27 april 2014

Om ESC i nu- och dåtid!

Det finns de som starkt ifrågasätter min mentala hälsa men jag vidhåller; Veckan med Eurovision, som närmar sig alltmer, är speciell för mig. Och har varit detta sedan jag var en liten knatte!

I dag skriver TT om att det stormar kring årets Österrikiska bidrag. Transan, med artistnamnet Conchita Wurst, med helskägg hånas och det rekommenderas bortklippning av detta bidrag. Vilka kräver det? Naturligtvis en flock med öststater med homofobi högt upp på den politiska agendan. Frågan är om inte själva Eurovision-organisationen, en gång för alla, borde ”klippa bort” dessa länder från att delta?

Jag själv har redan tyckt till om årets alla bidrag, i inte fullt så ödmjuka ordalag:


En absolut favorit som vi dock inte får se i Köpenhamn är en låt som inte nådde hela vägen fram i den nationella uttagningen. Kolla artisten Zana med låten ”Nas asas da sorte” från Portugals uttagning. Jag tror att hon hade kommit topp-3 om hon fått representera sitt land!

I dag väljer jag att berätta om några av de låtar som aldrig vann men som jag ännu idag gillar helskarpt, personliga favoriter från åren 1973 till 1984. Utan någon som helst inbördes ordning (förutom min absoluta favorit som jag sparar till sist). Sök gärna fram på nätet och lyssna! Siffran inom parentes anger placering i ESC:

1973
Irland, ”Do I dream” – Maxi, (10). Trots att jag ännu var mycket ung minns jag turbulensen. Maxi var skitsur på hela sin delegation och det var oklart in i det sista om hon skulle kliva in på scenen eller om det skulle bli en reserv. Anledningen var bl a att arrangemanget av låten gjorts om inför ESC. Jag delar Maxis uppfattning; Låten var ännu bättre i ursprungliga versionen. Men jag har kvar en mycket sönderspelad singel av låten som nog är mitt första live-minne från Eurovision.

1976
Nu jävlar var det disco som gällde och det fick gärna svänga:

Monaco, ”Toi, la musique et moi” – Mary Christie (3). Tänk, 1976 kunde man gå in i vilken skivaffär som helst och tala om vilken skiva man önskade. Denna min singel inköptes i Arenal på Mallorca så B-sidan är på spanska!

Frankrike, ”Un, deux, trois” – Catherine Ferry (2). Som en speedad duracell-kanin hög på vem-vet-vad men oj vad jag gillade denna låt!

1977
Israel, ”Ahava hi shir lishnayim” – Ilanit (11). Hanna Drezner-Tzakh, med artistnamnet Ilanit, är en av Israels största sångerskor genom tiderna med ungefär 600 inspelade låtar. Att denna låt inte kom bättre än på elfte plats anser jag vara en praktskandal. Det här är så otroligt vackert!

1978
Irland,“Born to sing” – Colm C.T. Wilkinson (5). Wilkinson, troligen världens mest berömde “Jean Valjean” i Les Miserables har varit med i Eurovision. Helvete vad den människan kan sjunga!

Finland, “Anna rakkaudelle tilaisuus” – Seija Simola (18). Här kommer ännu en ESC-skandal. Låten fick 2 ynka poäng men är otroligt vacker. Visserligen har jag ingen aning om vad hon sjunger om men hon sjunger kanske det vackraste finska bidraget någonsin!

1980
Nederländerna, “Amsterdam” – Maggie McNeal (5). Maggie slogs mot ABBA 1974 och kom då trea med “I see a star”, då i duo med “Mouth”. Den här låten gillar jag därför att den nog har ESC:s mest märkliga tonartshöjning genom tiderna J.

1981
Västtyskland, “Johnny Blue” – Lena Valaitis (2). Vemodig melodi som sitter som en smäck och Lena sjunger vackert!

Danmark, “Krøller eller ej” – Debbie Cameron & Tommy Seebach (11). Än i dag ett nog så angeläget ämne; Vi gillar alla, oavsett om de har lockar eller ej. Å låten gör mig så himla glad!

Som sagt, jag har sparat det bästa, min favorit från dessa år, till sist:

1984
Västtyskland, “Aufrecht geh’n” – Mary Roos (13). Jag skiter i att du bara kom på trettonde plats Mary! För du är min hjältinna och låten du sjöng betyder fortsatt så mycket för mig! Melodin, som jag än i dag lyssnar regelbundet på, handlar om att vi alltid, hur pissigt än livet är, själva väljer om vi vill kunna se oss själva i spegeln. Rakryggade! Den peppar mig till tusen närhelst livet strular! Och jag kommer alltid att kunna stå rakryggad framför spegeln!!!
Kolla gärna följande klipp där Mary framför låten med WDR Rundfunkorchester Köln, 26 år efter att hon framförde den i Eurovision. Lika bra som då. Om inte ännu bättre:

Därmed stänger jag schlagertyckandet för i dag. Men det kommer en fortsättning! Var så säker!

Har du någon egen favorit som aldrig nådde ända fram? Skriv gärna en kommentar!

1 kommentar:

  1. Nu är ju jag mycket yngre än vad du är, käre bloggare, men någon gång i vaggstadiet fick jag mitt första ESC-intryck – liksom min första besvikelse.
    Det var 1973 då ABBA inte vann den svenska uttagningen. Desto bättre året efter då de vann hela spektaklet!

    I övrigt har mina favoritlåtar i den svenska uttagningen nästan aldrig vunnit. Skulle därmed kunna göra en lång lista på svenska bidrag som jag anser borde ha vunnit. Nu, många år efter, har jag nästan lärt mig leva med att så gott som alltid bli besviken över det bidrag som ska representera Sverige i ESC.

    1977: Greklands bidrag spelades för fulla muggar! Vågar jag skriva att jag gillade Schweiz? Även Spanien diggade jag – kolla in banjospelerskans boots! Sedan får vi inte glömma Finlands bidrag ”Lapponia” - även om det bidragets storhet har vuxit fram med åldern! Även Belgiens bidrag var en höjdare. Jag dör för deras silverskor.

    1978: Rätt låt vann! Därutöver spelade jag sönder singeln med Portugals bidrag.

    1979: Jag har ännu inte kommit över att Tyskland inte vann. Även Danmark och Nederländerna (kolla in holländskans blus) hade riktigt bra bidrag. Österrikiskans frisyr är något av det värsta jag sett under hela min livstid.

    1980: Italien förstås! Ja, nästan allt förutom Johnny Logan.

    Fortsättning följer nog …

    SvaraRadera