Om vänsterns vurm för vänsterdiktaturer!

I många blogginlägg har jag kommenterat det förfärliga tillståndet i Venezuela.

Det som började med en slags besatthet i samband med att den forne ledaren Hugo Chavez låg för döden och världens medieredaktioner valde att tolka läget mycket långt från sanningen har följts av åtskilliga inlägg om förfallet under den ”bolivarianska revolutionen.”

I dagens Expressen finns en lysande huvudledare som riktar in sig på den svenska vänstern och deras initiala stora stöd till vänsterstyret i Caracas. Från Sjöstedt & Co är det i dag helt tyst. En tystnad som inte kan tolkas som ett fortsatt stöd till den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och hans vänsterdiktatur som förvärrar situationen för sin befolkning för varje dag som går.

Vanliga basvaror saknas i butikerna och nu lär även ölen, den mest sålda drycken i landet, ha sinat. Oppositionspolitiker fängslas. Vanliga människor som opponerar och önskar en bättre framtid spärras också in.

Sjöstedt tiger!

Som av en ödets slump bär Aftonbladets huvudledare denna fredag rubriken: ”Högerpolitik urholkar demokratin i Europa.”

Om ledarskribenterna på Aftonbladet missbrukar någon slags droger låter jag vara osagt! 

Jag konstaterar bara, helt stilla, att de tycks komna från en helt annan, mycket avlägsen, planet!

Hur var det nu? Står Bonniers i begrepp att köpa Aftonbladet? Vilka märkliga personalfester det skulle bli inom koncernen!

Merkel emot diskriminering men diskriminerar!

DN citerar på fredagen en Youtube-intervju med den tyska förbundskanslern Angela Merkel.

Merkel återupprepar sitt motstånd mot samkönade äktenskap och säger ”För mig, personligen, är äktenskap en man och en kvinna som lever ihop.”

Om DN citerar och översätter Merkel korrekt är uttalandet ganska häpnadsväckande!

För denne bloggare, personligen, är äktenskapet något som ingås mellan två personer som älskar varandra och vill dela resten av livet med varandra.

Äktenskap är för denne bloggare, personligen, inte något som tvingas på två ungdomar för att deras föräldrar finner detta lämpligt baserat på rang, hemgift, släkters relationer eller precis vilken som helst annan anledning. Ett äktenskap kan aldrig ske under tvång. Tyvärr har nyhetsnotiser de senaste dagarna pekat på att den svenska rättskipningen hittills misslyckats med att rättsföra de som är skyldiga till tvångsäktenskap.

För Merkel tycks det räcka med att en man och en kvinna lever ihop för att detta ska anses vara jämställt med äktenskap!?!

Att hon säger sig stödja partnerskap och säger sig vara emot all form av diskriminering är helt enkelt inte gott nog!

Som jag tolkar det har Angela inte tänkt till om vare sig kärlek, äktenskap eller tvångsgiften. 

Hon ställer sig robust fast i sin tro och visar sig därmed vara för samma slags diskriminering som hon säger sig vara emot!

Jag förväntar mig mer, och bättre, av Europas nuvarande ”Järnlady!”

Rysk media alltmer lik nordkoreansk!

Från Putins Ryssland kan man numera förvänta sig precis vad som helst!

Förutom att styret kommenderat kollektiv homofobi och är krigshetsare med invasioner och överflygningar på agendan så är påverkan numera så stor på medieredaktioner så att allt som anses förbättra landets rykte bör skickas ut över världen för åtnjutande!

I dag får vi veta att en sibirisk tiger, en tiger som Vladimir Putin släppt ut helt på egen hand i vildmarken, nu, minsann, slagit en björn. 

Det är högst oklart vilken typ av björn det handlar om men nyhetsbyrån Interfax finner det lämpligt att berätta om i ett telegram.

Viceforskningsdirektören Kastrikin, vid en nationalpark i Amur i östra Ryssland, vet att bekräfta det hela.

Det är bara några få månader sedan vi fick veta att Nordkoreas diktator, Kim Jong-un, kunde köra bil redan vid tre års ålder och nu får vi veta att Putins utsläppta tiger har fällt en björn.

Håhåjaja!

Det som många länge misstänkt, att Ryssland är alltmer totalitärt, blir i dag bekräftat! Att svensk media väljer att publicera "nyheten" är också skrämmande!

Om assistenter, försvarsanställda, sjukvårdspersonal och arbetsmoral!

Det har bara gått två dagar sedan Gunnar Karlsson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, i en DN-artikel gick till storms mot sociala medier som han anser att alltför många naiva användare brukar till att sprida sådant som kan adderas ihop till intressant information av främmande makt.

Även de som inte uttryckligen gör bort sig via Facebook, Instagram och andra liknande sajter gör i dag sig påminda.

DN berättar att två försvarsanställda misstänks ha ”tappat bort” hemliga handlingar när de shoppade loss, privat, på Willys under en ”kaffepaus.” Handlingarna sägs utgöra en risk för rikets säkerhet om de hamnar i orätta händer.

Från rättspsyk i Sundsvall (har stället svängdörrar?) har ännu en patient, dömd för bl a två mordförsök, lyckats rymma.

En personlig assistent i Västsverige fockas för att ha somnat under det arbetspass då han/hon hade att hålla sig vaken och se till sin vårdbehövande brukare.

Är det symptom, en degenererad syn, på arbetsmoralen i riket vi ser? Håller viljan att göra ett bra jobb, att ta ansvar och att värna om det som borde värnas helt på att försvinna bland arbetskraften i vårt land och i så fall; Vems fel är det?

Varför tar två försvarsanställda med sig hemliga handlingar på shoppingturen, som dessutom inte gjordes för arbetsgivarens räkning utan av helt privata skäl?

Hur kommer det sig att dörrarna till en psykavdelning är så lättforcerade så att grovt kriminella kan promenera ut ibland oss andra?

Hur tänker en personlig assistent som lägger sig att sova då han/hon borde arbeta?

Det är lätt att påstå att arbetsgivarna i de aktuella fallen uppenbarligen gjort förfärligt dåliga rekryteringar som lett till att media ägnar sig åt rena excesser när det kommer till att berätta om eländet.

Men till syvende och sist handlar det väl ändå om att anställda alltför lättvindigt bortser från de krav som ställs på dem? Arbetsbeskrivningar som bryts, sekretessåtaganden som åsidosätts, ja en nonchalans och ovilja till lusten att behålla ett arbete.

Med den arbetslöshet som råder i dag så blir jag bara mer än förvånad när jag läser om hur otroligt idiotiskt folk uppträder. Både på nätet och i verkligheten!

Ryssar hjärntvättas till homofober!

SR Ekot:s Sten Sjöström rapporterar, från Moskva, att en ryss av fem anser att homosexuella bör isoleras och att 80 % av ryssarna anser att samkönade äktenskap inte bör tillåtas.

41 % av befolkningen anser att myndigheterna bör ta i med ”hårdhandskarna” mot homosexuella så att ”problemet försvinner.”

Som tur är avslutar Sjöström sitt inslag med att konstatera att det fortsatt ändå är ”aningen flera” som anser att staten inte ska lägga sig i människors sexuella preferenser utan tvärtemot anser att homosexuellas rättigheter ska garanteras (hur många procent detta blir totalt sett är dock en smula oklart)!

Vilken tur!

Själv hoppas jag att de ”aningen flera” orkar stå upp mot sin regim, förhoppningsvis se till att den byts ut och fortsätta sprida budskapet att kärleken är blind och allas rättighet! Vi rår inte för vem vi blir förälskade i även om Vladimir Putin & Co tycks tro detta och därmed har lyckats hjärntvätta en stor del av sin befolkning.

Att jag helt sedvanligt kommer att få många besökare från Ryssland för just detta blogginlägg tar jag med ett leende eftersom de allra flesta är Putins nättroll i St Petersburg som i tvåsiffriga antal brukar försöka få mig att publicera ”halleluja-Putin-kommentarer”, på ryska, närhelst jag skriver HBTQ-vänliga inlägg.

Ryssland är ett mycket sjukt land! Det hjälper inte ett enda dugg att landet nu öppnar sin första turistbyrå utanför det egna landets gränser. Att slå upp portarna i Helsingfors kommer inte att hjälpa! Vi är alltför många som aldrig kommer att sätta vår fot, eller ens tillåtas göra detta, i Ryssland så länge landet fortsätter att vara människofientligt!

Att rymma från hemmet är värt beröm!

Läser på söndagen ett TT-telegram som berättar om den gamle mannen som fem gånger under juni månad ”lyckats” rymma från äldreboendet, i Varberg, där han bodde. Ut genom fönster, öppnande kluriga haspar, och klättrande över staket, trots att han använder kryckor, lyckas han gång på gång ta sig ut!

Han är värd min beundran!

Oaktat om han är i psykiskt dålig kondition, kanske är han dement det berättar inte TT, så förstår jag honom precis på pricken!

Att äldreboendets personal har Lex Sarah-anmält sig själva spelar ingen roll!

Vad som spelar roll är vilket så kallat liv som landets äldreboenden bjuder på!

Att som gammal ha att se fram emot en halvtimmes bingospel varannan torsdagseftermiddag, där vinsten är en tub med tandkräm, en tvål eller en minipåse med sega råttor gör nog ingen glad, i alla fall inte denne bloggare! (Exemplet med tandkräm har jag hämtat från verkligheten, jag lovar!)

En kortare musikstund där någon plinkar gitarr och sjunger psalmer är lika illa!

Pulvermos till middag, när allt den boende vill ha är ett riktigt smarrigt och hemlagat rotmos, kan göra vem som helst deprimerande dement!

Den dagen jag eventuellt hamnar på ”hemmet” hoppas jag att jag är i så pass god vigör att jag kan ägna återstoden åt mitt liv på samma sätt som farbrorn i Varberg; Genom att rymma! Om så bara fram till ättestupan!

Om Facebook, känslor, etik och moral!

Csaba Bene Perlenberg, kolumnskribent på DN:s ledarsida, fortsätter sitt korståg mot poliser som ventilerar känslor på Facebook. I dag skriver han under rubriken ”Poliser ska jaga bovar, inte klick.”

På annan plats i tidningen kan vi läsa att Gunnar Karlsson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST, säger att mycket av det spionage som sker mot Sverige i dag görs då intresserade främmande makter lägger ihop ett och ett av all information de finner i diverse sociala medier.

Nu har ju just jag inte Facebook och har aldrig haft så måhända finns det de som anser att jag kanske borde låta bli att ha en åsikt? Men naturligtvis har jag åsikter!

Jag påstår att en stor del av ordinarie arbetstid för de flesta svenskar ägnas åt annat än just de arbetsuppgifter som var och en är satt att klara av. Det kollas, och skrivs nya inlägg, på ”Fejan” i en aldrig tidigare omfattning! Om Sverige skulle drabbas av ekonomiska besvär modell Grekland så kommer denne bloggare att påstå att en stor del kan skyllas på Facebook!

Det fotas och läggs ut bilder på kollegor som aldrig någonsin fått frågan om de vill figurera på fotografens sidor. Många är bilderna på, och personbeskrivningarna av, poliser, militärer, läkare, politiker och medel-Svenssons som numera finns på nätet!

Att en korkad polis eller en blåst militär, som inte begriper bättre, lägger ut sina egna liv på nätet må stå för dessa individer själva! Men när samma ”puckon” publicerar uppgifter eller foton av kollegor eller av de arbetsuppgifter de sysslar med så borde det, ta-mig-fan, vara straffbart (om det nu inte redan är detta?)!

Jag delar däremot inte Csaba Bene Perlenberg när han underförstått menar att all känslofylld publicitet är av ondo. Polisen ska förvisso ”jaga bovar” men huvuduppgiften är ändå att förhindra att brott alls sker! Då tror jag att de flesta även behöver få inputs som visar att det bakom uniformen döljer sig en människa som faktiskt kan visa känslor och inte bara batong!

Precis som en läkare, tårögd, måste få berätta att han/hon mot alla odds lyckats rädda en dödsdömd till livet så måste en polis få visa sig berörd när det gått åt helvete!

Därmed inte sagt att det är okej att så många i känsliga yrken/positioner så helt oförblommerat, i tid och otid, avslöjar sådant som främmande makt kan ha nytta av eller berättar om, och förevisar, kollegor som aldrig har fått en chans att förhindra ”uthängandet!”

Omar Sharif var en av de stora!

Det är, åtminstone för mig, alltid lika jobbigt smärtsamt när en stor skådespelare går ur tiden. Det väcker så många minnen, många av dem visserligen bara fragment, från film- och TV-upplevelser genom åren. Jag minns vad jag gjorde, vad jag kände och hur jag mådde då när jag njöt av rollprestationerna som skådisen berikat världen med.

På fredagseftermiddagen kom beskedet att Michel Demitri Chalhoub, egyptisk skådis med libanesisk bakgrund gått bort. Vem då, frågar sig kanske vän av ordning?

Han blev världsberömd under namnet Omar Sharif.

Finns den filmälskare som inte minns karaktären ”Sherif Ali” i ”Lawrence av Arabien?” Jag tror inte det! Filmen, från 1962, är en av de absolut bästa i filmhistorien och Omar Sharifs svarta ögon är inetsade på näthinnan efter de dryga tre timmarnas njutning!

För sin roll i ”Doktor Zjivago” belönades Omar Sharif med en Golden Globe Award.

Jag själv minns honom också från början av 70-talet då svensk tv visade, som jag minns det i alla fall, Jules Verne’s ”Den hemlighetsfulla ön” i serieformat med Sharif i huvudrollen.  Jag satt på helspänn i soffan och längtade, med skräckblandad förtjusning, efter kommande avsnitt.

Den här svenska sommaren tycks komma att bli ihågkommen för sina blygsamma temperaturer och mångfaldiga regnskurar. Som gjort för filmtittande!

”Lawrence” kommer absolut att plockas fram och avnjutas för jag vet inte vilken tvåsiffrig gång i ordningen.

Tack Omar för mången högtidsstund framför filmdukar och tv-skärmar!

Ryssland går från oklarhet till oklarhet!

Under eftermiddagen strömmar nyhetstelegrammen, som har en gemensam nämnare, nämligen Ryssland, in.

Landet stoppar en resolution i FN:s säkerhetsråd som skulle ha förklarat massakern i Srebrenica som folkmord.

Landet förklarar ett stort antal organisationer om ”oönskade” inom landets gränser. Bland organisationerna finns flera som arbetar för att sprida det västerländska synsättet på demokrati!

Vidare förklarar Putin & Co stiftelsen Dynastin som ”utländska agenter.” Stiftelsen är landets största privata forskningsstiftelse och dagens beslut kommer troligen att förhindra en stor del av Rysslands unga forskare att bedriva det de hade för avsikt att bedriva, forskning!

Samtidigt konstateras att de baltiska staterna klarade av rubelkollapsen i samband med Krim-krisen alldeles utmärkt. Swedbanks chefsekonom i Litauen, Nerijus Maèiulis, säger till TT att visserligen minskade baltländernas export till Ryssland men å andra sidan kunde t.ex. estniska morötter märkas om som marockanska för att kringgå Putins importförbud.

Att förneka ett folkmord, att förbjuda spridning av demokratiskt tänkande och att indirekt kalla sina egna unga forskare för ”utländska agenter” gör det alltmer tydligt att Ryssland liknar någon av världens alltför många diktaturer! En skrämmande mörkerstat!

Disco-generationen åldersdiskrimineras!

Jag har bloggat om ålder och musik tidigare men får på nytt blodad tand i dag då jag läser en briljant insändare i Expressen. Signaturen ”Disko-mamman” undrar ”Varför finns det så få ställen att dansa disco för oss 50+?”

Jag hade inte kunnat säga det bättre själv och jag tror att skribenten har en affärsidé som skulle kunna bli framgångsrik, åtminstone i storstäder! 

Dansbandsdiggarna må vara många men för oss som hellre vill svänga loss till Donna Summer, Earth, Wind & Fire, Boney M, Melba Moore, Tina Charles och massor av andra så är det faktiskt en gigantisk lucka i utbudet! 

Ren åldersdiskriminering faktiskt!

Tidigare har jag konstaterat att äldrevården i riket inte hänger med i svängarna utan fortsätter att lira ”Frälsis” och Harry Brandelius i dagrummen. Helt felaktigt!

Just nu flyttar rock’n roll-generationen in och i en inte alltför avlägsen framtid så är det jag, disko-mamman och en hel hord andra 60-talister som tar äldreboendena i besittning. 

Disko-morsan och jag, förhoppningsvis hamnar vi på samma ställe, kommer förhoppningsvis att dansa järnet hela vägen in i kaklet!

Själv sätter jag, en dag som denna, på ett par av mina många cd-skivor med discomusik medan jag dansar fram middagen i köket!

"De byggde landet" i SR P4 provocerande uselt!

På söndagskvällen lyssnade jag på Ekot kl 22.00 och lät sedan SR P4 stå på.

Jag lyssnade i två timmar. Jag häpnade, rös och tänkte; Hur i hela fridens namn kan något liknande tillåtas att få sändningstid?

Under sommaren sänds programserien ”De byggde landet” på sena söndagskvällar. Programledare är Gunnar Gramnes och i inledningen berättar han att vi i serien får möta ”människor med erfarenheter som vi andra behöver höra.” Det är till att ha stora tankar om produktionen Gunnar!

Under första timmen möter vi Harry och Gunilla Söderström, sedan mer än 30 år tillbaka boende utanför Atlanta, Georgia, USA. Gunnar gör en intetsägande intervju med paret, lämnar många frågor, som borde ha ställts, oställda och det starkaste intrycket blir Harrys oändligt stora kritik om allt som är fel med Sverige!

Timme två bjuder på ett möte med Ulla Ahrenberg, en gammal kvinna i societeten som, minsann, ”seglade med Juan-Carlos och Kung Constantin” innan hon gifte sig (för vilken gång i ordningen?) med Teto Ahrenberg. Den senare känd som konstsamlare men mot slutet av sin levnad dömd som skattesmitare, penningsmugglare och gud-vet-allt!

Ullas svar på de frågor som ställs blir fragmentariska, ibland obegripliga, och det märks att hon försöker släta över sin, sedan länge döde, makes tillkortakommanden för att i stället framhäva sin egen fina person! Förutom att även hon är svårt kritisk mot Sverige!

Harry och Gunilla säger sig fortsatt arbeta hårt. Samtidigt får vi veta att de nu, som de flesta somrar, tillbringar tre och en halv månad i Sverige, har en Capri-resa inplanerad, Harry är visst ute och paddlar i Normandie när detta skrivs, ska på safari senare i höst, har varit i Bhutan på bergsvandring osv osv. Men arbetar gör de! Och en fjärdedel av året tillbringar de i landet de bara finner fel på!

Ulla har seglat och varit lyxhustru, haft ”barnflicka” till sin hord med barn ”för jag vet då inte hur man tar hand om ett barn”, som hon själv säger i intervjun.

Frågan, som är högst relevant med anledning av programmets titel, är: På vilket sätt byggde dessa existenser landet???

Att sedan Gunnar Gramnes ägnar 12 tillfällen under två timmar åt att berätta att vi lyssnar till ”De byggde landet”, vad han själv heter och vad programmet handlar om (som om vi hade glömt det under en tre minuter lång musiksnutt?) gör det hela än mer ofattbart!

Troligen är det sommarens mest provocerande licensslöseri som erbjuds lyssnarna.

Det som hade kunnat bli riktigt bra, hade några jobbigare frågor ställts, faller nu plattare än platt!

Om Greklands ödestimmar!

Ödesklockan slår i kväll sin sista gong-gong för Grekland!

Oavsett hur det går i dagens omröstning så lär det ta många, många, år innan Olympens land åter tittar upp över ytan på det Egeiska havet!

Ευχαριστώ (tack) vill jag säga till landet som lärt oss alltifrån Tsatsiki och Souvlaki till att vara ett underbart semesterland. (Jag tackar dock inte för Feta-osten! Under en vinter för länge sedan var jag reseledare på den spanska ön Fuerteventura vars huvudstad under många år kallades Puerto de Cabra (gethamnen) och jag ljög varje vecka för mina gäster om den ”fantastiska getosten” på ön. Getost är bland det mest ointressanta jag någonsin ätit!)

Just i dag, men bara i dag, är jag ganska nöjd över att Sverige inte är en del av Euro-samarbetet! Därmed inte sagt att jag tror att vi i vårt lilla avlägsna land kommer att gå skadelösa ur krisen (även om ett antal Euro-skeptiker fortsatt tror detta!).

Det är stor risk att sedelpressarna i Grekland snart nog måste börja trycka nya drachmer.

Om bara grekiska krösusar till skattesmitare insett att de ruinerade sitt land, om grekerna bara hade insett att det inte går att gå i pension vid 55-års ålder, om…

Jag svänger ihop en tsatsiki till söndagsmiddagen, kanske blir det souvlaki till huvudrätt, tar några fantastiska Kalamata-oliver och höjer ett glas för landet jag gillar men som aldrig kommer att bli sig likt! I alla fall inte under överskådlig framtid!

Om att inte vänta på grön gubbe!

Jag gillar verkligen att dra iväg på långa härliga promenader. I städer och skogar, utmed stränder, genom sömniga villakvarter, i ren ödemark. Vart än jag styr min kosa så dröjer det inte länge förrän de väldämpade gympaskorna (är oftast barfota på stränderna) åker på och jag beger mig ut, vare sig det handlar om väl invandrade hemmakvarter eller för mig helt okända marker.

Det är dock bara i Sverige, på svenska stadsgator, som jag ser er.

Fullständigt fördomsfullt tänker jag; Ooops, där är ännu en missanpassad miljö- eller vänsterpartist som vurmar för klimatfrågan, tycker bilar är av ondo, troligen vegan som odlar egna groddar på diskbänken, är i behov av att visa någon slags makt och ändå, trots allt, uppträder människan som en miljömässig idiot! Nu dröjer det nog inte länge förrän hon/han gör det! Trycker på knappen! Och mycket riktigt!

Jag får behärska mig för att inte skrika rakt ut:

Varför, ända in i glödheta helvetet, trycker du på knappen vid övergångsstället om du ändå inte tänker vänta på grön gubbe???

På vilket sätt är det bättre för miljön att bilar får stanna vid rödljuset, och stillastående spy ut avgaser när ingen vill gå över (eftersom du redan har klarat av vägövergången sedan länge)?

Se där; Ännu ett mysterium som jag nog aldrig kommer att få veta svaret på!

Jag försöker, som gående, behärska mig från att kasta mig ut i trafiken om jag ser att det står en förälder med ett litet barn vid övergångsstället. Som en ”Bror Duktig” anser jag att en knatte bör lära sig trafikvett. Allt vett kommer förr eller senare ändå ställas på ända!

Men om jag, i vuxnas sällskap eller ensam, inser att det kommer en lucka om 10 sekunder, då jag lätt kan smita över gatan utan att bilda bilkö, så väntar jag och går sedan över. Utan att trycka på knappen! Kalla mig gärna kriminell för det är visst fortsatt olagligt att gå mot röd gubbe även om inget straff finns i straffskalan för den som begår detta ”brott!”

Hur som helst vet jag, eftersom jag stundtals även kör bil, att det knappast finns något mer irriterande för bilförare än att behöva stanna vid ett övergångsställe där ingen vill gå över (ja, om vi bortser från alla andra medtrafikanter som de flesta bilister anser vara idioter!).

Om höjda och sänkta skatter, föräldraledigt och småpartier på marginalen

I dag är det Vänsterpartiets dag i Almedalen och den tycks gå ”sådär”.

Partiledaren Sjöstedt har en poäng i att barn i utsatta områden borde sponsras så att de får en möjlighet att åka och bada, se annat än betongförorten och få uppleva sommarlovet på samma sätt som de flesta andra barn. Däremot har ju Jonas förstås helt fel att det hela ska lösas med återinförande av förmögenhetsskatten och allsköns andra skattehöjningar skapade för att storebror bättre ska kunna kontrollera svenskarna.

Då är Anna Kinberg Batra (M) mer inne på rätt väg när hon förespråkar skattesänkningar för de som antingen tjänar dåligt eller är ute på sitt första arbete. Detta ger ju den enskilde människan en möjlighet att själv välja väg i det fortsatta livet i stället för att se sina telningar bussas till playan medan mamma och pappa hukar under ett allt högre skattetryck.

Vänsterledaren blir i dag motbevisad av partikamraten, tillika riksdagsledamoten, Linda Snecker som glatt meddelar att hon avbrutit sin föräldraledighet i samband med att riksdagen tog sommarledigt för att senare, när riksdagen åter öppnar igen gå på föräldraledigt igen! Här ska systemet utnyttjas till max och här ska minsann inte levas som man lär!

Snecker har dessutom den dåliga smaken att meddela att hon ska arbeta hemifrån med att skriva motioner. Det lär bli en jävla massa motioner om dessa ska produceras 40 timmar i veckan och skattebetalarna får stå för hennes lön på dryga 60 papp i månaden!

Som om detta inte vore nog säger Snecker till DN att hon inte alls får 60 papp eftersom hon måste betala partiskatt, en skatt som är självpålagd alla aktiva vänsterpartister. Varför alla vi andra ska finna detta som ett godtagbart skäl till att avstå att vara i tjänst när det finns saker att göra för att därefter vara ledig när det är badväder är minst sagt oklart!

Att Sjöstedt dessutom kritiserar Miljöpartiet för att dessa blivit ett ”liberalt mittenparti” blir mest bara komiskt. Dels beroende på att det handlar om två partier på marginalen, dels för att Åsa Romson (MP) gång efter annan roar allmänheten med den ena fadäsen/felsägningen/miljövidrigheten/dårskapen efter den andra.

Om vittnen i Mammons tempel!

Jag hade planerat att träffa goda vänner från ”vischan” under veckoslutet men av detta blir intet eftersom alla hotell i Mälardalen är uppbokade sedan länge. Varför då?

Jo, från fredag till söndag har ”sekten” Jehovas vittnen seminarium i stan och ca 50 000 välkammade män med finkostymen på, hunsade hustrur till dessa och deras, från barnsben, svårt indoktrinerade barn sammanstrålar för ett tre dagar långt seminarium under rubriken ”Efterlikna Jesus!”

Jag låter folk ha vilken tro som helst och jag försöker, verkligen, respektera dem för de religiösa val de gör. Även om det alltid finns detaljer som gör att jag framstår som den störste tvivlaren av dem alla.

Jag har genom livet haft flera bekanta som varit ”vittnen” och det har alltid slutat med att vi hamnat i diskussionen om blodtransfusioner.

Att i övre tonåren höra en jämnårig tjej säga att hon hellre förblöder i samband med att hon föder sina barn än att hon accepterar en blodtransfusion får det liksom att göra ont i hjärteroten!

Och att ”efterlikna Jesus!?!” Jag trodde att han, för de frälsta, var ouppnåelig men uppenbarligen ska hela världen frälsas genom att 50 000 människor försöker efterlikna grabben.

Att de dessutom träffas i det som för dem måste betecknas som ”Mammons tempel”, Friends Arena i Solna, gör ju att det nästan blir lyteskomik!

Var och en blir salig på sin tro sägs det och om nu ”vittnena” i stan i helgen mår bra av att ”efterlikna” en person som de själva tänker sig som en långhårig blonderad kille, trots att han föddes i Mellanöstern så är detta okej för mig.

Jag kommer dock aldrig att varken respektera eller acceptera de unga kvinnor som är beredda att gå i döden och missa sitt barns uppväxt bara för att några rader i en skrift, författad under hundratals år, av flera ”skribenter” och som stundtals är rent fragmentarisk, säger så!