DN har i dag en artikel om Stockholms turistguider och de märkliga frågor som dessa får från (förvirrade?) besökare.
För massor med år sedan arbetade jag några säsonger som reseledare i Spanien och jag kan avslöja att många svenskar inte är smartare på semestern än dagens Stockholmsbesökare.
Tjusningen med att arbeta som guide är naturligtvis att ingen dag är den andra lik och du vet aldrig vad som väntar när du går till jobbet.
På resmålen fanns på den tiden, och det tror jag förekommer än i dag, en "dumbok" där guiderna glatt noterade mindre begåvade frågor från gästerna. Under de sällsynt förekommande lediga stunderna kunde sedan denna skrift förgylla tillvaron.
Frågor som jag själv fick var t ex:
Hur långt ut måste jag simma om jag vill se en riktig haj?
Det är mulet i dag, hur långt måste vi gå för att få sol?
Hur länge räcker egentligen grundvattnet?
Kollegor rapporterade in frågor som:
Vilken är den största och bästa grisfarmen här på ön?
Vad är det röda i rödvin?
En bra guide svarar naturligtvis efter bästa förmåga men ibland blev det svåra bitmärken i underläppen.
Samtidigt är det skönt att veta att vi med gott samvete kan stänga av hjärnan på semestern. För det gör ju även många runt omkring oss!
Eller den här då, när kryssningspassagerarna kommer i land:
SvaraRadera-Where am I?
-Well , let me tell you something about our historic city.
-No details. Which country?
Den är ju inte dum heller. Dvs den är rätt dum, och alldeles sann. (Turisten var amerikan, utan att peka ut ett land specifikt).