Det ofattbara i Pyongyang!

Den 26 februari 2008 hände det ofattbara! I Pyongyang!

Nu, när Nordkorea står på randen till det som, förhoppningsvis, åtminstone i en inte alltför avlägsen framtid, äntligen gör att befolkningen befrias från det fruktansvärda förtryck de tvingas leva under, tar jag fram en, för mig, dyrgrip i form av en dvd.

Jag lyssnar, gråter, blir förbannad, gråter en skvätt till och tycker så uppriktigt synd om det nordkoreanska folket.

På februarikvällen 2008 gav New York Philharmonic Orchestra, under ledning av Lorin Maazel, en helt unik konsert i Nordkorea.

Konserten sändes, i efterhand, av SVT och därefter var jag bara tvungen att införskaffa den på dvd. Titeln på skivan är ”The Pyongyang Concert”.

Maazel och orkestern hade ställt en rad krav för att spela i Pyongyang. Krav som regimen godtog. Det handlade bl a om repertoaren som skulle framföras vid konserten.

Visst, publiken var särskilt utvald. Förutom diplomater och journalister från väst syns välmående, mätta, vackert klädda men stundtals bistra representanter för höjdarskiktet i förtryckarlandet.

Orkestern inleder med att spela den nordkoreanska nationalsången f ö, i symfoniorkesterversion och utan text som jag antar är bedrövlig, en väldigt vacker sådan. Följt av den amerikanska nationalsången. Alltså; En amerikansk symfoniorkester som framför ”The Star-Spangled Banner”. I Pyongyang! Ojojoj, så remarkabelt annorlunda. Precis lika märkligt som att samma orkester spelar den nordkoreanska nationalsången ”Aegukka”.

Programmet i övrigt innehåller Wagner (han roterade säkert i sin grav), Dvořak från ”Nya världen” (!), Gershwin ”An american in Paris” m fl.

Dessutom spelade orkestern ”Arirang”, en traditionell folkmelodi som är lika populär både i Nord- som Sydkorea. Då syns det på publiken att det betyder något även för de som tidigare varit mest hårdhudade.

En helt fantastisk konsert som SVT borde visa igen! Särskilt i dagar som dessa!