Om extraval, analys, kritik och partiledare!

DN:s ledarsida var på lördagen, 27 dec, fylld av förnumstigheter inför det extraval som stundade tre månader senare. I raljanta ordalag kallades allt ”käbbel” och att vi nu hamnat ”vid vägs ände” eftersom Stefan Löfven spelat bort hela kortlekar sedan valet i september.

Några timmar efter tidningens pressläggning får vi veta att det inte blir något extraval. I alla fall inte den 22 mars.

I dag skriver tidningens chefredaktör Peter Wolodarski att ”extravalet var feltänkt från början.” Att han inte påstod detta redan ett dygn tidigare framstår som förvirrat. Dagens text är alltför sent konstruerad och  jag undrar om alla skribenter på DN numera har otur när de tänker?

Wolodarski påstår att gårdagens presskonferens ”andades besinning.”

Jag vet inte hur många vi är som inte delar Wolodarskis analys!?!

Kritiken mot den tänkta nya moderatledaren Anna Kinberg-Batra har i alla fall inte låtit vänta på sig. Gamla M-uvar som Ulf Adelsohn, hans hustru Lena Adelsohn-Liljeroth, Gunnar Hökmark och ett antal till ger sig på Kinberg och menar att hon roddat till det ordentligt nu.

Vänsterns Jonas Sjöstedt går på söndagen ut och påstår sig själv vara nödvändig att förhandla med för alla andra. Sagt av en partiledare för ett av riksdagens allra minsta partier ute i en periferi långt borta.

Statsminister Stefan Löfven själv säger i en DN-intervju att ”Alliansen ville ta över makten”. Ett påstående som dementeras från Alliansens håll.

Wolodarski gläds åt att vi nu får lugn och ro. Det ska bli spännande att läsa hans kolumn framöver för jag är inte alls övertygad om att det är just lugn och ro som kommer att känneteckna Sverige och dess styre under det som är tänkt att vara 3,5 år utan ett extraval.

Det vore dessutom otroligt behjärtansvärt om någon/några moderater vågar ta upp kampen mot Kinberg-Batra vid extrastämman. Svårt medietränade partiföreträdare som upprepar sig mantramässigt i intervjusituationer har vi tillräckligt många av. Vi behöver inte en till, till synes känslokall och stelbent (jag höll på att skriva stelopererad!) politisk företrädare. Visserligen brukar jag ivrigt heja på alla försök till föryngring av politiken. Men just i dag sällar jag mig till de grå pantrarna inom partiet!