Om Svenska Kyrkan och kärleken!

Är SVT:s Uppdrag Granskning lika vasst som det var en gång i tidernas begynnelse? Ja den frågan står naturligtvis var och en fritt att tycka till om.

I dag hamnar redaktionen i hetluften redan flera veckor innan ett tänkt program ska sändas där Svenska Kyrkan granskas.

Det är Per Engström, kyrkoherde i Falkenberg, som ondgör sig över att SVT valt att medelst fejkade samtal skapa oreda. Det handlar om en reporter som i lönndom ber om ett förtroligt samtal där han berättar om sina känslor för andra män och därför ber om kyrkans hjälp att hantera situationen.

Att ”prällen” Engström blir upprörd är lätt att förstå då han tillhör kategorin kyrkliga företrädare som bestämt motsätter sig en välsignelse av registrerade partnerskap.

Jag tycker dock att Engström har rätt i sak när han konstaterar att SVT gör intrång i den tystnadsplikt som råder mellan en medlem och kyrkans företrädare. Därför ser jag med spänning fram emot programmet för att själv kunna bedöma hur tilltaget nyanseras och vilken vinkling Uppdrag Gransknings redaktion väljer att ge!

Bortser vi från aspekten med tystnadsplikten delar jag dock inte Engströms uppfattning i övrigt. 

Ett samfund som påstår sig värna kärleken blir bara ofantligt tröttsamt när det inte lever upp till just kärleksbudskapet!

Jag har en kvinnlig bekant som arbetar som präst i Svenska Kyrkan. För ett par år sedan konfronterade jag henne med frågan: Ponera att jag kommer till dig och berättar att jag är himlastormande förälskad i en man och vill gifta mig med honom; Är du då beredd att viga oss?

Hon, annars glad, skrattig, sprallig och otroligt underhållande blev med ens gravallvarlig och sa: ”Det måste jag få tänka klart på först. I dag kan jag inte svara på din fråga.”

Det gjorde mig otroligt besviken eftersom jag känt ett så stort förtroende, ja faktiskt ”kärlek” (på en vänskaplig nivå) mellan oss båda fram till just detta tillfälle!

Men vem är jag att förneka kärleken? Jag tycker fortsatt om henne och flera andra inom Svenska Kyrkan!

Jag anser att det är de som äger problemet och som borde rannsaka sina märkliga samveten! För uppenbarligen är inte deras, som de själva anser, kärleks- och förtröstansfulla hjärtan fyllda med det de borde vara!