Säsongens första knäckkok är avklarat! Det kommer säkerligen
att bli en tre-fyra stycken till innan nyår!
Folk brukar yra om julskinka, köttbullar och Jansson när det
gäller vad de inte vill missa på julbordet. Själv kan jag bara konstatera att
det inte blir någon jul med mindre än att ett stort antal knäck finns att
tillgå (förutom att jag inte överlever utan rödkål på julbordet förstås)!
Att få till den ultimata konsistensen på knäck är inte bara
erfarenhetsbaserat utan dessutom ytterst individuellt från person till person.
Precis som det finns lika många recept på köttbullar som det finns människor så
tror jag att önskemålen om knäckkonsistens är oändliga till antalet!
Själv vill jag ha mina knäckar otroligt sega, på gränsen
till hårda! En perfekt knäck ska behöva ett par sekunder i munnen innan jag
testar att bita. Plomberna fasar varje gång en ny knäck passerar in över
läpparna allt medan min tandläkare får dollartecken i ögonvitorna!
Synd att något som är så otroligt gott ska vara så
omständligt att göra. Det är inte bara tidskrävande utan i lika hög grad
(brännblåsorna på händerna brukar vara ett par stycken efter uträttat kok)
tålamodsprövande!
Att pytsa upp den heta smeten i knäckformar kan få vem som
helst att efterlysa både psykolog och nya inventioner! Varför i hela fridens
namn har ingen tagit fram redskapet som får knäckformarna att fyllas snabbt,
enkelt och utan brännskador? Det är ju inte rymdforskning det handlar om precis
utan något mycket godare! Kanske är det just detta faktum som är pudelns berömda
kärna?
Fast konsten att få till de allra mest perfekta av knäck
beror också på annat som t ex val av knäckformar. I mitt kök finns bara plats
för ett visst märke av knäckformar. Jag var dumdristig nog att testa ett annat
märke ifjol. Formar med tomtar på från Åhléns. Den märkliga kemiska reaktion
som uppstod då jag pytsade upp smeten skulle någon forskare kunna doktorera på!
Hela omgången knäck, den första satsen år 2014, åkte raka vägen ned i soporna.
Som tur är hann jag varna andra knäckfanatiker, som också köpt samma typ av
formar för att testa, att det aldrig lönar sig att frångå ett vinnande koncept!
Nä, nu är det dags för säsongens första macka med julskinka med
Graveleijs ”mindre söta” senap (se där; ännu ett krav på julbordet!) följt av ett antal knäck! Mums! Trevlig första
advent!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar