Jag har alltid läst mycket, både skönlitteratur och
nyhetsmedia. Många är korsorden som blivit lösta genom åren.
Jag är språkintresserad, hade en fantastisk lärare i svenska på
högstadiet och gillar att uttrycka mig både i tal och i skrift. Jag påstår att
jag har ett mycket stort ordförråd.
I ett försök att nyligen, med glimten i ögat, förklara för
kollegor och chefer på min arbetsplats att alla har ett eget ansvar att se till att
följa arbetstidsavtalet råkade jag välja ett ord som inte skulle falla alla på
läppen.
En, av flera hundra, blev kränkt och vände sig till sin chef, som i sin
tur sopade på mig ett mejl om det, som då även han plötsligt ansåg, olämpliga ordvalet.
I mitt utskick skrev jag att ”det är allas ansvar att följa
avtalet men du som har ”chef” någonstans i din titel har ett extra ansvar att
kolla dina närmaste undersåtar.”
”Undersåtar” uppfattades som djupt nedvärderande.
När jag, efter mottaget klagomål, kontrollerar ordet
undersåte finner jag att en mycket vanlig synonym är underställd.
Jag tänker att vi alla är undersåtar/underställda till
den/de som är våra chefer och även om folket i en diktatur kan kallas
undersåtar så anser jag att det var en överreaktion från den kollega som kände
sig kränkt. Om kollegan är religiös så är han/hon definitivt en undersåte till
sin Gud.
I media har det under den senaste tiden flera gånger
berättats att många som påbörjar högre studier tvingas avbryta då deras
språkkunskaper är alltför bristfälliga. De klarar helt enkelt inte att hänga
med i kurslitteraturen.
Media har också rapporterat att spridningen av Covid-19 till
viss del kan bero på bristande språkkunskaper hos personalen.
Jag har ingen aning om vem kollegan är som kränktes av ett
mejl skrivet med glimten i ögat men jag väljer att tänka att det måste röra sig
om en person född sent 80-tal eller, kanske ännu troligare, en 90-talist. Jag
tänker vidare att personen ifråga troligen inte har en aning om vad som menas
med att säga eller skriva något med ”glimten i ögat.”
Troligen har människan ett mycket torftigt språk och
uttrycker sig helst med en emoji, eller en hel rad sådana.
Det är tragiskt om vi håller på att få ett utarmat språk på
grund av att ungdomar inte förstår värdet i att ha ett rikt ordförråd.
Kanske är det inte så konstigt att kvällstidningarna
publicerar alltfler rättelser där de menar att något blivit ”felstavat” när det
säkerligen handlar om okunskap hos den unge journalisten som tror sig vara en världsberömd
murvel i vardande.
