Betala skatt när du dansar?

Fram till i april i år var krogar och barer i Sverige tvungna att ha ett ”danstillstånd” om det skulle tillåtas några danssteg eller en svängom bland gästerna.

I april föreslog regeringen att lagen skulle skrotas och riksdagen var snabba att tacka och bocka.

I Belgien, landet jag älskar att hata och hatar att älska, finns sedan 1950-talet en ”dans-skatt” som innebär att varje etablissemang där dans kan tänkas bryta ut ska erlägga motsvarande 4 kronor per gäst.

Plötsligt har myndigheterna i Bryssel börjat omsätta denna bortglömda lag i praktiken. Det är CNN som berättar om förbannade krogägare och om hak som börjat sätta upp skyltar om att dans är förbjuden på entrédörrarna.

Jag tänker att Bryssel, som ju påstås vara EU:s huvudstad, brukar gå i bräschen på många sätt, både i positiv och negativ bemärkelse.

Det som sker i Bryssel brukar så småningom även ske i Sverige! Bevare oss väl!

Det är bara att hoppas att finansminister Magdalena Andersson (S), som ju är skattletare inom de märkligaste områden, inte får för sig att följa det belgiska exemplet. Det ligger dock tyvärr nära till hands att tro att hon spinner loss i en dans, på den egna parketten därhemma, när hon hör talas om denna nya möjlighet till intäkter till de ”tomma ladorna!”

I tider som dessa: Kanske rent av en dans runt julgranen kan beskattas?

Belgien är ett konstigt, och mycket speciellt, land på ohyggligt många sätt!

Även om jag kanske inte längre dansar fullt så energiskt som i unga år så tänker jag banne mig inte låta bli när tillfälle ges! Framför allt tänker jag aldrig betala skatt för att få utföra rörelser när rytmer spritter i kroppen!