Upp till bevis koltrast!

På fredagskvällen kommer beskedet att koltrasten utsetts till Sveriges nationalfågel.

Jag har varit med i omröstningarna som pågått under månader. Jag har noga övervägt alternativen och under de första omgångarna med omröstningar så fanns den svarte skönsångaren med.

Ju närmare det slutgiltiga avgörandet kom, desto färre alternativ fick vi som röstade ange.

Sorry koltrasten; Du var aldrig mitt slutgiltiga alternativ.

För mig var det min högst personliga lyckokänsla som fick avgöra.

Att på trettondagsafton höra talgoxen ihärdigt tuta sitt tii-tu-tii-tu, en extremt tidig signal om ljusare tider, eller att i början av maj se sädesärlan glatt vippa på stjärten efter sin långflygning från Afrika, med löfte om sköna sommardagar, betydde mer för mig än skönsång från en skorstenstopp eller från huvudet på en kyrktupp.

Nu jäklar, kära koltrast, så hoppas jag att du lever upp till din nya titel. Det krävs en hel del av någon som tituleras Sveriges national-någonting! Upp till bevis!