Om intelligens, tro och livet efter döden!

Det är lätt att tänka att människor som är fanatiska inom extremt begränsade områden faktiskt också är dumma i huvudet!

I dag får vi som tror så en, om ändå liten så i alla fall, skvätt vatten på våra kvarnar!

En undersökning gjord av professor Miron Zuckerman vid universitetet i amerikanska Rochester, och citerad av bl a DN, berättar att religiösa människor är mer blåsta än icke-troende.

En sammanvägning av ett stort antal studier visar tydlig frånvaro av samband mellan religiositet och intelligens!

Jag kan fascineras av människor vars tro är så stark, och utan ifrågasättande, trots att den ofta baseras på ett gäng texter som sammanfogats till en bok för eoner av tid sedan. Oavsett trosriktning hos bekanta så tycker jag att det är intressant och spännande att föra samtal med dessa även om jag inser att min skepticism på intet sätt kan rubba deras, väl fastsatta, skygglappar.

Med tanke på allt elände som pågår i världen, och att dessa oroshärdar allt som oftast beror på religiös fanatism så är det inte utan att professor Zuckerman kommit sanningen en smula närmare när han konstaterar att ointelligensen står högt i tak hos de allra mest religiösa.

I religionens värld hänger man sig gärna åt att måla upp bilder av vad som händer den dag ens jordeliv är över.

Därför är det i dag också intressant att ta del av en artikel, som publiceras på BBC:s webbplats, som handlar om forskning som försöker ”avslöja” s k nära-döden-upplevelser.

En studie, visserligen gjord på råttor men ändå, visar att hjärnan, efter att hjärtat slutat slå, i en sista kraftansträngning fullkomligt briserar av energi.

Dr Jason Braithwaite, vid universitetet i Birmingham, säger att det troligen är hjärnans ”last hurrah” och att vårt tankecentrum, i tider av förvirring och obekväma omständigheter, som nära döden, blir överstimulerat och hyper-exalterat.

Detta skulle kunna förklara varför människor, som varit nära döden, påstår sig ha sett ljus i tunnlar och ha haft utomkroppsliga upplevelser.

Jag själv vill gärna ”tro” att det väntar något mer den dagen hjärtat slutar slå. Något okänt, energibaserat och i en dimension som ingen jordisk varelse i dag känner till.

Det gör mig knappast till en fanatiker men jag inser att det finns de som säkert påstår att min intelligens måste ifrågasättas!