På Svenska Kyrkans egen hemsida läser jag:
”Den kristna fastan handlar om att påminnas om Jesu väg som
följer kärlekens mönster, att ge och att ta emot. Att kunna ge av sig själv och
det liv man fått, utan tanke på vinst. Att kunna ta emot utan att det kräver
prestation. Det var den väg Jesus gick, och som är vårt uppdrag att följa.”
”Att kunna ta emot utan att det kräver
prestation” har en stor del av kyrkans höjdare valt att omsätta för sig själva!
337 600 kronor gick ett gigantiskt
kalas på i Gyllene Salen i Stockholms Stadshus! Halleluja!
De inbjudna var Stockholms stifts
kyrkoherdar och andra, närmare Gud än resten av oss, höjdare!
Det bjöds på tre-rätters med tillhörande
nattvard, förlåt, passande viner!
Allt medan pöbeln, de lägst stående i
kyrkan, de vanliga medlemmarna, skramlar med fastebössor ute på stan och därmed
försöker hjälpa behövande medmänniskor.
Uppenbarligen har kyrkans ledning
missuppfattat vilka som är behövande!
Vem vet, kanske allt vin gjorde att det
rent av bröt ut tungomålstalande senare under kalaset i stadshuset?
Biskopen i Stockholms stift, Eva Brunne,
torde ha mången botgörande gärning att genomföra den närmaste tiden förutom att
hon måste förklara för församlingarnas medlemmar hur hennes högste chef fann det
lämpligt att ställa till med, och be henne att anordna, ett tabberas?
Själv funderar jag allvarligt över om det
nu inte är mer än hög tid att begära utträde ur denna märkliga sekt som fick
mig att utbrista ”Herre Jävlar, så helvetiskt korkat!” när jag under
eftermiddagen, via media, tog del av denna religiösa kollaps!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar