4 december 2015

Om robotisering och mänskligt ansvar!

Allt mer runt omkring oss automatiseras, ”robotomeras” och hela tillvaron tycks gå en framtid till mötes där mänsklig påverkan blir helt och hållet onödig. Eller?

Förarlösa bilar ska frakta oss till platser där vi inte (heller) behövs. Sjukvård ska bedrivas via en dator. I snabbköpet ska vi sköta rubbet själva genom att checka ut oss i apparater allt medan handlaren själv lapar sol på en strand långt borta. Osv, osv, etc, etc.

Någonstans i all denna robotvärld finns det, trots allt, en (liten?) människa som konstruerat maskinerna som på sikt riskerar att utradera behovet av människor!

Ibland blir säkert resultatet bra men sannerligen inte alltid!

I den Stockholmska tunnelbanan ropas nästkommande station ut av en kvinnlig röst som föregås av ett hysteriskt plingeliplong i alltför hög volym. Vilken station som ropas ut beror på vad föraren har knappat in på sin it-utrustning. En insats som tycks få allt mindre betydelse för de som har att ansvara för densamma!

Under senare tid, i alla fall på t-banans gröna linje, ropar (den alltmer desperata kvinnan?) ut stationsnamn som ligger många kilometer från den plats det aktuella tåget befinner sig på.

Att kliva på t-banan vid Slussen och knappt hinna sätta sig innan ”fruntimret” ropar ”Nääästa Islandstorget” kan få den mest förhärdade kollektivtrafikresenär att fundera över hur länge den egna blackouten egentligen varat?

Varje Stockholmare som är van t-baneresenär kommer snabbt till sans och inser att det är roboten det är fel på, eller indirekt föraren, men för en turistande besökare måste de ivrigt förekommande felutropen vara ett stresspåslag av modell värre!

Jag vet inte om jag är så sugen på att tillvaron blir alltmer automatiserad!?!

I dag hände det igen! Jag steg på t-banan i en söderut belägen närförort, satte mig tillrätta (Hoppsan, det fanns ett ledigt säte i det som alltmer liknar rusningstid i Tokyo!), tåget rullade iväg och strax kom utropet:

”Pling-plong-dingeli-dong; Nääästa Vällingby!” 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar