20 juli 2018

Ryanair - anställda strejkar - O'Leary köper ett palats!


Bara dagar innan stora grupper av anställda vid Ryanair går ut i strejk, för bättre villkor och bättre löner, strejker som kommer att drabba tiotusentals resenärer som får sina semestrar förstörda, tycks Michael O’Leary visa sitt allra största förakt för de som sett till att han själv kan leva ett liv i sus och dus!

Internationell media rapporterar att O’Leary flugit över till Mallorca och där inhandlat ett större palats i de äldre delarna av Palma stad.

Prislappen för palatsköpet varierar beroende i vilken media jag läser men det handlar hur som helst om en prislapp på långt över 100 miljoner kronor.

Säga vad man vill men Michael O’Leary got a hell of a nerve!

Jag sticker inte under stol med att jag genom åren rest med Ryanair många gånger och inte alls är lika kritisk mot bolaget som många andra. Man vet vad man får för biljettpriset – inte ett skit – men transporten är smidig och oftare enligt tidtabell än vad de flesta andra flygbolag kan skryta med!

Nu har nog dock måttet rågats för denne hyfsat trogne Ryanair-resenär!

Har man råd att köpa ett palats så står det ju var och en fritt att köpa ett palats!

Är man chef för ett bolag där de anställda kämpar för att ha råd med mat på bordet kanske man dock skulle välja ett annat tillfälle att palatsshoppa än dagarna innan kaos drabbar mängder av det egna företagets kunder!

16 juli 2018

Albatros: Resebyrå med storhetsvansinne!


Resebyrån Albatros har stora tankar, rent fornstort nationalistiska, om Sverige och vårt rikes utbredning.

Nyligen annonserade de, på DNs hemsida, om att vi borde åka och hälsa på diktator Lukasjenko i Minsk.

I dag rekommenderas vi en tripp till Peloponnesos i Grekland. Allt under devisen ”Sveriges bästa rundresor!”
















Snacka om att ha fått storhetsvansinne! Eller kanske troligare mindervärdeskomplex!

15 juli 2018

Mallorca - vad vore du utan turister?


1982 arbetade jag, en då mycket ung blond gosse, som reseledare på Mallorca, närmare bestämt i den då lilla semesterorten Cala Millor på öns östkust. Om detta har jag berättat mången gång i min blogg.

Jag njöt av att få visa besökande gäster från Danmark och Sverige den otroligt vackra ön, att få tipsa om egna pärlor dit många inte hittade på egen hand och att få berätta om de stolta mallorquinerna som oftast gjorde sitt yttersta för att besökande turister och vi som arbetade på ön skulle ha det så perfekt som möjligt.

I dag vet jag inte om det ens skulle vara aktuellt att jag åter besöker ön. Inte för att jag själv inte skulle vilja utan för att många mallorquiner uppenbarligen inte önskar att varken jag eller någon annan någonsin besökte ön igen!

Öns media berättar att det under lördagen genomfördes protestaktioner på Palmas flygplats Son San Juan. 

Turisthatande separatistgrupper demonstrerade i ankomsthallen. De bar stora plakat som bland annat meddelade att ”Turismen dödar Mallorca!”


























Jag tänker att det vore dags för majoriteten av mallorquinerna, de som inte stödjer protesterna, gör sin stämma hörd.

Utan oss turister så är frågan vad det hade blivit av den soldränkta ön?

Hur många av öns invånare hade alls haft ett arbete och vad hade de då sysslat med förutom att låta åsnan driva den primitiva kvarnen, skörda mandlar och oliver eller sitta på bänken under alla byars obligatoriska torg och ljuga om hur livet hade kunnat vara med en smula mer utveckling?

Självklart förstår jag att ca tusen flygrörelser per dag på flygplatsen är för mycket. Samtidigt vet jag att Mallorca och dess politiker och befolkning gjort massor de senaste åren för att rensa bort det allra värsta. Möjligen återstår en storstädning av Magaluf men i övrigt är ön numera ett paradis, inte bara för semesterhungriga turister utan för en stor del av befolkningen som faktiskt uppnått ett välstånd som inte hade varit möjligt utan alla spenderade turist-Euros.

Om ön satte upp en gigantisk skylt med texten ”tancat”, stängt på mallorquin, och bannlyste turismen så tror jag att separatister och andra turisthatare snart nog skulle finna något annat att hata! Gör om – gör rätt!

Mallorca; Jag älskade dig! Gör jag det än i dag? Jag vet inte!

13 juli 2018

Stockholm är en katastrof sommaren 2018!

Tänker du dig att besöka vår vackra huvudstad under den närmaste tiden? Tänk om bums!

Är du en utländsk turist som länge sett fram emot att besöka Stockholm? Herregud, vad du kommer att ångra dig!

Vi som bor här har sedan länge givit upp hoppet!

Dagsläget i mitten av juli anno 2018:

Den s k ”getingmidjan”, järnvägen via Riddarholmen, är avstängd för upprustning hela sommaren och för den delen minst två kommande somrar. Fjärr- och regionaltåg söderut från Centralstationen? Glöm det!

I dag stängdes pendeltågsstationerna City och Odenplan av p g a rostiga rulltrappor med hela ett år på nacken! En del pendeltåg går men du hamnar i Solna om du inte passar dig.

Tågtrafiken från Stockholm mot Västerås är avstängd i sin helhet fram till 6 augusti i ottan. Här ska byggas nya spår (så att vi får fler möjligheter att ställa in trafiken?)!

Mellan Södertälje centrum och Östertälje, en sträcka som ny- och ombyggdes för bara något år sedan, är trafiken inställd fram till 20 augusti. Det påstås att sträckan måste ”renoveras!”

Roslagsbanan är inställd mellan Viggbyholm och Österskär fram till juletid.

På t-banans gröna linje råder fram till 19 augusti kaos. Två stationer ska rustas upp och resenärer mot Skarpnäck tvingas till två tåg- och plattformsbyten på sin väg från city. Ja, det sista är en sanning med modifikation. Från och med måndag 16 juli och i två veckor framåt byts kaoset ut mot kalabalik. Då stängs gröna linjen helt av mellan Slussen och T-centralen. De stackars Skarpnäcksborna får då byta tåg TRE oacceptabla gånger under resan till och från stan.

Det brukar heta att ”vi genomför nödvändiga arbeten när dessa drabbar så få som möjligt.”
Sanningen är att arbetena just nu påverkar precis alla, både vi som bor här och de som vill besöka vår stad!

När jag i morse läste om de rostiga rulltrapporna vid pendeltågsstationerna i stan så tänkte jag först att ”ja, ja, det hade ju ingen kunnat förutspå – det är ju liksom force majeur.” Jag har nu ändrat denna totalt felaktiga uppfattning till den mer sannolika ”men det är ju själva fan att detta inte upptäcktes innan all annan trafik stängdes av – det känns ju helt utstuderat!”

Huvuden måste rulla! Politiker, chefer på olika nivåer som har med trafik att göra, rulltrappskonstruktörer och inköpare borde tvingas bort från sina positioner pronto!
Rulltrapporna torde vara inköpta efter devisen ”billigt men inte hållbart…..men som sagt billigt.”

I övrigt är det helt galet att någon samordning mellan olika trafikslag inte tycks göras när det skall renoveras. ”Vi stänger av men vi kollar inte med andra hur de tänker göra” kan aldrig tillåtas vara en framkomlig, eller ens möjlig, väg.

När det gäller besökande turister i vår vackra stad lider jag något otroligt med dem. 

Till Frihamnen i Stockholm kom i morse tre gigantiska kryssningsfartyg med närmare 10 000 besökare. De allra flesta av dessa har förbokade rundturer men en stor andel förväntade sig en enklare variant med lokaltrafiken. Vid busshållplatsen i Frihamnen stod runt 10-tiden i morse runt 400 olikspråkande som undrade om det fanns någon annanstans att köpa biljetter än från den absolut ensammaste biljettautomat som en storstad någonsin skådat! 

Det är så, ursäkta ordvalet, jävla dåligt så det helt enkelt inte är sant! En stor del av besökarna vände åter till sina fartyg utan att få se stadshuset, Gamla Stan, Junibacken eller vad de nu hade sett fram emot!

Jag tänkte i mitt stilla sinne; Ni gör rätt som går tillbaka till fartygen. Jag hoppas att ni kommer tillbaka till vår stad i en utopisk framtid där trafiken fungerar tillfredsställande, där det går att köpa biljetter på ett enkelt vis och där alla bussar har luftkonditionering.

Tålamodet har sedan länge runnit ut!

Den här stan är en miserabel sommarkatastrof. Vi skriver 2018 och det känns som stenåldern!

7 juli 2018

Utrikeskorre vid public service måste vara ett helvetesjobb!


Jag skickade ett mejl, med ett nyhetstips, till en utrikeskorrespondent vid public service.

Jag fick bums ett autosvar som sade:
”Hi! I’m on vacation until 17 of August.”

Jag kollade när journalisten senast fick något publicerat via sin hemmaredaktion och fann att detta var den 3 juli.

Nej, nej, jag är inte alls bitter!

Den utlandsstationerade har säkert gjort sig förtjänt av vila. Somliga reportage har varit briljanta under det senaste året medan andra lämnat en del att önska. Många nyheter från världsdelen som korren bevakar har helt undgått den svenska nyhetsintresserade publiken.

Visst, det är en enorm del av världen som en enda korrespondent har att täcka. Många nationer, massor av konflikter, politiker som förstör sina länder och en kriminalitet som överstiger det som kan betecknas som inom gränserna för det ”normala.” Ofta rapporterar journalisten ifråga från ett avstånd från händelsernas centrum som vida överstiger avståndet mellan Stockholm och Gran Canaria.

När jag söker på redaktionens hemsida för att se vem som nu bevakar det som sker där långt borta finner jag absolut ingen information alls!

Så olika det kan vara!

Själv är jag ännu inte framme vid min semester även om den närmar sig. Min arbetsgivare har bestämt deklarerat att ingen anställd, förutom ett antal chefer förstås, får mer än fyra veckors semester under perioden juni-augusti.

Nej, nej, jag är inte alls bitter!

6,5 veckors semester skulle förvisso ha suttit fint men vem är jag att tycka till om detta?

Då är det en smula värre att public service-bolaget uppenbarligen tänker sig att ingenting kommer att hända i världsdelen långt borta under ett par månader. Allt medan jag och andra licensbetalare förväntar oss en nyhetsbevakning värd namnet.

Nej, nej, jag är inte alls bitter!

30 juni 2018

Vattenkremering skulle minska klimatpåverkan!


Döden är ett sorgligt kapitel – om än oundvikligt!

Förutom att efterlevande inte längre har tid att ta avsked av den bortgångne så orsakar en kremering mer än 150 kg växthusgaser till naturens förfall och klimatets upphettning. Ur askan i elden liksom!

I ett antal av USA:s stater finns ett miljövänligare alternativ, som ännu inte är godkänt i Europa, såvitt jag vet.

Vattenkremering, på engelska ”resomation”, som jag inte kan finna någon vettig översättning på, går ut på att kroppen läggs i en miljövänlig kista som stängs in i en vätskefylld kammare där vätskan, en blandning av vatten, lut, socker och salt, hettas upp till ca 160 grader. Kammaren är under tryck och vätskan kokar aldrig.

Resterna av kroppen löses upp och eventuella benrester mals ned.

Processen tar ca 3-4 timmar och askan läggs därefter i en urna som lämnas till de anhöriga eller begravningsbyrån.

Jag läser på den nederländska nyhetssajten Dutchnews.nl att Yarden, en sammanslutning av begravningsbyråer, beställt en utredning från TNO Scientific Institute.

Rapporten visar att det inte finns några som helst negativa miljöaspekter som förhindrar att metoden godkänns, tvärtom.

Varför inte vattenkremering redan är ett välanvänt sätt är en smula svårt att begripa eftersom metoden patenterades i USA så tidigt som 1888!

Om miljön ska räddas från en katastrof för kommande generationer så borde vi inte bara bry oss medan vi är i livet. Vi borde också ges möjlighet att vara så miljövänliga som möjligt även när vi lämnat detta livet!

28 juni 2018

Österleden - bro eller tunnel? Behovet är enormt!


Jag har tidigare vurmat för att den s.k. Österleden ska byggas i Stockholm.

Förbindelsen, från början en tänkt tunnel från Nacka och under vattnet till området vid Frihamnen, skulle fullända möjligheterna att ta sig runt stan i stället för genom densamma.

Den nuvarande regeringen dissade dock detta projekt i sin, bara någon månad gamla, infrastrukturplan.

Nu skriver gratistidningsredaktionen Mitti ett par artiklar om ett nytt förslag. Det är nätverket ”Yimby” som tillsammans med, tidigare skeptiska, centerpartister föreslår en hängbro mellan Nacka och Gärdet. En bro som skulle ge möjlighet för både spårvagnar, last- och personbilar och cyklister att snabbt ta sig från sydöst till de nordligare delarna av Stockholm.

Jag tänker att rätt byggt skulle en hängbro bli en fantastisk portal för fartyg att segla under när de genomför en av de absolut vackraste in- och utfarterna som finns i världen när det gäller en huvudstad.

Skeptikerna mot en förbindelse konstaterar att berggrunden på Nacka-sidan är alltför usel för att hålla för de tunnlar som skulle behöva byggas vare sig det skulle komma att handla om en bro över eller just tunnlar under vattnet.

Kanske har de rätt om bergkvaliteten men skeptikerna har absolut inte rätt när de utesluter Österleden, som både är nödvändig och behjärtansvärd för att minska trafiken i och igenom innerstaden.

Den pendelbåtslinje som finns i dag mellan Nacka, Lidingö och Frihamnen har på kort tid blivit en belamrad turistlinje full av utländska turister som för en liten peng ges möjlighet att se det de tror är Stockholms hela skärgård. De som pendlar dagligen lär vara på väg att ge upp, i alla fall nu under högsommaren, då utrymmet ombord är fullspikat av fritidsåkare av alla nationaliteter.

Håller inte Nackas berg för nya tunnelsprängningar så är det hög tid att kalla in ingenjörskonstens absoluta specialister.

Ännu fler förslag för en östlig nord-syd-förbindelse behövs snarast för förbindelsen som sådan kan inte vänta.

Miljövänner jublar just nu över nya, hysteriskt breda, cykelbanor på Årstafältet med omnejd trots att det är ytterst oklart hur många som verkligen kommer att cykla på desamma när byggandet är klart.

Samtidigt sitter massor av fordonsförare fast i hopplösa köer medan deras fordon spyr avgaser.

Det är dags att inse att för att en storstad ska fungera och för att Stockholm ska få fortsätta att vara en av de vackraste städerna så måste det till kompletta ringvägar, något som många andra storstäder i världen sedan länge har insett och åtgärdat!

Rädda Stockholmsluften och projektera och bygg snarast en välfungerande och akut nödvändig Österled!

21 juni 2018

Belgisk choklad en gigantisk marknadsföringsbluff!


Häng med på en snabbresa från 1000-talet fram tills i dag där slutsatsen måste bli att det som skedde för snart tusen år sedan skulle behöva upprepas i dag. Inte i England som då utan i Belgien och inte av en vacker kvinna utan av en företagsledning på ett välkänt företag!

Leofric, under 1000-talet en utsugande Earl av Mercia i England, var ett kräk som tog ut ohemula skatter av sitt folk. Han var gift med (Lady) Godiva, som bad sin man att inta en betydligt humanare hållning mot sina undersåtar. Detta fick Leofric att utbrista att detta skulle komma att ske var lika osannolikt som att hans hustru skulle rida naken genom staden.

Lady Godiva gjorde slag i saken och dold endast av sitt långa hår red hon spritt språngande genom staden och Leofric sänkte skatterna för sitt folk!

1926 startade Pierre Draps den äldre något som kommit att bli ett världsberömt varumärke inom chokladtillverkning. Han började tillverka finfina praliner och företaget togs över av hans söner när han själv gick bort.

Pierre döpte sitt företag till Godiva efter legenden om den vackra, modiga och generösa kvinnan med det långa håret.

I dag är begreppet ”belgisk choklad” lika berömt som några av de företag som tillverkar densamma; Leonidas, Neuhaus, Godiva och flera andra.

Att chokladen skulle vara ”belgisk” har jag förvisso svårt att tro eftersom jag aldrig har sett några kakaoplantager när jag frekvent besöker det märkliga landet och just denna vecka har jag blivit övertygad om att ”belgisk choklad” torde vara en av de största marknadsföringsbluffarna i modern tid!

Min ICA-handlare har just nu en monter med ett berg av ”belgisk lyxchoklad”, chokladkakor från Godiva med undertiteln ”Masterpieces.”

Jag kunde inte låta bli att plocka på mig ett par av dessa och visst; De smakar alldeles förträffligt och till min stora glädje tycks de inte innehålla någon palmolja, bara en sån sak!
Förpackningarna ser verkligen lyxiga ut och under namnet Godiva står att läsa ”Belgium 1926.”

Tyvärr läste jag inte texten på förpackningarna noggrannare när jag stod i butiken, trots att jag i något tidigare blogginlägg lovat att bli bättre på detta.

När första chokladkakan var inmundigad var jag dock så förtjust att jag ville läsa allt som fanns att läsa på omslaget.

Längst ned, och ytterst finstilt, stod att läsa: ”Made with Belgian Chocolate in Turkey.” Ridå!

Huvudingrediensen från de icke-existerande kakaoodlingarna på Ardennernas sluttningar har alltså fraktats till Erdogan-land, rörts ihop med annat och saluförs sedan som ”belgisk choklad!”

Den nuvarande företagsledningen för företaget Godiva borde rida nakna genom Belgien! Inte för att särskilt många skulle vilja se deras patetiska kroppar utan för att de därigenom åtminstone skulle kunna försöka be om ursäkt över den bristande vördnaden för Pierre Draps den äldre och för kvinnan vars namn kom att stå för en, tusen år senare, gigantisk chokladbluff!

16 juni 2018

Palmolja som är "hållbar" finns inte!


I flera tidigare blogginlägg har jag skrivit om den förhatliga palmoljan och hur den inte alls sakta utan ganska tvärsäkert håller på att utrota orangutangen.

Sent på fredagskvällen publicerade ABC, Australian Broadcasting Corporation, en alldeles briljant artikel i ämnet. Artikeln finner du här.

De flesta producenter som använder palmolja i sina produkter hänvisar till att just deras palmolja kommer från ”hållbara” odlingar och därmed skulle vara okej.

År 2004 skapade Världsnaturfonden beteckningen RSPO, som står för ”Roundtable on Sustainable Palm Oil”, som sedan dess kommit att påstå att olja med denna beteckning är allt annat än orangutangutrotande.

Det finns många försvårande omständigheter när det gäller palmolja. För det första är det många länder i världen där varudeklarationerna inte innehåller annat än ”vegetabilisk olja”, som oftast är just palmolja.

Stora konsumentländer, som Kina och Indien, bryr sig inte om oljan är hållbarhetsproducerad eller ej. Oljan är ju billig!

Trots att många stora producenter av choklad, shampo, chips, rengöringsmedel, kosmetika och mycket annat påstår att den palmolja de använder är RSPO-märkt så är det få, eller inga alls, som vill tala om från vilka odlingar deras olja kommer.

ABC skriver att Greenpeace i mars i år bad Pepsico, Johnson & Johnson samt Kraft-Heinz att redovisa ursprunget för den palmolja de använder i sina produkter. Samtliga vägrade!

Samtidigt vet vi att i runda tal 100 000 orangutanger försvunnit mellan 1999 och 2015.

Det kanske redan är för sent men jag hoppas att vi tillsammans, genom konsumenters makt, kan enas om att aktivt välja bort produkter som innehåller palmolja samt ställa krav på att produkters varudeklarationer skall tvingas vara mer detaljerade än att bara påstå att de innehåller ”vegetabilisk olja” eller, som med kosmetiska produkter, gömma sig bakom oftast kemiska beteckningar som är svårbegripliga när vi står framför varuhyllorna.

Sverige borde kunna bli ett föregångsland på området! Men det är bråttom!

14 juni 2018

SVT och SR oeniga om Trump?


När man slår upp en hemsida för någon medieredaktion och finner att det i toppen av sidan ligger en slags flash med rubriken ”Just Nu” – då vet man att här vankas storskalig scoop-journalistik. Eller?

När våra public service-företag, SVT och SR, under torsdagseftermiddagen, mellan klockan 16 och 18, publicerar varsitt ”Just Nu” som handlar om Donald Trump så skulle man kunna misstänka att telegrammen handlar om samma sak.

Så är nu icke fallet denna dag!

Medan SVT rapporterar att Trump nominerats till Nobels Fredspris så rapporterar SR att Trump stämts för oegentligheter i sin egen välgörenhetsstiftelse Donald J Trump Foundation.

Min spontana reaktion blir: Jahaja, och hur är det tänkt att jag ska tro? Trump betalar upprustning av en egen golfklubb för välgörenhetspengar och ska samtidigt premieras för att han skakat tass med mörkrets Kim, skrivit under ett uddlöst avtal tillsammans med och troligen lurat diktatorsskjortan av densamme…

En stunds eftertanke ger vid handen att public service-företagen trots allt inte är så enkelspåriga som många, inklusive denne bloggare, tycks tro.

Just i kväll är jag mest intresserad att veta mer om stämningen. Inte den mellan USA och Nordkorea utan den som Trump fått mottaga!

11 juni 2018

Svensk livsmedelsindustri snart historia!


I dag kom beskedet att Göteborgs Kex, som ägs av jättekoncernen Orkla, flyttar till Riga i Lettland.

Tidigare har Findus fimpat ärtskördandet i Bjuv och Slotts Senap lade tillverkningen i Polen.

Med den här takten har vi snart ingen egen livsmedelsindustri att skryta med.

Lätt överdrivet men inte alls långt borta; Det återstår att knapra gotländska morötter! Tills dessa tar sin blast och också drar till låglönelandet Bortomhavet!

9 juni 2018

Mallorca - Politiker stoppar turister på vackraste halvön!


För 36 år sedan arbetade jag som reseledare på Mallorca. Det var en tid då nordiska charterresenärer inte hade så stor erfarenhet av att klara sig själva och reseledarens arbete var hårt och uselt avlönat kneg med sex dagars arbetsvecka.

Den sjunde dagen ägnades oftast till tvätt av uniformsattiraljer samt en helvetes massa sömn då sömnkontot ofta hade illröda siffror.

Några gånger emellanåt, när jag kände mig hyfsat pigg men likaväl behövde rekreation långt från gäster som önskade information om sådant som inte föll på en ung reseledares axlar att känna till, så hyrde jag bil och begav mig upp till nordöstra hörnet av den vackra ön.

Halvön Formentor sträcker sig ut i havet och har höga berg och djupa dalar som störtar sig ned i havet.

En klar dag går det att se grannön Menorca från Formentors klippor.

Här kunde jag lätt tillbringa en heldag bara genom att titta ut över det vidsträckta blå från en avlägset belägen klippa utan en enda annan människa inom synhåll.

Längst ut på Formentor-halvön ligger en fyr och den spektakulära vägen ut till fyren har genom åren varit minst sagt populär för turister från allsköns länder.

Nu läser jag, i lokaltidningen Diario de Mallorca, att politikerna i staden Pollença, som Formentor tillhör, beslutat att den alltmer intensiva biltrafiken, som gjort att halvön blivit en parkeringsplats under senare år, helt sonika ska förbjudas.

Under dagtid, mellan 09.30 och 19.00, blir det tvärnit för den bilförare som önskar ta del av allt det vackra.

När jag en dag återvänder till ön som kom att betyda så mycket för mig så får det bli en sommarnatt i stället, på klippan som för 36 år sedan var bara min!

Inför demenstest för körkortsförnyare!


Någonstans – för några år sedan – läste eller hörde jag att en åldersstigen person som kör upp på en motorväg i fel färdriktning troligtvis har en så långt framskriden demens att personen bara har fragmentariska minnen och plötsligt finner sig vara tillbaka på vänstertrafikens tid.

Jag påminns om detta när jag finner en artikel på den japanska, engelskspråkiga, nyhetssajten Japantoday. Att nyheten inte fått genomslag i Sverige kan jag bara skylla på usel nyhetsvärdering hos våra nyhetsredaktörer!

Japan Today berättar att från ifjol råder hårdare regler för den som vill förnya sitt körkort. 

Lagstiftningen kräver numera att den som vill förnya sitt körkort i Japan vid behov måste testas för eventuellt begynnande demens.

Av dryga två miljoner testade sedan lagen trädde i kraft visade sig 57 000 vara mer eller mindre dementa.

1 892 fick sina körkort indragna medan dryga 16 000 frivilligt avstod från att kräva nytt körkort. 

4 500, som envist ändå ville förnya ”lappen”, stoppades och nekades att göra detta.

Jag tänker att den japanska lagstiftningen sannerligen borde omsättas i jordens alla länder!

Alla de människoliv som skulle kunna sparas är värda så mycket mer än att ”Moster Augusta” ska kunna ta bilen till dagverksamheten på hemmet hon inte vill flytta till!

7 juni 2018

Svante Pääbo dissas av svensk media!


I går, på den svenska nationaldagen, tillkännagavs i Spanien att den svenske biologen Svante Pääbo tilldelas den minst sagt prestigefyllda utmärkelsen ”Princesa de Asturias” i kategorin forskning och teknik.

Svante, som bl a påvisat att Homo Sapiens samlevde med Neanderthalare står dessutom bakom upptäckten av en tidigare okänd släkting till oss; Denisovamänniskan.

I Spanien blev utmärkelsen i går en stor nyhet.

I svensk media är det, när jag skriver dessa rader ett dygn senare, dödstyst!

Jag fattar ingenting. Gonatt svenska mediaredaktioner och stort Grattis Svante!!

30 maj 2018

Gröna linjen hissar röd flagg!


En resa mellan stationerna Björkhagen och Rådmansgatan, på t-banans gröna linje, tar i normalfallet 17 minuter. I sommar kommer samma resa att ta upp emot en timme!

Stockholm äldsta t-banelinje behöver rustas upp, eller fortsätta rustas upp kanske är en riktigare benämning.

I Madrid var nyligen en av stadens t-banelinjer totalavstängd i ungefär ett år. Under tiden gjordes precis alla de arbeten som var nödvändiga för att trafiken ska fungera under åtskilliga år framöver.

I Stockholm väljer ansvariga i stället att hatti-fnatta litet här och där under flera somrar och det lär dröja eoner av tid innan vana kollektivresenärer och hitresta turister kommer att kunna njuta av snabba transporter till arbetsplatser och nöjen under sommartid.

För en resenär på Skarpnäcks-grenen av gröna linjen kommer sommarens arbeten att innebära en nära-döden-upplevelse med två tågbyten och två plattformsbyten, uppför trappor och nedför trappor, under resan in till city. Det är ingenting annat än en patetisk skandal!

Ett par ”snabbusslinjer” påstås ska avlasta men vi som varit med i några år vet att kaos bara är förnamnet på det som väntar.

Jag är sannerligen en förespråkare när det handlar om att fixa till som att bygga om Slussen och bygga nya t-banesträckningar men när vareviga sommar medför att allt och alla påverkas in absurdum är det inte längre okej.

Jag tänker på de hundratusentals kryssningsgäster som kommer till stan i sommar och som har hört hur fantastisk vackert Stockholm är och hur lätt det är att ta sig runt. De kommer att säga upp bekantskapen med dem som rekommenderade ett besök hos oss.

Förutom t-banestrulet har gatukontoret, också det högst sedvanligt, beslutat sig för att även denna sommar gräva upp i stort sett varenda framkomlig gata i huvudstaden. Den senaste veckan har SL meddelat på sin hemsida att de flesta innerstadsbussarna haft kraftiga förseningar och inställda turer p.g.a. trafikkaoset!

Så snart sommaren är över så ska de nya t-banesträckningarna börja sprängas och sedan har vi sju-åtta års byggnadsprojekt till framför oss innan Slussen och nya t-banan uppges vara klara.

Kanske är det då Götgatan ska grävas upp för att taket på t-banans linjesträckning där måste bytas ut eller så är det dags för röda linjen att stänga under otaliga somrar?

Om det senare vet jag intet!

Jag är dock tämligen säker på att jag inte hinner uppleva ett Sommar-Stockholm där både boende och besökare har möjlighet att njuta av skönheten utan att bekymra sig för om de alls kommer att komma fram dit de är på väg – än mindre komma fram i tid!