För bara ett par veckor sedan såg jag om filmen ”En officer
och en gentleman” och säga vad man vill men jag tycker den är ett stycke stor filmhistoria från tider som flytt.
Den väckte hur som helst många minnen från
tiden då filmen var ny, 1982. Minnen som berörde mig lika mycket som själva
filmen.
Tänk, jag hade faktiskt förträngt att det i filmen är en
tjej som, inte utan vedermödor, lyckas klara sig igenom utbildningen under ”Sergeant
Foley”.
Det var därför intressant att läsa i DN om att det i dagarna,
för första gången, är två kvinnliga elitsoldater som tar examen från den
amerikanska arméns Ranger School i Georgia.
Å tjejernas vägnar blir jag stolt och tänker på alla de vedermödor
som de måste ha gått igenom i den utstuderat grabbiga miljön.
Det är liksom en hel massa ”kvinnor kan” över deras insats.
Till skillnad från andra kvinnosakskämpar som med upprörda
ord mest tycks ägna sig åt att passivt spy galla på allt de anser vara
oförätter så visar Kapten Kristen Griest och Löjtnant Shaye Haver att med en
hel del eget jävlar anamma så går det att uppnå det som ingen trodde var
möjligt! Grattis!
Under tiden väntar andra ivrigt på att det de önskar, i alla
sammanhang, ska serveras dem på silverfat utan egen aktiv insats!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar