9 obligatoriska skolår räcker!

Alltfler blir de röster som förespråkar en 10-årig skolplikt.

På dagens DN Debatt har Tomas Tobé (M) och Eva-Lis Sirén, lärarförbundets ordförande, samma önskan.

Jag köper argumentet att det är viktigt att ta till vara ett barns möjligheter, och lust, till inlärning när denna är som störst. Debattskribenterna konstaterar helt riktigt: ”Om vissa barn inte stimuleras under den period i deras liv då de är som mest tillgängliga för ny kunskap så riskerar de att halka efter under resten av skolgången”.

Att detta per automatik skulle innebära ett extra års obligatorisk skolgång har jag däremot problem med.

För en tid sedan hade jag, förvisso av oklar anledning, det tveksamma nöjet att bläddra i mina egna fysik- och kemi-läroböcker från årskurs 9. Då, när de var en del av min skolgång tjatade jag säkert in märkliga formler för att denna kunskap behövdes för att betygen skulle räcka till önskad gymnasieutbildning.

I dag framstår dessa böcker som skrivna på ett utomjordiskt språk. Jag har svårt att förstå att jag själv ens begrep ett enda dugg när det begav sig.

Men så är jag heller ingen naturvetare i dag.

Fråga vilken niondeklassare som helst om de är sugna på att traggla vidare ett år till innan de ges möjlighet att specialisera sig på det de finner lämpligt. Jag är övertygad om vad svaret skulle bli.

Den som har drömmar om att bli atomfysiker vill säkert grotta ner sig i naturvetenskapens mysterier och borde då få göra det i stället för att tvingas till ett tionde år tillsammans med en flock humanister.

Jag tror att det är helt rätt att ta tag i en 6-åring som vill ha svar på alla sina ”varför?”.

Därmed inte sagt att det inte räcker med 9 obligatoriska år innan gymnasiet väntar.

S-ordförande lägger kärleksveto!

Kärleken spirar mellan M och S i Kalmar!

I alla fall mellan två av deras medlemmar, Johan Persson (S) och Malin Peterson (M), kommunalråd resp oppositionsråd i den småländska kommunen.

Det är en rar liten romans tycker jag.

Det tycker däremot inte delar av det politiska etablissemanget.

Lena Hallengren, sossarnas ordförande i Kalmar, säger till SVT Smålandsnytt att "..det är helt klart att de inte kan fortsätta i sina nuvarande roller. För det är inte möjligt att två kommunalråd, som ska vara varandras politiska motpoler, kan ha ett förhållande".

Hallengren, mera känd för att som distriktordförande och firmatecknare för Kalmar läns SSU-distrikt på 1990-talet ha bluffat om medlemsantalet och på så sätt ha trixat hem för mycket bidrag, vinner med ovanstående uttalande troligen priset för årets mest inskränkta politikernonsens!

Moderaternas företrädare är betydligt mer nyanserad. Karl Holst, ordförande för Moderaterna i Kalmar konstaterar att Malin kommer att sitta kvar på sin post och att hans parti inte har synpunkter på hur sossarna hanterar frågan. Bra konstaterat!

Lena har inte ett förbaskade dugg att göra med vem som blir kär i vem. Eller är hon så till den milda grad korkad så hon tror sig ha rätten att bestämma vem som har rätt att förälska sig i vem. Kan vi förvänta oss en lista från Hallengren över yrkeskombinationer som inte är lämpliga i fasta förhållanden? Kan en åklagare vara kär i en advokat? En lokförare i en flygbolagsanställd?

Hallengrens socialdemokratiska stoppa-hindra-förbjuda-mentalitet är ingenting annat än ruggigt skrämmande!

Thoring-Schmidt och väljarflykten

Helle Thoring-Schmidt, de danska sossarnas partiledare och sedan ifjol Danmarks Statsminister trots partiets sämsta val på över 100 år, har det svettigt!

Katastrofvalet, som ledde fram till regeringsmakten, gav hennes parti 24,8% av väljarstödet.

I dag redovisas en opinionsundersökning som ger de danska sossarna 15,9%!

Anledningen sägs vara en skattereform som Thoring-Schmidt drev igenom tillsammans med Venstre och Konservative nyligen.

Det vore lätt att tro att de tidigare sossesympatisörerna flytt vänsterut i ren protest men en undersökning, gjord av dansk radio/tv (www.dr.dk), visar att flykten skett åt alla håll.

Kanske har de danska väljarna genomskådat att socialdemokratin av i dag inte är att lita på och att det som partiföreträdare lovar inte sällan blir något helt annat i slutänden!

Snatteri starten på ett kriminellt liv

Justitieminister Beatrice Ask tillsätter i morgon en utredning som bl a ska undersöka möjligheterna till straffskärpning när det gäller snatteri.

Utmärkt!

Även den mest kriminelle har någon gång påbörjat sin brottsliga bana och kan hårdare straff få någon att avstå från att begå brott så är det bra.

Kritiker, som Morgan Johansson (S), säger visserligen att en straffskärpning inte kan uteslutas men att problemet egentligen ligger hos polisen vars brottsuppklarningsprocent ju lämnar en del att önska.

Det är möjligt att ett högre straffvärde kan ändra på den saken, det återstår att se.

Snatterier är förutom ett trist arbetsmiljöproblem för de som arbetar i butik ju också kostnadskrävande för oss hederliga konsumenter. Om prisökningar kan hållas nere, arbetsmiljön i butik bli bättre och ett antal kriminella karriärer kvävas innan de startat p g a en straffskärpning så är det verkligen läge att pröva denna väg.

Som av en händelse blev i kväll en butikskontrollant i Sollentuna huggen av ett spetsigt föremål under ett försök att hindra snatteri. I detta fall har det tänkta snatteriet nu lett till en förundersökning om försök till mord.

En anledning, så god som någon, att se över straffskalorna i samband med snatteribrott!

Är Konstfack inblandat?

Polisen i Stockholm är förbryllade efter måndagskvällens händelser då bilar stacks i brand och fotanglar kastades ut med punkteringar, för oskyldiga bilister, som följd.

Förhoppningsvis avbröts ett planerat brott av polisinsatsen.

I annat fall undrar jag om någon har kollat med Konstfack?

Med "examensarbeten" där "konstnärer" förstör t-banevagn eller spelar självmordskandidat på Liljeholmsbron så är ju allt möjligt.

Kanske är måndagskvällens dramatik bara ett "konstverk"…

Vilket russin, ehh jag menar blåbär!

I ett försök att trösta sommarsugna och semestrande, snart bortregnade, svenskar försöker TT peppa oss.

De har intervjuat Ola Langvall, bärexpert på Sveriges lantbruksuniversitet, som vet att berätta att som kompensation för regnandet kan vi i alla fall se fram emot stora blåbär!

Säga vad man vill men i valet mellan en solig fin svensk sommar och den syndaflod som nu pågår hade jag nog helst valt bort blåbärspannkakan om valmöjlighet funnits.

Arabisk vår blev höst!

Mohammed Mursi har vunnit det egyptiska presidentvalet. Med nära hälften av de röstberättigade som stannade hemma är det svårt att veta om det verkligen är det egyptiska folkets vilja som nu går i uppfyllelse.

Det muslimska brödraskapet, som Mursi representerar, har på agendan att införa sharialagar och bortse från sekulära sådana.

Denna söndagseftermiddag är det bara att beklaga alla egyptiska tjejer som inte lär ha en framtid att se fram emot. På med burkan, in i köket, föd barn och tro föralldel inte att utbildning kommer att vara tillgänglig för er!

Kanske inser det egyptiska folket så småningom att det kanske inte var den mest lämplige kandidaten som nu blir president. Kanske orkar de då ännu en gång sätta sig till motstånd mot regimen.

Till dess är den arabiska våren utbytt mot höst!

Bo i storstad - förbli singel!

SvD skriver, i vad som verkar vara en artikelserie, om singellivet och allt vad det medför.

Vi får bl a veta att Sverige är ett av de singeltätaste länderna i världen och att utvecklingen fortsätter mot ännu flera singlar.

Trist, om någon frågar mig.

Visst är det skönt att ha egen tid emellanåt, skrota runt i sunkiga mjukisbrallor, och bara vara men livet borde ha mera att ge än så. Att ”sova sked” är djupt underskattat!

I rikets storstäder är singellivet mer regel än undantag. På platser där många, med vitt skilda preferenser, har som störst möjlighet att möta en tvillingsjäl blir folk alltmer ensamma.

Som boende i en storstad, men med längtan till vischan, kan jag bara konstatera att det stämmer.

Staden är fylld med möjligheter till möten men (av människor skrämda till rättning i leden?) också fylld med extrempretto människor med krav på att aldrig anpassa sig efter en annan människa. Tvärtom tycks många söka efter sitt eget ”Eldorado” bland existenser som gör likaledes. Tragiskt!

Kärleken är blind sägs det! I storstäderna tycks inte ens en ögonoperation hjälpa!

Villius fångade oss med sin röst

Inte ens bliven tonåring, men med ett brinnande intresse för vår historia, satt jag helt betagen framför tv:n och sög i mig.

TV-serien ”En värld i krig”, visades för första gången 1973-74 och jag minns det som att jag såg alla avsnitt hänförd.

Dels av fasor jag inte trodde existerade men också av berättarrösten som inte lät någon missa någon detalj.

”Nu skulle slaget stå”, är en klassiker fälld av kommentatorn som jag tror många har att tacka för sina kunskaper om en förgången, om än inte för alltför länge sedan, tid.

I dag, på midsommarafton 2012, kommer nyheten att Hans Villius gått ur tiden 88 år gammal.

Belönad av Kungen med medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band så sent som nu i veckan var Hans Villius inget annat än ett geni, oftast i skymundan.

Vem som kan lyckas göra om bedriften att fånga en lika stor tittarpublik med sin röst, om ens någon, återstår att se.

Kötthaterskan från helvetet

Att DN Kultur är rikets högborg för förgrämda vänsterradikala feminister, som gång efter annan tillåts sprida sina sura uppstötningar i en aldrig sinande flod av galla, har jag bloggat om mången gång.

Malin Ullgren vomerar varje onsdag. Alltid med samma tema. Alltid ur ett perspektiv som stöds av en liten, pytteliten, minoritet av tidningens läsare.

I dag får hon hjälp av Amelie Björk, bl a redaktör för ”Tidskrift för genusvetenskap”. Ja, ni hör….

På ett helt uppslag tillåts Amelie försöka leda i bevis att män äter kött och därför är manschauvinistiska kräk utan existensberättigande.

Amelie baserar sina bisarra teorier på en film, tydligen nominerad till priser, som heter ”Bullhead”.

Filmens huvudperson får sina ”koddar” krossade i en misshandel och kompenserar sitt miserabla liv med att äta biff! Därför är alla män likadana enligt Amelie!

Amelie Björk hänger, otroligt orättvist, ut några prima köttrestauranger som medskyldiga till mäns livsstil som kvinnomissbrukare.

Vidare svänger hon sig med kvasiintellektuella uttryck som ”camofallogocentrismens system”. Ja, ni hör…

Tänk om Amelie kunde hugga grillbesticken i en blodig köttbit i stället för att sitta på sin skrivkammare och knapra hemodlade groddar. Vad mycket roligare hon skulle ha det och dessutom kunde vi män då resonera med tanten om var det gick snett i hennes liv.

Jag vore så oändligt tacksam om Gunilla Herlitz, chefredaktör, ansvarig utgivare och verkställande direktör för DN, kunde kungöra att DN Kultur helt följer hennes idéer om publicistiskt innehåll.

Då skulle beslutet vara lätt att avsluta prenumerationen!

Isolera antroposoferna?

För andra gången på 4 månader är det lilla samhället Järna, söder om Södertälje, i blickfånget p g a den smittspridning som florerar där.

I februari gällde det mässlingen och nu handlar det om röda hund. 2 sjukdomar som kan vara potentiellt farliga för vissa grupper i samhället.

De flesta som nu växer upp är vaccinerade mot dessa s k "barnsjukdomar" men i Järna finns en stor grupp Antroposofer som motsätter sig vaccinationer i största allmänhet.

Att en mindre gruppering människor själva väljer att ta risken för hälsokonsekvenser är naturligtvis deras fria val. Att de utsätter andra för smittorisk är däremot inte okej.

Sjukdomar som kan vara riskabla att drabbas av, men som kan förhindras med ett nålstick, borde inte vara tillåtna att sprida av livsåskådningsskäl!

Svenskt smakar bäst?

Debatten om innehållets ursprung i jordgubbskartongerna blommar varje år upp inför midsommarhelgen.

Bluffandet påstås fortsatt vara stort och i svenska kartonger sägs utländska gubbar säljas till överpris.

På tidningarnas webbsidor kan vi i dag rösta om vi anser att det är viktigt att midsommaraftonens jordgubbar är svenska. Det tycks de flesta anse.

Om man enbart tar hänsyn till miljöaspekten och föredrar bär som transporterats en kortare sträcka är denna inställning behjärtansvärd.

Däremot ställer jag mig starkt tvivlande till att svenska jordgubbar villkorslöst slår t ex belgiska i smak. I år har jag ännu inte hunnit med att jämföra men ifjol vann belgarna med hästlängder.

Visst är tanken fin att främja det egna landets produktion men en alltför forcerande snabbt uppodlad svensk jordgubbe är många gånger mer smaklös än sin importerade släkting.

Liknande diskussioner förekommer när det gäller t ex kött. Folk säger förnumstigt att de inte kan tänka sig annat än svenskt kött men äter gladeligen lunchrestaurangens köttfärssås, pannbiff, rostbiff eller vad som nu står på menyn.

I går i snabbköpet, under storhandlandet inför helgen, höll jag samma tempo som ett par i medelåldern. Hon gastade på sin partner att han skulle välja svenska jordgubbar "som inte fraktats runt". Därefter vidtog en diskussion vid köttdisken inför grillkvällen. Och som avslutning sa hon att det behövdes senap till hovmästarsåsen. "Ta Slotts", beordrade hon. Då muttrade jag i min mungipa: "Som produceras i Polen!"

Värna gärna miljön om den gynnas av att du väljer närproducerat men sluta hyckla om att andra länder inte kan producera minst lika goda produkter som vi själva!

Bistånd i konsultfickor och Sthlms ström!

DN citerar i dag tidningen Omvärlden som avslöjar att Sverige ifjol spenderade 49 miljoner kronor på det s k demokratiinstitutet Idea.

Pengarna, avsedda för bistånds- och demokratiinsatser i utvecklingsländer, hamnade i stället till stor del i konsulters och chefers fickor.

Joan Sawe, t f generalsekreterare yrar ihop ett försvar som går ut på att det handlar om att ”en person har en unik kompetens eller om att det är bråttom”. Så var det med de upphandlingsreglerna!

Att Idea dessutom har sitt kontor på den lilla ön Strömsborg, mitt i Stockholms ström, gör inte det hela direkt mer förståeligt.

Ibland tror jag att vi individer gör mer nytta på våra resor till utvecklingsländer när vi tar med block och pennor och skänker till en skola. Eller att vi köper en säck ris till familjen vars barn gärna vill vara våra guider.

Det sistnämnda är förstås infantilt att tro att det är tillräckligt men kan inte Sverige använda biståndspengar på bättre sätt än att spendera dem på ett institut i Stockholms ström så….

Här behövs räfst och rättarting! Och en ny, betydligt billigare, adress för institutet som levt alltför vidlyftigt!

En desertör är en desertör!

DN berättar i dag om David A Hemler, en amerikansk soldat, som för 28 år sedan, 21 år gammal, valde att desertera från den amerikanska armén.

Hemler har sedan dess levt i Sverige, påstått att han är från Schweiz men samtidigt brutit på amerikansk engelska utan att någon egentligen brytt sig om att kolla upp bakgrunden.

Visserligen har ett ex, hans äldsta dotters mamma, alltid frågat men svaren har uteblivit.

Jag antar att DN, och Hemler, vill att hela historien skall upplevas som en tårdrypande snyftare och att den ska väcka sympati för det val den då 21-årige soldaten gjorde.

Hemler säger bl a att President Reagans politik gjorde att han valde att fly fältet. Ja, det är Hemler naturligtvis fri att tycka. Om Reagan kan man tycka mycket. Under sina ämbetsperioder var han dock en av USAs mest framgångsrika Presidenter genom tiderna. När hans period som President var över var både inflation och arbetslöshet lägre än den dag han tillträdde och kriminaliteten hade sjunkit betänkligt.

Hemler påstår att han blev blåst när det gäller överenskommelse om lönen men om han försökte bestrida detta faktum får vi inte veta. Däremot får vi veta att Hemler blev deprimerad.

Att han lyckades bli registrerad hos svenska myndigheter som medborgare i ett ”okänt land”, få arbets- och uppehållstillstånd och lyckas skapa ett 28 år långt liv i vårt land väcker frågeställningar om svenska myndigheters kapacitet att ifrågasätta.

Man borde kunna ställa krav på en 21-åring att han/hon ska inse följderna av ett ingånget avtal. Att lova trohet till sitt land över ett antal år kräver en viss eftertanke.

En desertör är en desertör! Även efter 28 år!

Möjligen kan vi hoppas på att få ta del av mer detaljer under kommande dagar.

Hittills är jag dock inte imponerad, av vare sig DNs inställsamma publicerande, desertörens historia eller svenska myndigheters agerande när det gäller den aktuella soppan!

Alla blodgivare inte välkomna!

I dag slår media upp nyheten att det saknas blod av ovanliga blodgrupper i blodbankerna.

Att det, inför semesterperioden, saknas oerhörda mängder med ”vanliga” blodgrupper har förträngts denna dag.

Liksom att det är många som inget annat vill än att bidra och lämna blod. Men som, år 2012, fortsatt är förhindrade/förbjudna att göra detta!

Tillhör du gruppen som älskar någon av samma kön som du själv är du inte välkommen. Ja, om du inte garanterar att du inte haft sex under det senaste året.

En heterosexuell person, även med ett promiskuöst leverne och ett vidlyftigt sexliv, ifrågasätts inte utan åderlåtes med glädje!

Det råder fortsatt stenålder i landet där sjukvården lider av svår anemi!