SvD berättar i kväll att många av landets apotek inte längre klarar av att leverera medicin inom 24 timmar, något som lagen föreskriver.
Jag är, till skillnad från många andra, positiv till avregleringen av apoteksbranschen och min absoluta favoritkedja är en av nykomlingarna på marknaden.
Möjligen hade jag förväntat en större priskonkurrens mellan de olika aktörerna men man kan ju inte få allt från första början.
Det är naturligtvis irriterande, och ibland hälsoförsämrande, att få vänta ett dygn eller mer på sin ordinerade medicin.
Än mer irriterande tycker jag att tjatet är som handlar om att, den av husläkaren förskrivna, medicinen skall bytas ut mot s k generika. Generika är läkemedel som innehåller samma verksamma ämne som det förskrivna läkemedlet. Det som kan skilja är s k fyllnadsmedel.
Eftersom jag själv retar upp mig på massor av oegentligheter i tillvaron så behöver jag, naturligtvis, blodtrycksmedicin. Valde vid ett tillfälle generikan men fann att de tabletterna var mer än dubbelt så stora som originalet. Svårsvalt är förnamnet!
Men allra värst är ändå att behöva ta en fajt med husläkaren, åtminstone i Stockholms län, när den fungerande medicinen inte står på landstingets s k ”kloka lista”, en förnumstig tabell över läkemedel som läkarna rekommenderas att förskriva för att spara på skattekronor.
Som gräsallergiker, med 30 år av oduglig medicinering bakom mig, fick jag av en specialist ett mirakelmedel ifjol. När jag, inför denna s k sommar, vände mig till min husläkare för förnyelse av receptet så var jag tvungen att ta en rejäl kamp innan jag segrande gick ur striden.
Jag är fullt införstådd med att kostnaderna för skattesubventionerade läkemedel håller på att spåra ur.
Det är dock ingen ursäkt till att inte erbjuda fungerande lindring när sådan finns att tillgå.
Det är heller ingen godtagbar förklaring till att inte konkurrensverket grottar ner sig i, och försöker finna förklaringar till, den uteblivna konkurrensen på apoteksmarknaden och dess oförmåga att leverera nödvändig medicin när den som bäst behövs!
Det är tvärt om konkurrensen som leder till att dom inte kan leverera medicin när det behövs, ironiskt nog. Det är kostsamt att hålla lager av medicin pga av att den har begränsad livslängd och utgör en betydande kapitalinvestering, varför företagen vill minimera det för att öka vinstmarginalen. I en konkurrenssituation så har man idag flera parallella lager där man förut hade ett. Hade man hållit samma lager som förut så hade kostnaderna totalt sett blivit långt högre.
SvaraRaderaGenomdriver man den lagstiftningen så kommer antagligen många av apoteken gå i konkurs tills vi får den sämsta av situationer, privata monopol.
Hur var det nu? Innan apoteksreformen var det vi, Kuba och Nordkorea som hade statliga monopol vill jag minnas.
RaderaKan apoteksväsendet fungera på ett bra sätt i övrigt på vår jord så borde det rimligtvis fungera även i vårt lilla land.
Det var även vanligt förr att man fick vänta ett dygn på leverans av något ovanligare medicin. Speciellt på apotek i mindre orter. I större orter så hade man ju möjligheten att titta på det gemensamma systemet för lagersaldo. Och där se ifall en annan filial hade medicinen så att kunden fick tipset om att gå dit istället. När konkurrensen infördes så blev situationen ovan och överspänd bland personalen. Många anställda i de olika kedjorna vägrade att tipsa kunderna om konkurrenterna, eller att höra med dem. Numera har de flesta aktörerna lugnat ner sig. Och insett att servicen är viktigast. Men eftersom de flesta kedjorna har hemliga lagersaldon så måste personalen i så fall ringa runt, till närmaste apotek, oavsett kedja, och fråga ifall de kan hjälpa "min" kund. Enbart en kedja tror jag i skrivande stund har offentligt lagersaldo. (Denna extra jobb-ansträgning, att tvingas ringa runt, motverkar att man tjuvsnålar med lagret).
SvaraRaderaDessutom är det ju förstås kostsamt att förlora kunder. Så ifall man inte håller ett bra lager och inte kan leverera medicinen inom 24 timmar så lär man nog inte skopa in några skäppor med övervinster. Lönsamheten i apoteksbranschen är just nu inte överväldigande, vilket man ibland kan tro i media. Några apoteksfilialer kommer snart att läggas ner, men nya öppnas. Om servicenivån totalt sett blir högre eller lägre än innan omstruktureringen/privatiseringen genomfördes, när allt har lagt sig lite, det återstår att se. För vissa blir det nog bättre, och för andra sämre.
Bara en sådan sak som att ha sitt lagersaldo offentligt, så att alla kan se vilka apotek som har vad, det vore ju en enorm servicevinst. (Man kan t om tänka sig ett strypt lagersaldo, som bara visade om varorna fanns inne eller inte. Och inte redovisa antal av varje vara exempelvis.)
Många försäljare av elektroniska varor har ju öppna lagersaldon, där man kan se ifall de har varorna hemma, eller i någon filial.
Att du får olika tillverkares produkter istället för läkarens förskrivna är ju också en rörig soppa egentligen. Men systemet är tokigt. Eftersom man skall sälja och ta hem det billigaste, så innebär det förstås att alla grossister hårdbevakar varandra och underbjuder inför varje månads-skifte. Vilket innebär att kedjorna måste köpa in den för månaden billigaste produkten. Alltså byts askarna och tablettutseendet ut varje månad. Åtminstone vanligtvis. Just det här har inget med privatiseringen att göra. En bieffekt blir ju också att de bolag som verkligen utvecklar nya preparat måste passa på att ta ut väldigt höga priser då de har patent på sin framforskade medicin. Så fort patentet släpper så dyker massor av plagiatörer upp och börjar underbjuda priser. Detta perverterar förstås medicintillverkningen och missgynnar riktiga läkemedelsbolag. Eftersom plagiatörerna nu har motorväg in till apotekens hyllor. Omedelbart efter patentets upphörande.
USA däremot tillåter ju inga parallella importer av medicin, just för att skydda sina stora bolag, men även forskningen.
Knepiga frågor detta. Känns på något vis som det var lättare förr. Men kanske var det trots allt dyrare.