19 augusti 2019

Enn Kokk död - Chansen till vinst i Melodikrysset ökar!


Jag har aldrig haft någon som helst relation till Enn Kokk - mer än en.
Den socialdemokratiske partimedarbetaren, tillika Birgitta Dahls make, har gått bort läser jag i media. Han blev 82 år.

För mig var han en nagel i ögat!

Varje lördag, i stort sett varje lördag i alla fall, strax efter lunch, avslöjade han, på sin blogg, facit till veckans Melodikrysset.

Under flera år var jag en trogen lösare av krysset. Jag tycker att frågesport i allmänhet och musikfrågesport i synnerhet är kul.

Jag sätter min heder i att inte fuska utan försöker lösa frågeställningarna på egen hand.

Så fungerar det inte längre.

I takt med att social media utvecklats och att googlandet i parti och minut anses vara okej så är det inte längre givet att alla som kunskapstävlar gör detta på lika villkor.

En liten sökning, en tjuvtitt på grannen eller hundvalpsliknande, vädjande, ögon får folk i min närhet att avslöja svar på klurigheter som vore det alldeles naturligt. Jag hatar det!

Melodikryssets programledare och krysskapare Anders Eldeman ställer ibland hyfsat långsökta frågor som kan vara svåra att googla fram svaret till. Den som helt på egen hand klarar av dessa frågor brukar kunna känna en viss stolthet i dessa lägen. Om det inte vore för Enn Kokk!

Jag tror att det är många som på lördag kommer att ha svårt att lösa Melodikrysset. Det är många som förgäves kommer att kolla Enn Kokks blogg på jakt efter svaret till just den där svåraste av frågor.

Kanske är det nu det är dags för mig att kliva på lördagsförmiddagarnas musiktävling igen? 

Det lär hur som helst vara färre som skickar in rätt lösning och den mikroskopiska vinstchansen blir någon promilles procent högre!

4 augusti 2019

Kroatiska turist-ön Hvar bjuder på annorlunda gastronomi


Med viss regelbundenhet får vi via media ta del av minst sagt annorlunda mänsklig föda. Det handlar ofta om den, i mitt tycke barbariska och kväljningsframkallande, asiatiska vanan att käka hund, något som tyvärr fortsatt är vanligt i länder som Kina, Korea och Vietnam.

På andra ställen käkas det orm och så sent som 2016 var det ett antal livsmedelshandlare i Sverige som importerade skallerorm-kött som rekommenderades till trevliga grillkvällar i goda vänners lag.

Bryssel är europeiskt centrum för ”bush meat”, där t ex apkött i vissa kretsar räknas som en delikatess (förutom att vanan att äta just ”bush meat” anses vara en källa till Ebola-utbrott).

I övrigt trodde jag att EU var förskonat från traditionen att äta det jag i alla fall inte skulle kunna tänka mig. Så fel jag hade!

Kroatien har på senare år seglat upp som ett favoritresmål för semesterhungrande svenskar. Jag har själv aldrig besökt landet men har förstått på vänner och bekanta att landet är något alldeles extra. Som sagt; Alldeles extra! Särskilt för hungrande!

På populära turist-ön Hvar, sydväst om Split, inleds i morgon matfestivalen Puhijada. Festivalen pågår under hela veckan och kulminerar på lördag 10 aug.

Matfestivalen är en mångårig tradition och när jag finner en artikel i den engelskspråkiga nyhetssajten Total Croatia News så tror jag först att vad jag ser och läser är något slags bisarrt skämt.

Under veckan som kommer mumsar kroaterna och ditresta turister, de som tycker att Kroatien är något alldeles extra, på släktingar till vår egen hasselmus.

Gnagarna det handlar om tillhör familjen sovmöss, har pepparkornsstora ögon och påminner om små ekorrar då de sitter på bakbenen när de äter, hållandes sin föda i framtassarna. När man ser en bild på en hasselmus är det svårt att inte tycka att den är söt.

Mindre söta är bilderna i nyhetsartikeln där flådda och utfläkta sovmöss ligger på stora grillar. I reportaget får vi veta att det inte är så mycket kött på en enskild individ utan att en vuxen kan räkna med att behöva äta fem stycken för att bli hyfsat mätt.

Tack, men nej tack! Jag avstår gärna och jag har nu fått ett nytt sätt att tolka alla de som tindrande tycker sig få något extra på Kroatiensemestern.

3 augusti 2019

Frågesporten som slår "Fråga doktorn" alla dagar i veckan!


Jag har fått tre nya favoriter: Astrid Nylander Almaas, Elisabeth Holmboe Eggen och Wasim Zahid. Vet du inte vilka de är?

Jag tror inte att det är nödvändigt att vara hypokondriker för att vara en sådan som googlar minsta lilla rosslighet, utslag eller svettning.

I ”Fråga doktorn” i SVT har de senaste säsongerna innehållit ett ständigt tjat om att vi alla bör ägna oss åt egenvård innan vi vågar oss på att kontakta sjukvården. Programmet har också rekommenderat stödstrumpor fler gånger än det finns hälsoproblem! Jag tänker: Hur många är det som väntar för länge för att det ska vara hälsosamt innan kontakt tas med vården?

Samtidigt vet jag, och många andra, att den svenska sjukvården, som under många årtionden var om inte oklanderlig så i alla fall nästintill nu tycks närma sig ett avgrundsdjupt stup. Ättestupan känns närmare än vad den gjort på många år.

I Norge heter TV-serien från NRK ”Hvad feiler det deg?” och just nu går andra säsongen i SVT under namnet ”Diagnoskampen.” I tider då långfilmstitlar inte längre översätts så undrar jag hur många de är som förtjänar sitt levebröd på att uppfinna hjulet igen, dvs hitta på käcka svensk namn på tv-serier?

Astrid, Elisabeth och Wasim är alla läkare som i varje avsnitt av ”Hvad feiler det deg?” möter ett lag glada amatörer. Amatörerna får googla precis hur mycket som helst medan läkarna måste luta sig emot sina egna kunskaper och erfarenheter.

Amatörer och läkare får möta ett antal riktiga patienter och på starkt begränsad tid ska de komma fram till vad patienten lider av.

Som hälsogooglande, men alls icke hypokondriker, tycker jag att programmet är en höjdare, särskilt de gånger då jag själv, utan dator, kan gissa mig till vad patienterna lider av. Ja, det händer faktiskt, särskilt under första säsongen av programmet.

I den nuvarande, andra, säsongen har svårighetsgraden skruvats upp en del tycker jag men programmet är fortsatt mer än sevärt även om jag under det senaste avsnittet började svikta i mitt gillande.

I avsnittet framträdde en kvinna som visade sig lida av ”Systemisk skleros”, sjukdomen som Gunhild Stordalen, den norska hotellmagnaten Petters hustru, givit ett ansikte.
Sjukdomen leder, förr eller senare, oftast förr, till döden då det mesta i kroppen förvandlas till bindväv och ”förstenar” kroppsorgan.

Experimentell stamcellsbehandling, som man kan dö av, finns att tillgå och vi har i media kunnat följa familjen Stordalens kamp genom denna svåra behandling.

Nu framgår det inte alls att kvinnan i ”Hvad feiler det deg?” inte ges möjlighet att delta i samma typ av experiment så det kanske bara är jag som kände ett sorgset sting i hjärtat och trodde mig se en hel del dödsångest i kvinnans, som visserligen frivilligt deltog i tv-programmet, ögon.

Tillbaka till Astrid, Elisabeth och Wasim: Jag är så imponerad av deras snabbt framplockade kunskaper i de mest skilda patientärenden. De korta, snabba frågor de smattrar ur sig för att ringa in vad problemen beror på gör att jag skulle önska att någon av dem var min husläkare.

Att dra sig för att slå en signal till husläkarmottagningen, tack för det ”Fråga doktorn”, när något inte känns som det borde och efter att ha tilltvingat sig en läkartid för att där och stundtals bli idiotförklarad av en AT-läkare som inte läst på tillräckligt bra är helt enkelt inte tillräckligt.

Om vårdvalet innebar att jag kunnde få en husläkare i Oslo skulle Elisabeth Holmboe Eggen vara mitt första val, även om jag läste någonstans att hon är specialist i barnmedicin. Hennes kunskaper, och ivrighet att finna svar, är imponerande och hon borde vara en inspiration för Sveriges samlade läkarkår!

1 augusti 2019

Västeråsgurka i tvättmaskin får mig att ifrågasätta varumärket ICA - i sin helhet!


Ibland funderar jag på om vegetarianer och veganer är jordiska eller rent av konspiratoriskt lagda inkräktare på vår vackra planet?

Ödlorna i den kultförklarade science fiction-serien ”V” käkade förvisso levande marsvin till frukost men någonstans undrar jag om inte seriens manusförfattare egentligen tänkte sig att de skulle mumsa på Västeråsgurkor?

När en tidning publicerar en debattartikel eller insändare så brukar de flesta publikationer påpeka att innehållet i dessa texter är helt och hållet skribenternas egna och ska på intet sätt misstolkas som representativa för tidningens åsikter i stort.

ICA Kvantum har en gratistidning som heter ”Månadens skörd.” Tidningen påstår sig vilja ”inspirera” om säsongens grönsaker. Jag har tidigare gett mig på denna osedvanligt märkliga månadstidning i min blogg och nu är det sannerligen dags igen!

Vi är mitt uppe i skördetider men en sväng in på grönsaksavdelningen ger ingen som helst köplust. En gurka betingade i dag, i ”min” ICA Kvantum, ett styckpris á 18,90! Så sent som i förra veckan var priset på gul lök uppe och snurrade i närheten av 30 kr/kg och färsk svensk vitkål går loss på ca 20 kr/kg.

Att, som ”Månadens skörd”, uppmana mig att göra ”Getosttoast med blåbärssallad och rosmarindressing” är därför lönlöst. Dels blir jag helt utmattad av att bara läsa receptet, dels är tidsåtgången för tillagning för lång med hänsyn tagen till hur gott det skulle bli eller hur mätt jag skulle bli. Främst är det dock vilken påverkan receptet skulle ha på bankkontot som definitivt avgör att denna så kallade maträtt går bort.

På sista uppslaget i tidningen intervjuas Cecilia Björk Tengå, som bland annat skrivit vegetariska kokböcker. Vid ett första påseende av uppslaget verkar det handla om en slags krönika men det är alltså en intervju, gjord av en person som representerar ICA.

Cecilia berättar om hur hon brukar lägga in Västeråsgurka och nu kommer det, tipset som får mig att ifrågasätta varumärket ICA i sin helhet:

”Ett tips är att köra gurkorna i tvättmaskinen på fintvätt, utan tvättmedel såklart. Då slipper man tvätta gurkorna för hand.”

Tvättmaskin? Fintvätt? Allvarligt? ICA, ni måste skämta med mig! Jag tänker att de flesta av landets ICA-handlare förfasas och nu snart totalledsnat på centralt utgivna dumheter.

Jag hoppas innerligt att Cecilia, innan hon tvättar sina gurkor, demonterat ned sin tvättmaskin i minsta beståndsdelar, rengjort dessa minutiöst och sedan, efter att ha pysslat ihop maskineländet igen, tomkör maskinen ett antal gånger så att inga kemikaliska rester av tvätt- och sköljmedel kan tänkas finnas kvar.

Jag kommer för alltid att ha svårt att äta Västeråsgurka efter detta.

Jag hoppas att ICA centralt ser till att månadstidningen, som har en god ambition att få oss att äta mera grönt men som totalt misslyckats med uppdraget, tillåts somna in ganska så omedelbart.

TV-serien ”V” och dess ödlor får tills vidare ha betydelsen ”Vego”. Eller kanske "Västeråsgurka!" 

Synd på så rara ärtor!