19 september 2013

Om sossarna och trovärdigheten!

Det hette, från bl a sossarna, efter senaste riksdagsvalet att ingen skulle ta i SD ”ens med tång”.

Flera gånger sedan dess har det stora oppositionspartiet gjort gemensam sak med sitt hatobjekt och fällt regeringen i olika frågor.

I dag är det dags igen. De rödgröna och SD har kommit överens om att försöka stoppa regeringens förslag om att höja gränsen för när statlig inkomstskatt ska betalas. Däremot är den rödgröna-SD-röran inte ense om det femte jobbskatteavdraget.

Därmed är sossarna beredda att bryta den överenskommelse som de själva var med om att arbeta fram som säger att budgeten skall tas, eller förkastas, i sin helhet.

Visserligen försöker Magdalena Andersson (S) påstå att det alls icke handlar om att bryta någon överenskommelse men hon är sannerligen inte övertygande i sin förklaring.

När sedan Leif Johansson (S), vice ordförande i skatteutskottet, försöker förklara SD-kramandet med att säga: ”Vi socialdemokrater har varit med om att sanera ekonomin två gånger och vill inte vara med en tredje gång”, så känns det som att sossarna är ute på mycket tunn is när det gäller trovärdigheten!

Jag tror nämligen att de allra flesta i Sverige är ganska tacksamma över att vi klarat av den ekonomiska krisen, som rått i världen de senaste åren, på ett mycket bra sätt.

Visserligen pekar flera opinionsundersökningar på att det skulle bli en rödgrön seger om det vore val i dag men nu är det inte val i dag utan först om ett år!

Med sossar som är redo att bryta överenskommelser, som förvränger den ekonomiska verkligheten och som hänvisar till ”demokratin” när de tacksamt konstaterar att de, tillsammans med SD, kan fälla delar av en regeringsbudget så har Magdalena & Co en hel del att bevisa innan det är dags för oss alla att gå till vallokalen!

3 kommentarer:

  1. Det är ett jättefokus i media på den här frågan. Och de olika parlamentariska följderna och turerna. Men vad betyder själva sakfrågan? Vad innebär förslaget från Alliansen? De vill ändra brytpunkten för statlig inkomstskatt. Men vad innebär det?

    Är det att gränsen för att betala statlig inkomsskatt överhuvudtaget höjs till strax över 37 000 kronor i månaden? Och de som tjänar mer än detta får ingen skillnad? Men de som tjänar straxt under får en liten lättnad på ca 250:- i månaden? Är det hela saken?

    Och vad har det för betydelser rent ekonomiskt? Ger det fler inarbetade timmar och fler skattekronor eller några andra konkreta för- och nackdelar?

    Jag struntar i taktik och retorik här, jag bara undrar rent konkret. Kan någon upplysa mig? Media verkar inte bry sig om att informera om själva sakfrågan så jag frågar här istället.

    SvaraRadera
  2. Utan Sds stöd för jobbskatteavdraget hade inte alliansen kunnat genomföra detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men man menar ju från flera håll att detta är för att gynna höginkomsttagarna, och de enda som uttalat sig positivt som jag sett är TCO.Men vad är själva effekten?

      Är det som händer med höjd brytpunkt att löntagare mellan 30 - 37 tusen kronor i månadslön får 250:- i mindre skatt? För övriga är det ingen skillnad alls?

      Då gynnar det ju inte de allra mest välbetalda. Tjänar man över 37 så blir det ju alltså ingen skillnad, eller?

      Ofattbart att det skall vara så svårt att förklara exakt vad en sådan här grej faktiskt innebär. Samtidigt som man verkar skriva spaltmil om det parlamentariska spelet runtomkring det. Nästan så man lackar till lite. Och vad är de tänkta fördelarna, för landet då alltså? Fler arbetade timmar eller något annat? Hur ser det sambandet ut?

      Radera