Är vänlighet på utdöende?

DN skriver på onsdagseftermiddagen om Ralph Body, portvakt och bemanningsföretagsanställd i New York, som fått sparken efter att ha varit ”för trevlig!”

Ralph tog sitt jobb på fullaste allvar och hjälpte, när han hade tid, till med göromål som uppenbarligen inte stod i hans arbetsbeskrivning!

Bemanningsföretaget bemöter de boendes protester efter avskedandet med att ”det råder missuppfattningar” medan Ralph själv från sin arbetsgivare fått veta att han varit just ”för trevlig” som förklaring till att han nu fockats!

Om bemanningsbolag, även svenska sådana, kan man tycka mycket! Mestadels negativt om någon frågar mig! De har liksom inprogrammerat i sina affärsplaner att utnyttja lagar om anställningsskydd till bristningsgränsen. Gärna genom att betala usla löner men främst genom att påstå att allt de kan erbjuda är ”vikariat”, något som svenska företag inte är sena att nappa på!

Dock är det i dag det där med vänlighet som får mig att reagera!

Jag tycker, och jag tror många med mig gör detsamma, att just vänligt, trevligt, bemötande är en utdöende konstart.

Just nu rasar en debatt på gratistidningen Metro:s insändarsida sedan någon förgrämd, troligen 40-talist, ondgjort sig över att folk inte reser sig på bussen när han/hon kommer vinglande. Om detta kan man tycka mycket men 40-talisten har sannerligen ingen anledning att ”rasa” om han/hon inte fullt ut förstått att det kan finnas anledningar till att han/hon får stå på bussen. Jag själv blev för några år sedan utskälld för att jag inte reste sig. Inte ens när jag förklarade att jag just lärt mig gå igen efter ett komplicerat benbrott ville den rabiata ”tanten” ge sig!

Annars så försöker jag sprida så många ”tack” jag kan omkring mig. Å precis lika ofta försöker jag visa någon annan uttryck för vänlighet om det så bara handlar om att hålla upp en dörr. Det är dock inte ofta man får någon som helst motreaktion, åtminstone inte av det trevligare slaget, i det här landet längre. Uppenbarligen börjar det fungera på lika uselt sätt i USA, landet som annars är fullt av leenden och tillönskningar om att man ska ha en ”nice day!”

Jag hoppas att jag även på ålderns höst kommer att lyckas sprida en smula vänlighet omkring mig. Även om den inte kommer att omfatta bemanningsföretag och andra som fortsatt tycks stortrivas när de får bittra ihop totalt i alla möjliga sociala sammanhang!

Och de jag finner uppriktigt korkade kommer jag förstås att skälla på. Som t ex när de inte reser sig på bussen när jag kommer vinglandes....