Om mormoner, Les Miserables, övergrepp och musicerande

Efter att alltid ha ansett att musikalen Grease är oslagbar har jag plötsligt ändrat åsikt.

För en tid sedan visade SVT en BBC-produktion av Victor Hugos berömda roman ”Les Miserables.” Inte musikalen utan en dramatisering av romanen. Skrämmande, vacker och med fantastiska skådespelare. Jag, som aldrig läst romanen, förstod plötsligt mer av själva handlingen än jag gjort när jag bara sett och lyssnat till musikalen. Att nu lyssna på musikalen ger mig gåshud!

Trogna läsare av min blogg vet att jag hyser en slags skräckblandad förtjusning för mormonerna. Det är någonting med den där präktiga familjesammanhållningen, murbyggandet mot samhället i övrigt, tindrande barn och, inte minst, deras musikalitet som fascinerar mig.

Nu är det inte alls aktuellt att jag skulle ”trilla dit” och för den delen tror jag inte att de skulle vilja ha mig som medlem heller. Att vara gay, röka, dricka alkohol men inte begå övergrepp mot barn torde knappast vara en CV som renderar en plats i mormonernas himmelrike. Dessutom saknar jag det viktigaste; Tron!

Det där med övergreppen är intressant. Trots att det bevisligen är ett stort antal fall där medlemmar i mormonkyrkan begått fruktansvärda övergrepp mot barn så finner jag en sida på kyrkans svenska avdelning som, åtminstone underförstått, försöker leda i bevis att allt är en missuppfattning och att kyrkans medlemmar minsann är fria från synd. Allt annat är oacceptabelt påstår skribenten som menar att om det osannolika faktiskt har hänt så borde det vara en sak för kyrkan att åtgärda internt. (Det har ju gått sådär!)

Men åter till det goda! Musiken. The Mormon Tabernacle Choir and Orchestra har jag nämnt tidigare i några inlägg. Med världsturnéer och fantastiska konserter från det egna templet i Salt Lake City är jag en stor beundrare.

Nu har jag funnit fler musicerande mormoner!

En familj, Le Baron Family, bestående av ett gäng syskon med respektive, har blivit virala och det är nu Les Miserables åter få komma in.

I en video, inspelad i familjeöverhuvudens, mammas och pappas hus, ståendes i vardagsrummet framför en karaokemaskin, framför de ”One day more” ur min, numera, favoritmusikal. Ja men herregud (!) vad de sjunger. De gör det med småbarn i famnen och åtminstone ett barn som stundtals tittar in i kameran. Anledningen till denna inspelning var att mamma Le Baron önskade sig just detta som mors dags-present.

Jag vet inte hur många gånger jag sett denna inspelning. Vilka röster!

I mitt nästa liv kanske jag blir en musicerande mormon, vem vet? Nej, det kommer inte att hända den gången heller. Jag tror på något annat och skulle jag bli mormon skulle jag se det som ett straff – även om jag säkerligen skulle sjunga som en Gud! Då också!