7 november 2010

Övervakning - vår säkerhet!

När jag föddes tilldelades jag ett personnummer. Jag har sedan den dagen figurerat i ett antal sammanhang och jag registreras på de mest ingående sätt!
I dag är min plånbok full av plastkort av olika slag. Jag drar dem när jag köper livsmedel, när jag reser med tåg, flyg, lokaltrafik eller när jag är krasslig och köper läkemedel.
Jag tycker det är toppen att ICA skickar specialerbjudanden på de varor som jag i alla fall skulle ha köpt! Hos Coop drar jag mitt medmerakort och betalar med mitt ICA kreditkort. Jag får då poäng hos båda två trots att de är konkurrenter.
Min arbetsgivare och försäkringskassan vet allt om min hälsa eftersom sjukintyg registreras.
Skattemyndigheten vet var jag arbetar, vad jag tjänar och mycket annat om mitt privatliv.
När jag ger mig ut på långpromenader övervakas jag av kameror på många ställen.
Känner jag mig integritetskränkt? NEJ!
Helt plötsligt ropar massor med människor om överförmyndarmentalitet, spioneri och gud-vet-vad. En av de som gapade först var Jan Guillou som lyckades med konststycket att bli upprörd innan ”bomben” briserat. Var är Göran Greider?
Om en nation värnar om sin säkerhet, en nation som dessutom utsatts för ett av de värsta terrordåden i världshistorien, så förstår jag det även om många andra inte förstår min åsikt!
Jag fortsätter envist hävda att den som inte har något att dölja heller inte har anledning att uppröras av de senaste dagarnas turbulens!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar