Hötorgshandlare - med ofattbar rätt att skrika!

I går, på väg hem från jobbet, passerade jag Hötorget i centrala Stockholm.

Jag drömmer om ett påbud om en dag i veckan då torghandlarna där inte skulle tillåtas skrika. Oavbrutet. Uppfordrande. Aggressivt. Påträngande.

Vid tidpunkten då jag passerade torget hade handlarna ganska mycket varor kvar och många av varorna var sådana som jag lätt skulle ha kunnat köpa med mig en kasse, eller tre, av.

Men att bli åtskriken när man är sju meter från ett torgstånd är inget jag klarar av. ”Halva priset på kantareller kompis” biter inte på mig! Inga inköp blev gjorda!

Jag vill strosa runt, kolla in utbudet, jämföra priser och kvalitet och sedan i lugn och ro besluta mig för vilka varor som ska få följa med hem.

Kära Hötorgshandlare; Jag är av den bestämda uppfattningen att era vrål skrämmer bort en stor del av de kunder som ni så väl skulle behöva. Sluta skrik – sälj betydligt mera! Ett råd i all välmening.

I dag har jag besökt Norrköping och i staden pågår just nu ”Augustifesten”, med nasare i hundratals stånd, löpartävlingar för alla åldrar och Langosförsäljning som påminner om gamla Vattenfestivalen i huvudstaden. En mycket trevlig familjefest helt enkelt.

Inte under ett enda partytältstak där det såldes varor skreks det åt mig.

Jag kom hem med mer grejor än jag i morse hade en enda tanke på att inhandla.

Lär Hötotorgshandlare! Lär!