De är på väg mot t-banan i den tidiga, snöslaskande,
morgonen. Så även jag.
De ska till sitt ”jobb” medan jag ska till mitt.
När de närmar sig spärrarna på min t-banestation har den
morgontrötte spärrvakten redan insett det hopplösa i situationen och öppnar
spärren så att de kan passera. Utan biljett.
När jag når fram till samma spärr är densamma stängd tills
jag håller mitt färdbevis mot kortläsaren.
Ombord på tågen slår de sig ned. Ibland brer de ut sig lite
extra. Jag får stå i morgonrusningen.
Framåt kvällningen ser jag dem igen.
De är på väg ”hem” från sitt ”jobb” medan jag är på väg hem från mitt.
Då stiger tre biljettkontrollanter på i vagnen och börjar
kontrollera biljetter. Som av en alldeles obegriplig händelse passerar
kontrollanterna de tre utan biljetter men kontrollerar noggrant alla övrigas
biljetter.
För ett par sekunder funderar jag på om jag ska ifrågasätta
kontrollanternas uppträdande och jag tänker tanken att ”olaga diskriminering”
skulle kunna vara tillämpbar i denna situation där vissa kontrolleras medan
andra slipper kontroll. Jag orkar dock inte ta den debatten just där och då, något jag i dag ångrar.
Jag har aldrig förstått mig på plankare som anser att
kollektivtrafik ska vara ”gratis” för alla när ”gratis” de facto inte finns. I
dag är jag inte längre säker på min egen ståndpunkt!
Hur i hela fridens namn kan det komma sig att EU-migranter,
för man får väl inte längre ens säga romer, tillåts att planka i kollektivtrafiken?
Nej, det här är inget rasistiskt inlägg. Jag är en tolerant person på många sätt men när personalen som arbetar för SL eller SL:s
underentreprenörer väljer att särskilja folk från folk så reagerar jag.
Vilka är incitamenten för att jag, och alla andra nu
betalande resenärer, ska fortsätta att betala den ringa summa jag faktiskt
anser att det handlar om för att kunna resa runt i Stor-Stockholm och dess grannkommuner?
Anser SL att man gör EU-migranterna en välgärning genom att
se mellan fingrarna, dagar och kvällar ut och dagar och kvällar in?
Den nuvarande hållningen kommer jag aldrig att begripa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar