Jag har bloggat om ålder och musik tidigare men får på nytt
blodad tand i dag då jag läser en briljant insändare i Expressen. Signaturen ”Disko-mamman”
undrar ”Varför finns det så få ställen att dansa disco för oss 50+?”
Jag hade inte kunnat säga det bättre själv och jag tror att
skribenten har en affärsidé som skulle kunna bli framgångsrik, åtminstone i
storstäder!
Dansbandsdiggarna må vara många men för oss som hellre vill svänga
loss till Donna Summer, Earth, Wind & Fire, Boney M, Melba Moore, Tina
Charles och massor av andra så är det faktiskt en gigantisk lucka i utbudet!
Ren åldersdiskriminering faktiskt!
Tidigare har jag konstaterat att äldrevården i riket inte
hänger med i svängarna utan fortsätter att lira ”Frälsis” och Harry Brandelius i
dagrummen. Helt felaktigt!
Just nu flyttar rock’n roll-generationen in och i en inte
alltför avlägsen framtid så är det jag, disko-mamman och en hel hord andra 60-talister som
tar äldreboendena i besittning.
Disko-morsan och jag, förhoppningsvis hamnar vi
på samma ställe, kommer förhoppningsvis att dansa järnet hela vägen in i kaklet!
Själv sätter jag, en dag som denna, på ett par av mina många
cd-skivor med discomusik medan jag dansar fram middagen i köket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar