14 september 2013

Om alkoholskatt och sociala problem

Regeringen föreslår att alkoholskatten ska höjas. En vinare kommer, om förslaget blir verklighet, att bli ca 2 kronor dyrare, precis lika mycket som en spritflaska går upp i pris.

Maria Larsson (KD), folkhälsominister, tror inte att smugglingen kommer att öka och Anders Borg (M) säger att ”alkohol är skadligt och skapar sociala problem”.

Sorry, men jag delar inte uppfattningen att en skattehöjning löser de alkoholrelaterade problemen i samhället eller att ungdomar kommer att dricka mindre!

En rökare som i dag glatt betalar 57 kronor för ett paket cigg lär inte röka mindre om samma paket skulle kosta 59 kronor.

På samma sätt lär inte en extra 2-krona för en vinare få någon som helst effekt. Förutom på den lukrativa, men likafullt illegala, handeln med smuggel- och ”ful”-sprit!

Det hade varit ärligare av regeringsföreträdarna om de sagt att skattehöjningen görs för att kompensera att mer hälsosamma grupper i samhället ska kunna få mer i plånböckerna genom skattesänkningar än att skylla på ”sociala problem” för att motivera dyrare alkohol.

Erika Nylander, vd för Sprit- och leverantörsföreningen, har helt rätt när hon konstaterar att dagens förslag är att gå emot polis, tull och många experter på området som har att hantera just de sociala problem som regeringen nu påstår ska motas i grind!

3 kommentarer:

  1. De höga priserna "märkvärdiserar" alkoholen och sätter den på en onaturlig piedestal. Det gör spriten eftertraktad och festliknande. Den mentala inställningen till alkoholen blir alltmer konstlad ju högre priserna är.

    Normala priser på normala försäljnings ställen skulle också få ett normalare beteende hos folket. (Efter en tids euforiskt överkonsumerande. När man insett att ingen kommer att gömma undan spriten igen.)

    SvaraRadera
  2. Normala priser i affären skulle öka konsumtionen hos de flesta.
    Man får inte glömma att de som har problem skulle utsättas för frestelsen varje gång de besökte en butik. Det kanske till och med skulle innebära att köttet blev falukorv för att pengen också måste räcka till drickat! I värsta fall kanske inte ens falukorven fick bli med hem. Att behålla alkoholen på systembolaget med höjd skatt är det bästa. Det ska till ett extra steg innan du är inne på systemet och det kan vara räddningen för många som kämpar för att hålla sig borta från alkohol. De som förskönar alkohol har aldrig sett dess baksidor eller så är man mitt i dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan så kanske du passar på att köpa falukorv när du ändå är inne i konsum för att tanka upp lite procent. Till skillnad från spritbutiken som står högst på din prioritet som missbrukare, där finns ingen falukorv och du slipper då påminnas om att du faktiskt skulle behöva lite vanligt krubb också.

      När du lämnar konsum med spritkassen så vet du att du valt bort mat ev. Fast den var billigare än spriten och fanns bara en armlängd bort. Nästa gång blir du påmind igen. Och nästa gång. Mat finns alltid inom räckhåll. Annan dryck finns också där. Många alternativ. Inte enbart sprit. Inte enbart ett ensidigt alkoholrelaterat förhållningssätt. Du omges av mat. Hela måltidsmöjligheter. Du får vanliga människor omkring dig. Människor som planerar en middag. Du påminns om livet utanför sprithyllorna. Om inte idag så nästa gång du går in i mataffären.

      Visserligen blir det lättare att köpa sprit. Men det blir lättare att låta bli också. Eftersom alla drycker står kvar där imorgon också. Du behöver inte planera någonting. Du behöver inte passa på.

      Det automatiska skuldbeläggandet som vilar över systembolagsbutikernas blotta existens och nyttjande är också skadligt för en normal och nyanserad bild på drycker med alkoholhalt.

      En människa som har nära till missbruk stoppas knappast av att denne kategoriseras som problem och utsätts för straffskatter, köphinder, moraliseringar och samvetskval. Tvärtom bryter man självmant igenom den vallen och ställer sig på missbrukarnas planhalva. Varefter "vägen tillbaka" är traumatiserad från början. Då är det bättre om gränserna är otydligare och mer flytande. Så att man utan domedagseffekt kan säga sig själv; "jag kanske skulle dricka lite mindre". Varvid man flyttar armen två meter åt sidan och väljer något av de otaliga alkoholfria alternativen som mataffären erbjuder. Utan någon förödande dramatik.

      Radera