Rödkål, palmolja och ett nyårslöfte!

Vi har alla våra ”måsten” när det gäller vad vi helst vill stoppa i oss på en julafton. (Med anledning av mitt tidigare inlägg i dag kan detta inlägg tyckas kontraproduktivt. Vill jag eller vill jag inte rubba traditioner? Många delar av traditionerna är värda att bevara medan andra är oerhört tröttsamma, blir svaret!)

För mig får rödkål inte saknas till julmåltiden. Där är jag orubblig! Punkt! Basta!

Det är inte så att jag gör min rödkål från grunden. Jag har ett favoritmärke, i glasburk, som duger alldeles utmärkt.

I dag blev jag dock en smula förvånad när jag tog fram burken ur skafferiet, en burk jag köpte redan för någon månad sedan.

Visserligen innehåller produkten en skvätt ättika men ändå; Hur i hela fridens namn är det möjligt att innehållet påstås vara utmärkt som människoföda fram till sommaren 2019? Hur kommer man fram till att en konserv håller så länge? Skulle det gå att äta rödkålen även julen 2021, eller om en generation? Ja, troligen! Hur som helst är det skrämmande vad vi, för jag antar att det även gäller andra än jag, petar i oss!

Något som osökt för mig in på mitt favorit-hatobjekt; Palmoljan! Igen!

I helsidesannonser, och på reklamskyltar ute på stan, har vi kunnat se att livsmedelskoncernen Unilever påstår att bordsmargarinet Flora gör ”hälften så stort klimatavtryck jämfört med smör.”

Detta gjorde mig sugen på att få veta mera så jag googlade fram hemsidan eftersom jag misstänkt att Flora, liksom de flesta bordsmargariner, innehåller palmolja. Mycket riktigt!

På hemsidan, producerad med en rejäl portion dåligt samvete, brer (Häpp!) Unilever ut sig i massor av textrader om hur just den palmolja de använder sig av är fullkomligt briljant.

Vi får veta att ”palmolja är den viktigaste vegetabiliska oljan i Asien” och att ”ett av de viktigaste kriterierna är att inga skogsområden med känsliga ekosystem (…) får användas.”

Okej; De palmoljeplantager som Unilever använder sig av har uppstått ur tomma intet i ett klimaträttvist och fantastiskt skogsområde där inga som helst orangutanger slåss för sin överlevnad! Det borde ju rendera livsmedelskoncernen något slags pris i jämförelse med Nobelpriset!

Jag tror att på några av de platser i Asien, främst Malaysia, där skogsbränder avsiktligt startas och regnskogar skövlas, så kommer många ”certifierade” palmoljeplantager, där barn slavarbetar, att växa upp. Tyvärr!

Mitt nyårslöfte blir att än mer rabiat kämpa för att palmoljan förbjuds i varor som är till försäljning i Sverige! 

Det är minsann inte lätt! Gudarna ska veta att på många produkter framgår det att dessa innehåller ”vegetabiliska oljor” men att det först, efter att ha följt åtskilliga asterisker och fotnoter går att se att en av dessa oljor faktiskt är palmolja.

På samma hemsida intervjuas den världsberömda svenske designern Lars Wallin som tindrande berättar att Flora alltid funnits på familjens bord. Jag beklagar Lars!

F ö måste jag börja lära mig att fixa till en egen rödkål lika god som den jag brukat köpa färdig på burk!