I huvudstaden råder sedan i morse kaos. Snön har vräkt ner och det har blåst styv kuling.
I webbkommentarer, bloggar och annorstädes i cyberrymden beklagar horder med icke-nollåttor tillståndet i Stockholm. Stor-Stockholm kallas ”fjollträsk” och vi som bor här får tillmälen kastade efter oss och idiotförklaras.
Ja, det är troligen lätt att vara nedsättande om man bor i Långträskbusksele eller i Knäckebröhult.
Att invånarna i dessa orter, vare sig det handlar om totalt 3, 25 eller 300 personer, har lätt att transportera sig till arbetet 15 mil bort, är liksom något annat än för oss i storstan. (Om det nu är så att invånarna i ovanstående orter alls har något arbete att försöka ta sig till? Kanske är de bidragstagare som, hemma i stugvärmen vid kok-kaffepannan, roar sig med att tycka till om oss något mer urbana?)
Jag tror vi är 700 tusen i länet som dagligen reser kollektivt till arbetet. Därutöver tillkommer väl lika många till som tar sig fram på annat sätt. Dessutom växer staden med mer än 30 tusen invånare per år.
I morse var det en mycket speciell stämning på t-banan. Folk var ovanligt lågmälda och insåg att det bara var att bita ihop för att få onsdagen att fungera hyfsat.
Jag är övertygad om att de som har till uppgift att se till att kommunikationer, trafik mm fungerar verkligen har gjort sitt yppersta idag. Att detta sedan inte räckte till kallas ”force majeur”!
Andra, som häcklar det faktum att vår huvudstad mer eller mindre slutat fungera i dag, ombeds härmed flytta till Långträskbusksele. Eller varför inte Knäckebröhult?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar