I Norge rasar sedan en tid en debatt som, när jag skriver
dessa rader, ännu inte nått svenska nyhetskonsumenter.
Den världsberömda Hurtigruten, kryssningslinjen mellan
Bergen och Kirkenes, med dagliga avgångar på den elva dagar långa tur och
returresan, ska konkurrensutsättas.
Detta har det norska kommunikationsdepartementet beslutat.
Jag som inte är mycket för monopolliknande verksamheter tänker att kanske är Hurtigruten undantaget som bekräftar regeln!
Från slutet av 1800-talet har linjen fraktat varor,
lokalboende och mängder av turister längs den norska kusten och kanske är
Hurtigruten den vackraste av all världens kryssningsrutter.
Nu vill den norska regeringen låta tre olika rederier få
ansvar för trafiken men redan i inledningen av anbudsförfarandet står det klart
att det inte alls finns några garantier för att de tre bolagen kommer att kunna
synkronisera sina tidtabeller.
Avlägset belägna norska samhällen, helt beroende av
Hurtigrutens dagliga besök som bringar livsmedel, post och mycket annat och är den
enda livlinan till övriga Norge, riskerar att få sin tillvaro allvarligt
försämrad.
I dag berättar NRK, norska public service, att det nuvarande
rederiet Hurtigruten kämpar för rättigheterna till sitt namn. Juridiska
experter påstår dock att något slags evigt varumärkesskydd inte finns.
Kanske är Hurtigruten snart historia, både till namnet och
till verksamheten? Turister, som spenderar storkovan på en kryssning, kanske
får söka sig något annat land att kryssa i?
Kanske får sömniga småsamhällen i
Norge packa ihop för gott?
Det vore inte bara synd och skam, det vore en kollaps för
den norska högerregeringen!
Konkurrens – javisst! Men om konkurrensen innebär utslagning
av samhällen och förlust av stora turistintäkter så kanske konkurrensen ska
tillåtas få stå åt sidan för en gångs skull!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar