Gravida och småbarnsföräldrar har för mycket makt!

I samma ögonblick som en kvinna blir gravid och barnets far blir varse om saken så förändras de blivande föräldrarnas hjärnor. Fullt resonabla, rättviseinriktade, effektiva, ansvarstagande och empatiska människor förvandlas till egotrippade, armbågande, självupptagna, jag-krävande och världsfrånvända individer.

Helt plötsligt krävs hela deras omvärld på att allt fokus ska ligga på dem, och det blivande knyttet, och vad de än kräver så skall deras minsta lilla vilja omsättas i verklighet och detta skall ske snabbare än bums.

Föräldraledigheter, semestrar, vab-dagar och inskolningar skall bara accepteras av alla deras kollegor på arbetsplatsen.

Att arbetsgivare vill ha information så snart en graviditet är bekräftad, och därmed kunna planera sin verksamhet långsiktigt, är helt plötsligt inget som någon ska ta för givet.

När barnet, sina föräldrars guldklimp, är fött skall alla andra runtomkring bara skingra sig och ställa sig i givakt för de nyblivna mammornas och pappornas minsta lilla vink.

Att barnlösa, även de som arbetat under många år hos samma arbetsgivare, tvingas ta semester första veckorna i juni eller i månadsskiftet augusti-september är ingenting som bekymrar eller ens berör en småbarnsförälder.

En ansökt föräldraledighet, som skett regelrätt ett par månader i förväg, kan aldrig avslås av en arbetsgivare i Sverige. Som av en händelse vill de allra flesta småbarnsföräldrar vara föräldralediga hela juli månad och veckorna före och efter föräldraledigheten ha semester. Samma sak runt helgerna vid årets slut.

Att far-eller morföräldrar skulle kunna tänka sig att se efter knyttet under en julivecka, eller två, finns aldrig på kartan.

När knyttet ska inskolas på dagis förväntas alla kollegor på jobbet ställa sig upp unisont och jubla och gemensamt konstatera; Det är lugnt! Vi jobbar gärna extra, och obekvämt, för att ni ska få ta hand om knodden.

Att fuskandet med vab dessutom når allt högre nivåer i Sverige kunde SR Ekot berätta redan den andra dagen anno domino 2017. Vem är ens förvånad?

Jag tycker i grunden att vår sociala välfärd är behjärtansvärd. Åtminstone om vård, assistanshjälp, äldreomsorg, skola och mycket annat skulle fungera som tänkt!

Däremot anser jag, som även jag en gång varit ett litet knytt men då togs omhand av mormor när min mor jobbade, att dagens nygravida och nykläckta småbarnsföräldrar har på tok för mycket makt i arbetslivets Sverige. Någon måtta borde det sannerligen få vara! Även en småbarnsförälder kan jobba några dagar i juli och över jul och nyår.

Det är dags att se över regelverket för de som har att uppfostra en kommande generation. 

Deras ungar kommer ju bara att kräva än mer, till förtret för de som inte velat eller kunnat skaffa barn!