I måndags fick Lena Sommestad (S) möjlighet att skriva av sig i en gästkolumn på Aftonbladets ledarsida. Lena gillar inte att vi ska ha möjlighet att välja mellan privata och offentliga alternativ. Hon anser också att hennes eget parti intagit en alltför välvillig inställning till privata bolags "särintressen".
I DN Kultur i dag spinner Malin Ullgren vidare på samma tråd.
Malin vill inte ha valmöjligheter i livet. Någonsin mer! Hon påstår att det är en "klassorättvisa" att det finns människor som inte vet hur, inte vill eller inte kan göra val.
Som exempel tar Malin sin egen dotter och det arbete mamma Malin anser sig ha varit tvungen att lägga ner i samband med att hon skulle välja skola till barnet. Underförstått hade det varit bättre om Malin bara fått ett kommenderande brev med beslut om att barnet skulle skickas till "Statsläroverk 43B"!?!
Hur Malins dotter kommit till världen vet jag inte. Jag förutsätter dock att detta skett i form av ett brunt, alternativlöst, standardpaket innehållande en predestinerad insemination. För inte kan väl Malin ha haft några synpunkter på vem som ska bli far till barnet?
Malin skriver vidare att hon heller inte, naturligtvis, valde var barnet skulle födas utan tog den närmaste kliniken utan att, ens för ett ögonblick, fundera över vårdkvaliteten på densamma.
När Malins son skulle börja på dagis var det likadant. Mamma Malin valde det dagis som låg närmast. Återigen; Hade pappan rätt att ha en åsikt eller var han bortrationaliserad även här?
Jag kan inte begripa varför "privat" är ett ord som fungerar som rött skynke för Malin och hennes gelikar och varför möjligheten att göra egna val borde begränsas. Varför välja en vårdinstitution med sämre kvalitet om det finns möjlighet att välja något bättre till samma pris, trots att detta alternativ inte drivs offentligt?
Jag har valt en, privat, vårdcentral en bra bit hemifrån av den enkla anledningen att jag där får utmärkt vård. El-leverantören är noga utvald efter pris och kundservice. Mina pensionsslantar har jag, så långt möjligt, placerat där jag funnit det bäst att göra detta. Etc etc...
Även min morgontidning väljer jag även om det börjar bli alltmer troligt med ett snart byte eftersom jag ledsnat på allt ickekulturellt vänstertugg på "ledarplats" i den nuvarande tidningens kulturdel.
Jag vet inte vad Sommestad och Ullgren kallar sina "drömsamhällen", där valfrihet är bannlyst.
Själv kallar jag liknande samhällsskick diktaturer!
Du missar ju hela poängen när du läser med såsiga glasögon. Det är inte antalet val som skall vara avgörande. Det är kvaliteten på de val som finns.
SvaraRaderaDu väljer ju uppenbarligen att medvetet missförstå hela poängen med Ullgrens krönika. Det Sommestad och Ullgren försöker visa på är att det inte är värdigt ett jämlikt samhälle att förutsätta att en del verksamheter är bättre än andra. När ansvaret hamnar på individen att välja bort de sämre.
SvaraRaderaAll välfärdsverksamhet måste ha samma höga krav på kvalitet! Detta blir i praktiken omöjligt att garantera om de drivs utan en sammanhållen styrning, utvärdering och uppföljning. Det är inte ordet "privat" som är den springande punkten, utan det befängda i tanken på att skala ner verksamhet till den grad att man kan ta ut överskottet i vinst.
@Bengan och Gunnar:
SvaraRaderaOm jag förstår er rätt så tycker ni att alla ska kunna göra val men mellan identiskt lika alternativ? Ska jag välja en grå skola eller en grå skola? ”Det är inte värdigt ett samhälle att förutsätta att en del verksamheter är bättre än andra”??? Nähä? Det låter snubblande nära de förhållanden som rådde under ett 40-tal år med vänsterstyre. Å de åren hade vi utmärkt skolundervisning och sjukvård?
Jag ser heller inte problemet med att företag kan ta ut överskott i vinst så länge de erbjuder en likvärd eller bättre produkt jämfört med det offentliga alternativet.
Om Ullgren inte väljer annat än de närmaste alternativen oavsett om det finns bättre så skiter hon ju i kvaliteten!