Anna Hagwall har en poäng om presstödet!

Nej då, jag har inte blivit Sverigedemokrat! Ett parti som inte tydliggör någon annan politik än att vara segregerat människoföraktande har inget att hämta hos denne bloggare.

Därmed inte sagt att jag inte delar en del uppfattningar med enskilda medlemmar, och numera f d medlemmar, i partiet.

Jag tycker verkligen att Anna Hagwall (SD), som under lördagen lämnar flera förtroendeposter i partiet, har en poäng när hon föreslog att presstödet skull avskaffas.

3 september 2010 bloggade jag bl a följande:

”Är det inte en smula åldersstiget att det ännu i fjol betalades ut mer än en halv miljard (551 miljoner) kronor i presstöd i Sverige? Ja, jag vet, jag kliver in med storstövlarna och trampar på många ömma tår vars ägare genast börjar muttra om att det handlar om demokrati att ha ett stort utbud av tidningar. Jag håller inte med dessa s k demokratiivrare. Tvärtom hävdar jag att det knappast kan betraktas som demokrati att mina skattekronor sprids till ett brett spektra av tidningar som jag själv aldrig skulle drömma om att köpa/prenumerera på! 

Det är dags att tidningsbranschen moderniseras och att den chefredaktör som producerar en tidning som folk vill ha ser till att tidningen klarar av att leva på egna meriter. Låt andra mindre lyckosamma b-avisor stilla få somna in!”

Hur mycket presstödet blir i år vet jag inte men knappast understiger det den dryga halvmiljard som pytsades ut 2009.

Det är inte direkt så att vi lider brist på nyhetsmedia i världen och när det handlar om svensk press så är det alltfler som skrotar merparten av sitt redaktionella arbete och i stället helt förlitar sig på nyhetstelegram från TT. Telegram som publiceras i landsortsblaskor som om de vore självuppsnokade scoop sprungna ur den egna redaktionen.

Jag tänker att en halv miljard skattekronor skulle kunna räcka till en del järnvägsunderhåll, ett antal nya vårdplatser eller rimliga löner för landets poliser.

Men det får man uppenbarligen inte tänka i Sverige!