En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex, och som presenteras av DN i dag, ger vid handen att det vi gjorde eller inte gjorde på mattelektionerna i plugget får konsekvenser resten av livet.
30 år efter studenten kan jag kanske hålla med till viss del. Undersökningen visar att de som i dag är 18-29 år samt de äldsta pensionärerna är de som är mest illa ute. Jag befinner mig någonstans mitt emellan dessa ålderskategorier och kanske är det därför som den värsta misären inte drabbat mig!?!
DN ger några exempel på vad vi bör kunna i baskunskaper: Om du köper en vara för 85:- och betalar med en hundring, hur mycket växel borde du då få? Ja, det beror väl lika mycket på säljarens mattekunskaper som mitt intresse som kund av att inte bli blåst? Är det så att dagens 18-29-åringar inte klarar av att knäcka just denna fråga så ligger det nära tillhands att bli mörkrädd!
Tack Ulla-Britt, min mattefröken på gymnasiet, som med god pedagogik och ett enormt tålamod såg till att banka in derivator, cosinus och allsköns ekvationer i våra tonårshjärnor.
De flesta av dessa kunskaper har jag dock aldrig, varken förr eller senare, behövt plocka fram. Kanske är det därför jag aldrig blev atomfysiker…
Däremot fick jag, och mina klasskamrater, stor erfarenhet av att logiskt kunna förklara hur vi kommit fram till svaren. Ulla-Britt skulle aldrig ha drömt om att godkänna bara ett svar på själva frågan på en skrivning. Och nu tror jag att vi närmar oss pudelns kärna. Med datorer, miniräknare och appar tror jag att dagens skolelever kommer alltför lätt undan.
Utan att säkert veta så kanske det är hög tid att plocka fram papper, pennor och huvudräkning igen. Annars har vi i min generation bekymmer när vi blir pensionärer och ska styras av de som i dag inte vet hur mycket växel de ska ha tillbaka vid ett köp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar