Vid tysk ledning 3-0 slog jag av TV:n. Muttrande någonting om att svenska folket borde sluta hylla divorna i landslaget.
Lade mig och lyssnade på radion en stund. Herrar Granqvist/Edström suckade, stönade och konstaterade, gång på gång, att de svenska fotbollsgrabbarna var fullständigt "avklädda".
När 4-0-målet kom hade jag fått nog, stängde av radion i affekt, släckte lampan och somnade så småningom. Irriterad!
Förstod ingenting när jag kollade framsidan på morgontidningen. Vaddå bragd?
Gav mig ut i cyberrymden. Letade upp några tyska sajter, bl a tv-kanalen ARD, och kollade in sammandraget av matchen.
Fick se en minst sagt upplivad Angela Merkel på läktaren under första halvlek. En hysteriskt euforisk Fredrik Reinfeldt efter matchslutet.
En mirakulös insats av det svenska fotbollslandslaget.
Som jag missade! Suck!
Är ingen fotbollsnörd men förstår att jag gått miste om något som, troligen, saknar motstycke.
Jag krälar i stoftet och ska inte kalla svenska landslagsgrabbarna för divor. På ett tag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar