Osäkert om Robin tar sig till Eurovisionfinalen!

Av fem personer i min soffa på lördagskvällen måste nog fyra betecknas som hyfsat nördiga Mello-freaks.

I den omröstning, där vi alla lagt varsin 20-lapp i insats, så vann den femte, ganska ointresserad och hade inte lyssnat på låtarna i förväg. Ren förödmjukelse för oss som anser oss kunna det här med Mello och Eurovisionspotential. Fnys!

I dag instämmer jag i protestkören som anser att det är fel att en internationell jury tillåts avgöra den svenskaste av uttagningar. Samtidigt som jag minns att månget svenskt bidrag aldrig hade en chans i Eurovision före den internationella juryn gjorde entré så borde den svenska finalen få avgöras av det svenska folket.

Appen borde dessutom sändas åt pipsvängen eller åtminstone begränsas så det inte är möjligt att rösta på alla låtar hur många gånger som helst. Men SVT är klickkåta i en besynnerlig omfattning som inte riktigt går att förklara med någon slags logik.

Nano är årets hjälte och han hade gjort det med den äran i Kiev hade han fått chansen.

Nu skickar vi en tjatig låt, jag är redan trött på den, där refrängen består av två toner; ”I can’t go on” blir ding-ding-ding-dong och återupprepas till utmattning.

Det är möjligt att den internationella juryn har rätt i att Robin har störst chans att lyckas i Eurovision men det är samtidigt både en idiotförklaring av de Eurovision-tittare som ska rösta i maj liksom det är en idiotförklaring av den internationella juryns medlemmar själva. Stolpe in liksom!

Jag testar att sticka ut lite halvkaxigt och påstår att Robin inte ens kommer att ta sig vidare från semin till finalen i Eurovision. Motståndet är stundtals starkt och som kostymklädd skrevtagare krävs det något mera än bara ding-ding-ding-dong och detta har inte Sverige i årets Eurovision!

När jag sitter där i soffan den 13 maj, med samma gäng som i gårkväll, kanske ”femman” lyckas bäst i omröstningen ännu en gång. Då är det nog dags för undertecknad att ta en timeout och plocka sin schlager-nörd ur skolan!