På flera platser i kvarteren där jag bor har
fastighetsägaren sedan några veckor ställt ut sopcontainrar. Anledningen är att
trädgårdsarbetare jobbar intensivt med att göra innergårdar och planteringar
fina inför sommaren och att det då, av helt naturliga orsaker, blir väldigt
mycket kvistar, döda grenar och annat som så väl skulle behöva utrymme i
containrarna.
Nu är dock inte de boende i området så välgenomtänkta att de
begriper utan många av mina grannar ser containrarna som ett lysande tillfälle
att ”dö’städa!”
Den gångna helgen har det därför burits ut soffor, bokhyllor
och gud-vet-allt från lägenheter i kvarteret i en aldrig sinande ström.
Containrarna blev genast överfulla och trädgårdsavfallet
väntar i högar på att tomma containrar ska komma på plats.
Alltså; Ibland, allt oftare känns det som, tappar jag tron
på mänskligheten!
Av ren och skär lathet och av alltför stor bekvämlighet
orkar inte folk längre själva se till att det de vill kasta fraktas iväg dit
det ska fraktas!
”Titta, där står en sopcontainer! Nu passar vi på”, tycks
många grannar tänka!
Det är bedrövligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar