Många inlägg innehåller vettiga synpunkter oberoende av den grundinställning människan bakom har.
Helle Klein tillhör inte denna gruppering.
I ett förvirrat tyckande på SVT Debatt påstår hon att det är jakten på terrorismen som skapar den otrygga värld vi lever i.
Med sitt favorituttryck, bombhögern, försöker hon övertyga oss om att vi ska låta utsätta oss för allsköns terror och att t ex Afghanistan skall lämnas i talibanernas händer. Ja, det är ju det hon tycker i och med att hon rekommenderar snarast möjliga tillbakadragande från landet ifråga. Sedan kan man alltid fråga sig om hon tänkt klart i just den frågan? Att vara vänster, kvinna och präst är ju inte direkt förenligt med att förespråka en regim som vill föra kvinnosläktet till en skrämmande tillvaro utan skolgång.
Helle rabblar siffror som hon påstår speglar hur många människoliv västmakterna på imperialistiskt vis har skövlat. Dock nämner hon inte en enda numerär som talar om hur många liv, även bland de egna, som terrorgrupperingar bär samvete för.
Att tycka att terrorismen inte skall jagas är ju att tycka att det är helt ok att bli sprängd i bitar på Drottninggatan under julrushen. Röda Armé Fraktionen, ETA, IRA, Sendero Luminoso, Farc och andra som inte vill spela på demokratins planhalva borde enligt Helles synsätt få rumstera om fritt efter tycke och smak. Till skillnad från demokratiskt valda regeringar som borde tiga still medan deras länder utsätts för fega terrorattacker.
Usama ville på intet sätt ha ett demokratiskt muslimskt välde och många muslimer är i dag lättade. Är det inte så att de som är de mest utsatta offren för terrorister som Usama faktiskt finns bland de egna? Det är demokratiyttringar vi bl a ser i Nord-Afrika. Självklart ska detta uppmuntras och stödjas men att på Helle Klein-manér vilja sluta jaga terrorister, lämna Afghanistans befolkning åt sitt öde (bara de får en slant i bistånd), eller att ensidigt beskylla västmakter för dödande, det är bara tragiskt!
@Jens:
SvaraRaderaNågot av det svåraste, men också viktigaste, är att förstå den som inte tycker som en själv. När du skriver "förvirrat tyckande" så förstår jag att du tycker så, men jag undrar samtidigt hur mycket du ansträngt dig för att förstå.
Kanske tycker du att det är magstarkt att jag säger något sådant? Ett påhopp. Kanske har jag med några ord försatt dig i ett tillstånd där du inte riktigt kan läsa det jag skriver?
Låt vara i så fall. Det är förmodligen en god illustration av hur hämnd fungerar. Tanken på hämnd blockerar vår förmåga att tänka. Och handla meningsfullt. Gör oss bittra skulle man kunna säga.