Om att "tvingas" läsa Svensk Damtidning!

Med en hel del glimten i ögat, en portion skratt och en helvetes massa ironi gav jag nyligen bort en prenumeration på Svensk Damtidning till en kvinnlig bekant.

Till skillnad från mig är hon inte särskilt glad över kungahus i allmänhet och halvtaskig journalistik i synnerhet.

Som en liten hämnd ser hon nu till att jag tvingas ärva tidningarna när hon upprört förfasat sig färdigt.

Det låter säkert patetiskt i mångas öron men jag gillar att kolla på bilder från det mycket speciella liv som de flesta av oss är avgrundsdjup ifrån!

Dessutom bara älskar jag att läsa fullständigt usla texter av någon som kallar sig journalist, oklart hur skribenterna har skolat till sig sina titlar. Jag ser liksom framför mig hur svenskalärare kallsvettas eller, om de gått bort, roterar i sina gravar över hur vårt vackra språk hanteras.

Under vårvintern har jag, i mina ärvda tidningar, därför kunnat ta del av dramatiska rubriker som ”Panik i societeten!” Artikeln beskriver hur det fina folket ”kastar lystna blickar i sina brevlådor” efter inbjudningskort till sommarens svenska prinsbröllop.

Nyligen kunde jag läsa om ”Societets-drottningen” Grete Qviberg.

Överhuvudtaget tycks ordkombinationer tillsammans med ”societet” stå högt i kurs på Svensk Damtidnings redaktion. Vilka som kan anses tillhöra kategorin ”societet” är dock, efter många genombläddrade tidningsexemplar, ytterst oklart!

Vad som dock står mer än klart är att tidningen saknar såväl korrekturläsare som skribenter med kunskaper i det svenska språket!

Efter att den danska drottningen Margrethe nyligen fyllde 75 år var tidningen sprängfylld av fotografier på kungligheter i olika valör, i olika åldrar, med olika kvalitet på löständerna och med högst olika kvalitet på ”trasorna” de bar i samband med firandet av regenten.

Till bilderna hade en av tidningen utsänd ”journalist” skrivit en artikel om spektaklet! Där får vi bland annat veta förnumstigheter som; ”Utanför den klassiska blå porten som leder in till Fredensborg fladdrade sidentaftklänningarna i vinden medan gästerna anlände”, och om födelsedagsbarnet fick vi veta att hon tidigare under dagen blivit ”skjutsad i vagn till sin födelsedagslunch, dragen av fyra hästar.”

Varför klänningarna fladdrade i vinden och inte satt på någon av gästerna och varför drottningens lunch drogs omkring av fyra hästar får vi aldrig veta!

Det är säkert så att redaktionen på Svensk Damtidning tror sig öka intresset för kungligheter. Eller så inbillar de sig att de som verkligen är intresserade att följa de människor som faktiskt gör ett stort pr-jobb i att marknadsföra sina respektive länder inte ställer några som helst krav på hur de själva på redaktionen framställer ”societeten”.

Även de som är starkt kritiska till systemet med monarki borde ha sin fulla rätt att ta del av denna verksamhet på ett betydligt mer seriöst sätt än det som Svensk Damtidning ägnar sig åt!

Men för övrigt är det otroligt kul att ta del av bilderna i tidningen från allehanda kändispremiärer. Jag skrattar så himla gott åt fotona på personer som skaffade sina löständer för många år sedan och nu står där, solbrända från golfbanorna i Marbella, med ödlehud och betydligt magrare än när lösgarnityret sattes in. En jäkla massa gaddar, upplysta av kamerablixtar, blir det att roas åt!