Om tiggare och en professor med alternativ!

I en ledare i DN på söndagen skriver Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, en alldeles lysande text om tiggeriet ur ett nationalekonomiskt perspektiv.

Calmfors redogör på ett mycket klokt, och pedagogiskt, sätt hur vi alla borde tänka kring tiggeriet. Nu kommer det aldrig att uppstå en sådan samsyn i åsikterna kring romerna i våra gathörn men det förhindrar inte att diskussionen, i och med Calmfors inlägg, nu borde kunna får en något mer nyanserad ton!

Jag tror att de flesta av oss någon gång har tänkt ”jag borde ge slanten jag har i fickan” när han/hon passerar en tiggare. Åtminstone har jag i alla fall tänkt tanken mer än en gång. Bara vid något enstaka tillfälle har denna min tanke omvandlats till praktisk och reell handling.

Calmfors menar att om alla vi som tänker samma tankar, om att skänka slanten vi har i fickan, i stället gör ett matematiskt överslag och skänker en summa baserat på t ex ett års samlade fickslantar till någon organisation, förslagsvis en organisation som är verksam i exempelvis Rumänien, så mår inte bara vi med slantarna bättre utan även de som i dag sitter på våra gator och tigger.

Med färre skänkta slantar i pappmuggarna kommer dessutom tiggeriet av pengar från EU-migranter på våra gator, som jag fortsatt påstår till åtminstone vissa delar är organiserat, att klinga av enligt Calmfors. Finns inte möjligheten att tigga ihop till en dräglig tillvaro sittandes utanför ett varuhus, t-banestation eller på en gågata så kommer tiggeriet att på sikt försvinna. 

Detta, att sluta ge, låter säkert otroligt förfärligt i mångas medvetande men, som sagt, om alla i stället skänker en (rejäl) slant till skolor, utbildning, husbyggande och antidiskriminerande ändamål i Rumänien, Bulgarien, Moldavien och annorstädes på vår jord så kanske, kanske, att alla kan få det en smula bättre. Inte bara de som sitter i vinterkalla Sverige och vädjar om en slant utan också de som är alltför fattiga eller skröpliga för att ens kunna tänka tanken på att resa till ett land långt borta för att tigga ihop till brödfödan!

Calmfors avslutar sin text med att säga att det FP-förslag som för ett år sedan föreslog att t ex Rumänien skulle åläggas att betala sina medborgares socialtjänstkostnader i Sverige, ett förslag som då möttes av himlastormande kritik, inte alls är ett så obegåvat förslag!

De styrande i Bukarest måste sättas under större press från övriga EU-länder.

Samtidigt måste vi i Sverige som vill diskutera tillåtas att föra en diskussion om tiggeriet utan att ständigt avfärdas som rasister.

Till Calmfors text i dag är kommentar- och bloggfält avstängda. DN markerar därmed att de inte alls är intresserade av en debatt. Det säger en hel del, alls icke enbart positivt, om landets största morgontidning!