I dag, 1 december, är det Världsaidsdagen!
DN berättar att RFSU, RFSL och Hiv-Sverige anser att det inte borde vara straffbart att ha sex med en medmänniska utan att berätta om sin hiv-smitta.
Edwin Bernard, rådgivare vid UNAIDS, säger att dagens regelverk bidrar till stigmatisering samt att det dessutom tar bort ansvaret från "den andra parten".
Jag delar inte den uppfattningen!
Forskningen går framåt och bromsmedicinerna blir bättre och bättre men faktum kvarstår att sjukdomen i sin helhet ännu inte är möjlig att bota!
Det måste vara varje människas skyldighet att se till att ens egen virusinfektion inte avsiktligt förs vidare!
Att kunna gå straffri genom att säga: "Det hade jag ingen aaaning om" angående den egna hiv-smittan är helt enkelt inte gott nog.
Det måste bli häftigt att testa sig och coolt att använda kondom!
Att knulla förbehållslöst är ju inte precis en mänsklig rättighet!
Håller helt med dig!
SvaraRaderaTycker du samma sak om andra sjukdomar också? Om jag går ut på stan med influensa och hostar på någon äldre person är risken att jag tar livet av denne mycket större än om en person som lever med hiv har sex med någon annan. Att förebygga hiv borde handla om vad som är effektivt och inte om moral.
SvaraRaderaOch med det vill du säga? Att det är effektivt att ha sex med någon som är smittad och som inte berättar det för mig?
SvaraRaderaVäljer jag att åka i en tätt packad buss tar jag en medveten risk. Väljer jag att ligga med någon är det en ytterst omedveten risk om min partner inte är ärlig!
Det är just nu bara en tidsfråga innan HIV börjar smitta epidemiskt bland heterosexuella ungdomar, vilket klamydia gör idag på många håll. Det vore en katastrof för dem som drabbas och för hela samhället. Vården i Sverige riskerar att bli ett högriskyrke som ingen människa vill arbeta inom just pga risken att bli smittad av patienter.
SvaraRaderaHittills har Sverige varit förskonat från omfattande inhemsk HIV-smitta, majoriteten av alla nya fall upptäcks bland invandrare som smittats företrädesvis i afrikanska länder. Låt oss hålla det på den nivån och kämpa för att utrota HIV istället för att sprida viruset vidare.
Det är skillnad på att inte veta och att "inte veta". Jag visste verkligen inte i ungefär 2,5 år. Mitt ex visste om det men han sa aldrig något och när jag fick primärinfektionen så sa han inget heller och läkarna upptäckte det inte heller. Det hela uppdagades ungefär 2,5 år efter att jag blev smittad. Han visste om sin smitta och försökte inte skydda sig, han smittade mig och en till tjej. Klart som fan att han ska få ett straff för det, och det fick han.
SvaraRaderaVet man om sin smitta så finns det registrerat på det sjukhus man går till. Och om jag inte minns helt galet så rapporteras alla nya fall till Smittskyddsinstitutet. Så; det är svårt för någon att säga att man inte visste om man verkligen inte visste, det är lätt för dem att kolla upp.
Personligen skulle jag aldrig kunna göra så som mitt ex gjorde och har aldrig gjort det. Sen jag fick veta om min diagnos har jag använt kondom och upplyst de eventuella sexpartners så de får ta ställning. För jag skulle aldrig kunna ha det på mitt samvete att ha smittat någon.
Däremot så har man fortfarande ett eget ansvar, och alla borde se till att alltid använda kondom, för både sin egen skull och sin partners. Jag önskar att jag hade varit mindre blåögd och stått på mig mer när det handlade om kondomanvändning då jag var tillsammans med mitt ex. Men det är lätt att tänka på nu i efterhand.
Jag tycker folk som har oskyddat sex med andra utan att informera att de är HIV-smittade borde dömas för mordförsök eller dylikt. Det är ett själviskt, fullständigt livsfarligt och oansvarigt beteende. Smittkällan kan förövigt i värsta fall ses vara direkt eller indirekt ansvarig för att med HIV långsamt döda andra ovetande människor, kanske i flera led.
SvaraRaderaTänkte även bidra med en länk till Smittskyddsinstitutet där ni kan läsa om akutell HIV-statistik. Jag citerar lite därifrån:
"Inhemsk smitta: Fortsatt flest smittade bland män som har sex med män
Drygt 20 procent av de anmälda hivfallen angavs vara smittade i Sverige. Liksom föregående år rapporterades drygt hälften av den inhemska smittan ha skett via sex mellan män, medan heterosexuell smitta stod för en tredjedel. Under första halvåret 2011 har endast fem personer rapporterats smittade via injektionsmissbruk i Sverige, vilket kan jämföras med 18 personer under hela året 2010. För nio procent av de anmälda fallen saknades information om sannolikt smittland.
Majoriteten smittade utomlands
Ungefär 70 procent av de anmälda hivfallen var smittade utomlands, vilket inte skiljer sig nämnvärt från året innan. Liksom då var ungefär 15 procent i den utlandssmittade gruppen födda i Sverige och smittade antingen på heterosexuell väg, oftast i Thailand eller via sex mellan män i Europa.
För ett fåtal utlandssmittade saknades uppgift om födelseland. Övriga utlandssmittade rapporterades vara födda utomlands och liksom tidigare var majoriteten av dem sannolikt smittade före ankomst till Sverige, mestadels i länder i södra Afrika och sydost Asien.
Bland utlandsfödda som smittats utomlands var heterosexuell kontakt den huvudsakliga rapporterade smittvägen, men även smitta mellan män som har sex med män samt andra smittvägar rapporterades. Åtta barn rapporterades vara smittade vid graviditet, förlossning eller amning, samtliga före ankomst till Sverige." [http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/].
Här har ni som kompletterande läsning en rapport om hur statistiken på HIV-infektioner ser ut Norge [http://bit.ly/uTjos3]. Jag citerar: "Etter en topp i 2008 har antall nydiagnostiserte hivtilfeller i Norge vist en liten nedgang de siste to årene. Dette skyldes hovedsakelig en nedgang i nyankomne hivsmittede asylsøkere og familieinnvandrere. For gruppen menn som har sex med menn er situasjonen fortsatt svært bekymringsfull. Antall nydiagnostiserte tilfeller har holdt seg stabilt høyt de siste åtte årene. I tillegg har man sett en tilsvarende økning i antall meldte tilfeller av syfilis og gonoré i gruppen. Den samme utviklingen ser man i de fleste vestlige land.". Tänkvärt är således att syfilis och gonorré ökar hos homosexuella män (MSM) vilket även det indikerar ett tydligt riskbeteende och indikerar en viss ovilja att använda skydd. Man bör även beakta att de då även är mer smittbenägna (läs rapporten nedan).
SvaraRaderaAngående situatioen i Storbritannien så rekommenderar jag denna PDF-rapport [http://bit.ly/vRjtV0]. Där framkommer bl.a. följande "In the UK, the estimated prevalence of HIV in 2010 was 1.5 per 1,000 (1.4 – 1.6) population of all ages 2.0 per 1,000 [1.8 – 2.2] men and 0.9 per 1,000 [0.9 – 1.0] women). The UK has an HIV prevalence similar to other Western European countries, such as Ireland (2 per 1,000), the Netherlands (2 per 1,000), and Germany (1 per 1,000), and lower than Eastern and Southern European countries such as Latvia (7 per 1,000), Portugal (6 per 1,000) and Spain (4 per 1,000), where the epidemic is driven primarily by injecting drug use [4].
HIV prevalence is high among MSM in the UK. Assuming that 3.4% of the adult male population are MSM, one in 20 gay men are living with HIV nationally (47 per 1,000 population), and one in 11 in London (83 per 1,000). Black African men and women living in the UK also have a high HIV prevalence, at 47 per 1,000 population (England and Wales only). Among black African men, HIV prevalence was 31 per 1,000 population, and among black African women it was 64 per 1,000 population." Det framgår också att antalet som heterosexuellt smittats i utlandet sjunker medan antalet som heterosexuellt smittats i hemlandet ökar, vilket borde oroa myndigheterna.