får genast tänka om.

I maj blir det fyrtal i damer på scenen!

För att bräcka tre killar behövs det fyra tjejer, eller?

Filomena Cautela kallas skådespelare i presentationen på Eurovision.tv. Oklart vad hon agerat i men det påpekas, som merit antar jag, att hon lämnade Portugals röster ifjol.

Sílvia Alberto har varit värdinna i Disneyklubben och ledde Portugals version av ”Idol” för 13 respektive 14 år sedan.

Daniela Ruah har en smula mer skinn på näsan. Som skådis spelar hon i NCIS Los Angeles. Hon borde också kunna snacka hyfsad engelska, född i Boston som hon är och med studier i London bakom sig.

Catarina Furtado är också en hyfsat framgångsrik tjej som bl a varit goodwillambassadör för FN sedan år 2000 och drivit kvinnofrågor framgångsrikt. Hon utsågs till ”Woman of the year” i GQ Magazine 2013.

Jag minns uppgivet Petra Medes fantastiska soloprestation en gång som programledare och tänker att fyra tjejer som pratar (läs skriker) i munnen på varandra kan göra att även 2018 års ESC blir ett ohyggligt lidande. Det är bara att hoppas att låtarna är bra!

I maj får vi veta! 

7 januari 2018

Sluthandlat i fysisk butik!

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men faktum är att jag tror att jag har handlat för sista gången i en verklig och vanlig butik när det gäller dyrare varor. Jag har nu övertygats om att framtidens butiker på stan kommer att vara begränsade till antalet och endast fungerande som showroom där kunder kan testa storlekar och jämföra produkter. 

Alla köp kommer att göras på nätet!

Trist tycker jag som gillar levande citykärnor med folkliv men kanske kan butiksutdöendet räddas av krogbranschen för middagar är lite svårare att vänta fem dagar på även om det i dag är många matkasseföretag som slåss om kundernas gunst.

Min gamla stereoanläggning beslöt sig i mellandagarna för att kasta in handduken, ett par nya gympaskor var tvungna att bli köpta och en uppfräschning av badrummet genom nytt duschdraperi och ny badrumsmatta stod på agendan under mellandagsrean.

Jag hade en idé om att kunna få en hyfsad cd-anläggning för 1500 spänn men insåg raskt under min butiksrunda att den prisklassen endast erbjöd smäckra och plastiga lådor med en ljudkvalitet som jag inte kan acceptera.

Beslöt mig då att kolla priserna på anläggningar som jag skulle kunna överleva med. Det märkliga tyska företaget, som på dagisvis fortsätter att göra reklam för sina varor med tysk brytning, något vi kanske tyckte var kul för många år sedan, hade stereon jag önskar. Tre tusenlappar skulle den gå på och jag konstaterade att min januaribudget inte tolererar denna utgift.

Väl hemma googlade jag och fann exakt samma anläggning från ett välkänt företag som jag handlat från förr för 1890 kronor. Deal!

Gympaskorna, som kostar 1500 spänn i Stockholmska butiker fick jag för 350 kronor från tillverkaren själv.

Badrumsuppfräschningen fick jag också nätledes för inga pengar alls om jag jämför med butiken där jag tittade ut produkterna.

En snabb överslagsräkning ger vid handen att jag ”tjänat” närmare tre tusenlappar på att handla på nätet i stället för i butik. Folk som handlar i butik måste vara galna!

Farväl alla butiker som jag gillat genom livet! Ni kommer inte att överleva så länge till. I alla fall inte i den mängd som finns i dag och heller inte om ni inte gör om er till små hål i väggen för oss som gärna vill kolla storlekar och design innan vi slår till. På nätet!

6 januari 2018

Politiker sjukt usla på att sjukanmäla sig!

Så här års snoras, nyses, rosslas och feberfrossas det. Särskilt påtagligt är det i rusningstrafik i kollektivtrafiken. Varje resa är en kamp för att, åtminstone försöka, hålla bakterie- och virusangreppen borta från den egna lekamen. För gudarna ska veta att de flesta av våra medmänniskor har förträngt att hålla för mun och näsa när de blir nys- och hostnödiga! Det är bedrövligt!

Än värre lär det bli efter denna helg då skolor och dagis öppnar igen.

Att läsa i media att våra statsråd, med ett undantag, inte sjukanmält sig en enda dag kanske är symptomatiskt på samhället i stort. Ingen vill drabbas av det sura karensavdraget på lönen.

I det kommunikationssamhälle vi lever i numera är det många, som kan stanna hemma men ändå påstår sig ”arbeta”, som meddelar sina kollegor eller undersåtar att de, minsann, ”nås på mobilen” eller ”arbetar hemifrån.”

Att de i själva verket lider vinterkräksjukans helveteskval och inte är kapabla att fatta ett enda vettigt beslut är inte något som någon annan ska få ha en synpunkt på.

Visserligen är våra heltidspolitiker utan anställning i vanlig bemärkelse och enligt regelverket i tjänst dygnet runt och året runt.

Däremot är det patetiskt att inte fler än förre sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) sjukanmält sig en endaste dag! Regeringen är helt enkelt ett extremt dåligt föredöme som vill få oss att tro att de är arbetskapabla trots feberfrossor, spyhinkar, diskbråck, njurstensanfall och hjärtproblem.

Det sistnämnda föranleder mig att ställa en ganska enkel fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tillbringade några sommardagar på sjukhus efter en hjärtinfarkt; Vilka beslut fattade du, och hur nåbar var du, under ballongsprängningen?

Nästa gång ett statsråd uttalar sig idiotiskt blir det lätt att konstatera att han/hon troligen är dålig men saknar sjukdomsinsikt eftersom människan anser sig vara i tjänst och inte har sjukanmält sig!

30 december 2017

Jordnötsfritt flyg orimligt krav!

Läser på UNT och Aftonbladet om familjen Thynell-Forsman som vägras kliva ombord på Thai Airways för att resa på en efterlängtad solsemester. Anledningen är mamma Idas jordnötsallergi, som är av sådan svår art att hon kan få en attack bara av att jordnötspartiklar förekommer i luften.

Flygbolaget säger sig inte kunna garantera Idas hälsa. Flygbolaget gör rätt tycker jag! För hur skulle de kunna garantera att ingen annan av de kanske 400 passagerarna ombord öppnar en påse med jordnötsinnehåll, som kanske legat i handbagaget, under den 11 timmar långa flygresan?

En googling ger vid handen att 0,4 % av jordens befolkning lider av jordnötsallergi. Är det rimligt att 99,6 % av samma planets befolkning ska krävas på absolut lydnad? Nej, naturligtvis inte.

SVT Nyheter skrev på annandagen om jordnötsallergi. I en intervju säger Caroline Nilsson, barnläkare och expert på jordnötsallergi: ”Det finns inga vetenskapliga bevis för att någon dött av att befinna sig nära jordnötter.”

Jag begriper att den som är drabbad av denna typ av allergi, eller egentligen vilken allergi som helst, har att göra val i livet. Allt är inte för alla jämnt och ständigt!

Skulle mänskligheten ständigt behöva visa hänsyn för de 0,4 % som lider av någon slags överkänslighet så skulle verkligheten te sig allt annat än njutbar.

Jag begriper att en jordnötsallergiker kan drabbas av livshotande tillstånd som anafylaxi.

Samtidigt begriper jag att ett flygbolag inte kan hållas ansvarigt om plötsligt jordnötsstoff sprids i kabinen.

Det är därför märkligt att familjen Thynell-Forsman nu glatt meddelar att det blir en resa till Fuerteventura i stället. Uppenbarligen med ett flygbolag som är beredda att ta följderna om ett allergianfall blir följden, kanske med nödlandning som resultat!

Flygbolagsanställda kan vädja till passagerarna att avstå från både ditten och datten under en flygning. Men deras arbetsgivare kan aldrig hållas ansvariga! Thai Airways gör helt rätt i detta fall!

29 december 2017

Barnsjukdomar då blir vuxenbekymmer nu!

När jag var liten, för många, många år sedan, och sisådär mellan fyra och sju år gammal stod barnsjukdomarna som spön i backen.

Spyhink bredvid sängen, febertermometer som visade rent ohälsosamma siffror och, trots skyhög temp, extra filt på mig i sängen där jag feberfrossade.

Det var vattkoppor, röda hund, mässling, scharlakansfeber och påssjuka och när väl den ena sjukdomen gått över dröjde det inte länge förrän nästa slog till. Så tror jag att vi är många som minns det. I alla fall om vi snackar 60-talister och äldre.

Hur våra föräldrar stod ut är ofattbart!

Aldrig tänkte jag, eller någon ur en äldre generation, att det vi drabbades av då kunde innebära slutet för oss.

Som tur är finns i dag vacciner som göra att dagens juniorer slipper många av de veckolånga sängligganden som vi äldre drabbades av då.

Obegripligt nog är det många småbarnsföräldrar som av, troligen, rent sjukliga anledningar avstår från att vaccinera sina barn i dag. Antroposofer, patienter vid vårdcentralen från helvetet (på Södermalm i Stockholm, nu äntligen i stängartagen) och andra som inte tror på vaccinet som en livräddare avstår att göra det val som borde vara alldeles självklart! Ett val som drabbar deras barn – inte dem själva!

Några gånger om året blossar det därför upp små epidemier, som nu med den västkustska mässlingen, och genast piskas dödsångesten upp i media. Vaccinmotståndarna tycks inte begripa budskapet.

NZHerald skriver om Cailyn Selfe, en tonårig nyzeeländsk tjej, som upptäckte små sår i munnen och någon dag senare svullnade upp längst bak i underkäken. Dagen före julafton besökte hon den förste av tre läkare som samtliga feldiagnosticerade Cailyn och påstod att det handlade om lymfkörtelinflammation.

Jag kollar på den selfie som Cailyn tagit av sig själv:




























Säga vad man vill men jag, som inte alls är medicinskt utbildad, skulle ha tagit ett prov för att utesluta påssjuka!

Cailyn visar sig nu, efter att en fjärde läkare undersökt henne, ha konstaterad påssjuka.

Under julhelgen har hon träffat många människor och hon själv säger sig nu vara skulden till att ha smittat ”hundratals.”

Jag tänker att de tre, i min värld felpraktiserande och utan fantasi, läkare som missade Cailyns sjukdom måste tillhöra en yngre, vaccinerad, generation som aldrig drabbats av de vi något äldre gick igenom en gång.

Kanske är det så att dåtidens barnsjukdomar framöver kommer att bli ett betydligt större vuxenproblem.

Det räcker uppenbarligen inte med att propagera för vaccinering utan läkarutbildande institutioner måste påminna de blivande doktorerna om sjukdomar de inte trodde finns så att ”utdöda” epidemier inte tillåts bryta ut när dessa inte alls skulle behöva förekomma!

26 december 2017

Fromma hundar eller blinda piloter till nyår?

Läser denna annandag om att några kommuner har för avsikt att byta ut fyrverkerier på nyårsafton mot lasershower för att bespara hundar, och andra lättskrämda, smällare och färgsprakande traditionsenliga fyrverkerier.

Jag tänker; Ja, naturligtvis ska alla husdjur besparas skräckupplevelser i form av smällare, eldsken, kalas, party och infirande av ett nytt, betydligt bättre, år!

Samtidigt undrar jag, inte så litet ängsligt, om alla laserkommuner har kollat upp att deras ljusshower inte medför att ett antal piloter blir blinda på kuppen och riskerar en nyårs-flight från helvetet och med ett slut ingen av oss hade förväntat? De som av någon anledning måste tillbringa årsskiftet ombord på en flight som passerar Lidköping och andra laserkommuner just kring tolvslaget kanske får ett nyår de inte har tänkt sig!

22 december 2017

Kräk finns överallt!

Som medlem av den stora regnbågsfamiljen har jag i dag ont i hjärteroten.

En chef inom Stockholm Pride visar sig vara tidigare dömd för våldtäkt mot minderårig

Detta avslöjas bara dagar efter att vi fått oss till livs att en annan chef inom HBTQ-rörelsen anklagas för sexköp av minderårig.

De båda, som uppenbarligen påstått sig stå på barrikaderna för att killar och tjejer ska känna sig trygga i att kliva ut ur allsköns garderober, att två av samma kön ska få gifta sig, att likaberättigande är högt på agendan, visar sig vara brottslingar!?!

Jag tror att det kommer att visa sig att många människor bakom namnteckningar under metoo-upprop också kommer att visa sig vara annat än offer och konstaterar, inte så litet ampert; Kräk finns överallt!

Att företrädare inom regnbågens stora, märkliga och alldeles underbara (åtminstone oftast!) familj visar sig vara något helt annat än de utåt velat visa sig vara är dock mer än magstarkt.

Jag tänker på de minderåriga som utsatts för förfärliga övergrepp och tänker att den stundande julhelgen säkerligen kommer att vara allt annat än trygghetsfylld och full av kärlek för dem.

Vi har inte sett slutet på eländet, det är jag övertygad om. Snart nog kommer flera, ett antal, jämställdhets- och likabehandlingsivrare, som givits spaltutrymmen och som skrivit under upprörda upprop också att visa sig vara något helt annat än den bild som vi har av dem.

Det är bra att kräken tvingas upp till ytan. Det handlar om en djupgående byktvätt som måste genomföras.

Många är garderobsdörrarna inom HBTQ-världen som slamrar igen denna julhelg. För oss som påstår oss värna regnbågskärleken och trodde att vi 2017 hade kommit ganska långt är det bara att spola tillbaka bandet och börja om från början! Precis som det kommer att vara för många som ställt sig bakom metoo. Ohyggligt sorgligt!

17 december 2017

Belgien först med kvinnlig ambassadör i Saudi!

Den som följt min blogg genom åren vet att jag hyser en slags hatkärlek till Belgien, landet som är märkligt på många sätt och som imponerar på andra.

I dag är det kärlek!

Läser på den engelskspråkiga nyhetssajten flandersnews.be att Belgien blir först i världen med att utnämna en kvinna som ambassadör i Saudiarabien.

Dominique Mineur tillträder posten till sommaren. Hon har stor erfarenhet av denna del av världen eftersom hon i dag är ambassadör i Förenade Arabemiraten.

Även Iran kommer att få en kvinna på posten som belgisk ambassadör.

Heja Belgien! 

13 december 2017

Lucia i SVT - Magiskt!

Efter att ha bönat och bett i min blogg, år efter år, om att SVT skulle vända blickarna mot Stockholms Musikgymnasium och Adolf Fredriks musikklasser blev mina böner hörda denna Lucia-dag.

Tusen tack SVT för den mest fantastiska Lucia-morgonen i mannaminne. Kungsholmen gymnasiums kammarkör (musikgymnasiet huserar i denna skola) stod för fantastisk underhållning i dag och för den som missat finns programmet ett tag till på SVT Play.

De klanger som Adolf Fredriks musikklasser och Stockholms musikgymnasium åstadkommer saknar motstycke. Rösterna skolas fram på ett sätt som ingen annan musikskola i Sverige lyckas med. Arrangemangen, ofta gjorda av skolornas lärare, är spektakulära!

Kan Kalle Anka och hans vänner visas varje julafton så kan sannerligen denna Luciamorgon visas igen och igen! Det blir inte bättre än så här! Snart försvinner tv-licensen men den lever kvar ett tag till. I dag fick vi, äntligen, valuta för pengarna!

Makalöst bra, SVT!

Lucia i kyrkan - underbart och oacceptabelt!

Som f.d. elev i Adolf Fredriks musikklasser och Stockholms musikgymnasium är det en mer än inrutad tradition att besöka någon av huvudstadens kyrkor på Luciamorgonen för att lyssna till dagens skönsångare. För mig själv är det 37 år sedan jag begick mitt senaste Luciaframträdande. Det var en stund av allvar då vi alla som deltog insåg att ”this is it!”

I morse besökte jag St Jacobs kyrka vid Kungsträdgården. Konserten skulle börja 07.30 och jag var på plats 45 minuter i förväg för att köa i den kyliga, och arla, morgontimman.

Jag och mitt sällskap fick kanske platserna 80 och 81 i kön för många är vi som är kallade när det vankas Lucia med vår gamla skola. Dessutom är det ju alltid många föräldrar och andra släktingar till dagens sångare som vill tindra ikapp med sina telningar.

På dagis brukar det heta att småbarnsföräldrar kan få något hatiskt i sinnet om inte just deras lilla telning får precis all uppmärksamhet.

Vid konserter där snart vuxna musikelever uppträder är det inte så värst mycket bättre.

Publik vid Luciamorgnar där Adolf Fredrik och Musikgymnasiet framträder har bland publiken människor som får galna dagisföräldrar att framstå som fromma och fina!

Trots att jag och sällskapet ställde oss i kön som ca nummer 80 så var vi på plats 120 innan dörrarna till kyrkan öppnades.

Släktingar och gamla klasskamrater, som inte orkat stiga upp i tid, letade bekanta i kön och när sådana återfanns så var det, för de som var inblandade, liksom helt okej att de fick kliva in i kön. Helt ofattbart, obegripligt och fullständigt oacceptabelt.

När kö-inträngarna kommer in i kyrkan har de dessutom mage att breda ut jackor, halsdukar och väskor och envist påstå att platserna är reserverade för de som kommer ännu senare.

Här finns en hel del att göra för arrangörerna. Den kvinnliga prästen i kyrkan försökte, förgäves, be åhörarna att tränga ihop sig och erbjuda sittplatser till de som saknade en sådan. Denna vädjan fick motsatt effekt eftersom de patetiska kö-inträngarna då bara bredde ut sig ännu mer.

Sälj biljetter, numererade sådana, så kan ju de som inte vaknat i tid och köpt biljetter se sig tokblåsta på en av jultidens högtidsstunder.

Själva Lucia-konserten var som alltid fantastisk och tårarna trillade ned för denne bloggares kinder. Vissa av tårarna var dock baserade på ren upprördhet mot de som inte har vett att bete sig som vuxna människor!

Adolf Fredrik och Musikgymnasiet har en läxa att lära ut till elevernas släktingar och till många av de forna eleverna!

F ö borde dessa musikskolornas Lucia-firande få återvända till Globen där alla som vill har möjlighet att uppleva det fantastiska. I dag drogs ”snöret” när kyrkan var full och många blev blåsta på det som borde få vara en mänsklig rättighet!

10 december 2017

Alkoholister i cockpit? Nej tack!

Alkoholberoende måste vara förfärligt för den drabbade såväl som den påverkan missbruket har på anhöriga, kollegor och samhället i stort.

En lyckad rehabilitering innebär ofta att den drabbade kan ges möjlighet att behålla sitt jobb men borde detta omfatta alla slags yrken?

8 mars 1990 satte sig Kapten Lyle Prouse bakom spakarna på Northwest flight 650 från Fargo till Minneapolis efter ett kort nattuppehåll. Han säger sig själv minnas 14 rom och cola under kvällen och natten men andra vittnar om snarare 18 eller 19 liknande drinkar.

Jag läser, inte utan fasa, om detta i en artikel publicerad av CBS News.

Prouse greps vid landning och dömdes till 16 månaders fängelse.

Men det är inte det som är den springande punkten i CBS artikel.

Amerikanska luftfartsmyndigheten, FAA, säger sig ha ett fantastiskt rehab-program och enligt artikeln har 6000 amerikanska piloter med drogproblem sedan mitten av 70-talet genomgått programmet framgångsrikt och sedan fått tillåtelse att sätta sig bakom spakarna igen.

Det känns inte okej!

Många som har haft alkoholproblem tar ett återfall någon gång. Låt oss säga att du sitter på en flight där en av de 6000 tidigare missbrukarna är kapten och att han/hon just tagit ett återfall; Skulle du känna dig nöjd med situationen? Nej knappast!

Kanske borde vissa yrkesgrupper ”rödflaggas”. Har du en gång trampat i klaveret så hjälper vi dig men du får inte tillbaka det jobb du haft.

Kapten Prouse och hans rom och cola-kompisar borde möjligtvis återfinnas bakom en incheckningsdisk men sannerligen inte i en cockpit framför några hundra ovetande resenärer med förhoppningar om att nå sina destinationer tryggt och säkert! 

9 december 2017

Eurovisionvinnaren hjärttransplanterad!

Portugisisk media rapporterar på lördagseftermiddagen att Eurovisionvinnaren Salvador Sobral nu genomgått en hjärttransplantation.

Så sent som häromdagen rapporterade samma media att sångaren var på väg att få ett nytt hjärta redan för ett par veckor sedan men att hans tillstånd då var alltför uselt.

Under lördagskvällen kom en läkarbulletin som säger att Salvador befinner sig väl efter omständigheterna. Läkarna berättade under en presskonferens att Salvador inför operationen ville lyssna på klassisk musik, att han frågade läkarteamet om de var i form och att han önskade läkarna "lycka till!"

Mina tankar går till en av mina absoluta favoriter bland segrare i Eurovision Song Contest! 

Kämpa Salvador!