IKEA borde lämna Polen bums!

Det är bara några få år sedan Polen beslöt sig att gå emot EU:s vädjanden och börja skövla en av Europas sista urskogar, Białowieżaskogen på gränsen mellan Polen och Belarus.

Även om skogen är enorm och endast delar av den verkligen höggs ned så har påverkan på djur och natur blivit stor.

Grzegorz Mikusiński, docent vid Institutionen för ekologi, Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skrev i oktober 2018: 

”Till exempel blir det färre möjliga bohål för tretåig hackspett, pärluggla och sparvuggla. Lodjur kommer att undvika kalhyggena eftersom de vill ha tät växtlighet och nedfallna träd för att kunna smyga på sina byten. En del följder är svåra att förutsäga, till exempel samspelet mellan rovdjur, växtätare och växter i området.”

Efter murens rivande verkar nu Polen önska sig tillbaka till ett liv i isolation, som i detta fall inte har något med en pandemi att göra.

För ett drygt år sedan skällde Polens justitieminister Zbigniew Ziobro, som en felavlad bandhund i samband med att en IKEA-anställd fått sparken efter att ha deklamerat homofoba bibelcitat på sin arbetsplats: 

”Det är helt skandalöst. Vi ska vidta alla åtgärder för att förhindra denna typ av aggression från en koncern i väst som i strid mot polsk lag vill påtvinga de anställda sina värderingar.”

Ziobro beordrade en grundlig utredning av det inträffade.

Samtidigt uppmanade Polens förste biträdande justitieminister, Patryk Jaki,alla polacker till en bojkott av den svenska möbeljätten. Han erbjöd även juridisk hjälp till den tidigare IKEA-anställde, något som resulterar i att HR-chefen vid IKEA i Polen nu åtalas.

EU borde protestera och ta till de kraftfullaste av unionens verktyg, vilka de nu är, för att visa det inskränkta ledarskiktet i Warszawa att det får vara nog nu. Kanske hota med en påtvingad PLEXIT?

IKEA å sin sida borde välja att lägga ned verksamheten i Polen, landet vars syn på mänskliga fri- och rättigheter, vars värderingar och tolerans påminner alltmer om tiden innan varvsarbetarna i Gdansk valde att påbörja sin revolution för demokrati, nio år innan den förhatliga muren slutligen föll.