Det handlar om en tänkt järnmalmsgruva, och provsprängningar inför densamma, som nu vållar turbulens.
I dag har, enligt bl a P4 Radio Norrbotten, ett 400-tal aktivister protesterat. De säger att det handlar om ”kommande generationers rätt till rent vatten och orörda kulturlandskap”.
Många, långa, mil söderut sitter jag och funderar på vad det egentligen är som gör att alla de som säger ”vi flytt int”, heller inte månar om de många arbetstillfällen som en gruvbrytning skulle innebära?
De exportinkomster som så väl behövs för en avfolkningsbygd är liksom ingenting värda!
Det är förvisso ett ingrepp i naturen att starta gruvbrytning men är det inte så att i valet mellan arbete och ett ingrepp i en begränsad del av vår vidsträckta natur så borde överlevnaden väga tyngre?
Jag vet att det är lätt, och också en smula förolämpande, av mig, sörlänningen, att raljerande påstå att arbetsviljan i norr är ytterst begränsad och att en tillvaro baserad på bidrag från arbetande storstadsbor kan te sig oändligt mer trevlig.
Vår vilja i södra Sverige att bidra till arbetsovilliga norrlänningar är inte obegränsad och protesterna i Kallak gör knappast att viljan direkt ökar! Snarare tvärtom!
Det är ju svårt att egentligen ta ställning. Man bör veta hur stor påverkan gruvan kommer att ha på omgivningen och alla parter verkar blåsa på med överdrifter i för dem gynnsam riktning. Hur stor del av gruvan blir dagbrott och hur stor del görs diskret under jord. Mer exakt vilka naturvärden står på spel? Osv.
SvaraRaderaHär har man ju ett exempel på hur media som regel fungerar. Fokus runt själva konflikten. Vilka är arga. Hur arga är de. Vad känner de. Hur länge har de varit oroliga. Hur oroliga är de. Kan vi intervjua folk som känner sig oroliga. Kan vi hitta vardagsexempel på folk som kan uttrycka oro. Finns det levande naturvärden med intressenter som kan argumentera mot gruvan. Etc etc osv. I alla evighet.
Men det som media egentligen borde ha resurser till, att redovisa tänkta planer. Vilka möjligheter som finns i liknande områden. Vilken typ av arbetstillfällen det ger och hur länge. Ser skattereglerna för den här typen av bolag bra ut. Vad betalar bolagen för själva råvaran. Finns det diskussioner på saklig bas om utvecklingsmöjligheter för gruvnäringen i stort. Problem och fördelar. Alla möjliga avvägningar osv. Till och från, för och emot. Det håller man tyst om för det mesta. Förmodligen känns det lite jobbigt att plocka fram.
Hej!
SvaraRaderaJokkmokks kommun bidrar med miljarder från vattenkraft och skogen redan i dagsläget. Trots detta går kommunen på knäna ekonomiskt. Pengarna från naturresurserna hamnar huvudsakligen hos er i söder. Där även de stora skogsbolagens och vattenfalls kontor finns.
Trots denna gigantiska exploatering är det ett tiotal skogsjobb kvar i kommunen och inte särskilt många åt vattenfall.
Nu vill du alltså att vi ska exploatera malmen med följande utsläpp av koppar från gruvan som ligger på en halvö mitt i lilla lule älv. Jag vet att det är en järnmalmsgruva på tapeten just nu men bara 3 km från den borras det just nu efter koppar. självklart öppnas dessa om det kommer logistik plats med en död älv som följd.
Du pratar om att ge bidrag till en kommun som exporterar mest i sverige och som bidrar mest till statskassan och sen får tillbaka kaffepengar. Man ska inte glömma heller att i jokkmokk finns endast ett par hundra arbetslösa men i stockholm 10-100 tusen. Så vem får mest bidrag?
Vi vill gärna försörja oss på jakt fiske och turism mm men snart finns inga möjligheter kvar då vi exporterat all natur.
Långt inlägg men det är svårt att sammanfatta allt kortfattat.
Intressant kommentar. Att turism och jakt/fiske näringarna är en viktig realitet, som dessutom kan växa sig betydligt större rätt hanterat, det tror jag på. En av sveriges sörre tillgångar framöver kommer nog att vara bl a turism och natur intresserade människor. Och då blir det förstås viktigt att inte förstöra de möjligheterna med kortsiktiga vinster från gruvbrytning. (Eller göra mat och husrum för besökare vansinnigt dyra jämfört med övriga europa).
RaderaDäremot har jag svårt för argumenten kring att söderfolket knycker alla pengar, tar natur resurserna och skickar tillbaka kaffepengar och småbidrag. Det kan visserligen vara sant. Men det går inte att använda som argument för att upphöra med all exploatering av befintliga resurser. Istället borde man komma överens om bra villkor för alla parter och konstruktivt undvika sådant som ger långsiktiga förluster.
Att det nu gäller järnmalm, måste stoppas för att det sedan kanske eventuellt möjligen skulle tänkas kunna händelsevis kanske handla om koppar. Det låter lite schitzo. Man bör inte resonera i banor om vad som möjligen kanske kan hända i ett annat sammanhang och ett helt annat skede. Då blir det nästan religion av det. Argumenten skall vara tillräckligt starka för sig själva. I varje tänkbart läge. Eftersom varje läge är mer eller mindre unikt. Det gäller att förhålla sig sakligt hela tiden. Till både fördelar och nackdelar. Våga lägga ihop plus och minus på ett ärligt sätt. Och sedan summera hederligt. Det är den bästa taktiken. Speciellt när man verkar ha bra argument.
Kan det vara så att ett av de största bekymren egentligen är att "stockholm" betalar för lite för att utvinna natur resurserna? Alltså priset på råvaran, torrt uttryckt.