Det är tidig augustimorgon vid Frihamnsterminalen i
Stockholm. Om någon timme ska färjorna från Riga och St Petersburg lägga till.
En bit längre bort håller ett gigantiskt kryssningsfartyg på att baxa in sig i
den trånga hamnbassängen.
Ni har redan varit på plats i ett par timmar med era
fordon och vädrar morgonluft inför dagens kommande, samvetsbefriade, affärer.
De flesta stora taxiåkerierna i huvudstaden har ett
maxpris på ca 325:- för en milslång resa på 10 minuter. Summan går att se i
fordonens bakrutor. Ni som ivrigt köar i Frihamnen har priser på minst det
dubbla, de allra flesta skyltar med summor långt över tusenlappen. Som s k
”friåkare” tar ni er rätten att blåsa naiva besökare.
När färjorna österifrån lagt till och passagerarna
strömmar av, de flesta ivriga att hinna se så mycket som möjligt av vår vackra
huvudstad, börjar kommersen.
”500 kronor till Centralen, om du inte bryr dig om kvitto
kompis”, ropar någon av er chaufförer. Jag undrar var Skatteverkets personal
befinner sig medan mängder av turister blir så grundligt lurade, nästintill
ruinerade.
Ni borde om inte förbjudas så i alla fall snarast
regleras tillbaka till de mörka ockerhålor ni kommer ifrån!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar