Miljöpartiet är dödsdömt i höstens val. Det kommer att bli en
fot i arslet och ut genom riksdagens portar.
Medlemmarna flyr och språkrören gör antingen bisarra utspel
eller inga utspel alls!
Hade inte DN publicerat Isabella Lövins debattartikel redan
i går kväll på nätet så hade jag varit absolut bergsäker på att det hade handlat
om ett sällan skådat, och uselt, aprilskämt när morgonfikat skulle intas i
morse.
De gröna tomtarna tycker att Swedavia ska arbeta på samma
sätt som Systembolaget. Den ena borde avskräcka från flygresor medan den andra
ska få oss att strunta i fredagswirren.
Systembolaget kan knappast sägas ha lyckats med sitt uppdrag
annat än att de, otroligt nog framgångsrikt, via sin ledning lobbar för att
monopolet ska finnas kvar och att öppettiderna ska vara desamma som i tidernas
begynnelse.
I dag börjar den nya flygskatten gälla och vips stiger
biljettpriserna och risken är att vi på sikt får mindre konkurrens och ännu
dyrare resor, något som tycks vara en fuktig dröm för Lövin och hennes, starkt
begränsade i antal, gelikar.
På Arlanda kämpar ledningen med att försöka locka nya
flygbolag som kan ta oss svenskar non-stop till nya avlägsna destinationer och
den förbaskat envisa vintern har gjort att många rensat kontona för ett par
veckors flykt från Kung Bore. Förra sommaren, som ju aldrig blev någon sommar,
garanterar att vi är många som försöker fly riket för att fylla på energiförråden
med nya spännande synintryck denna sommar. Om det nu inte visar sig bli alltför
dyrt!
Även om flygets miljöpåverkan inte går att förneka så är det
förenat med suicidal politik att försöka förneka svenskar att resa för att på
främmande resmål lära sig mera om andra kulturer och ta del av sådant som
miljöpartiet inte är vägen för Sverige. Isolationism kallas det visst.
Miljöpartiets förslag är ingenting annat än en återgång till
den tid då flygbiljetter var alltför dyra för den vanlige medborgaren och då
monopol rådde på många sträckor. Inte konstigt att Lövin sneglar på, och jämför
med, ett annat monopol när hon nu hoppas på klang och jubel från en förvånad
väljarkår.
Jag tror att partiet, för att de inte lyssnar av vad de
flesta svenskar anser, får sin dom i september och att partiet blir en lättglömd parentes
i den svenska politikens historia!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar