Den senaste tiden har media varit fullständigt nerlusad av
artiklar där resenärer upprört konstaterar att det är trångt ombord på tåg,
bussar och flygplan.
Inte vid något tillfälle, vad jag har sett, har journalisten
frågat de som upprörs: ”Varför reser du i dag? Är det en absolut nödvändig resa
enligt ditt sätt att se på saken eller är det din arbetsgivare som kräver att
du reser?”
I dag skriver kvällstidningarna att man räknar med att det
just nu är ca 60 000 turister som befinner sig på Gotland! Varför då
undrar jag?
Hade jag varit en gotlänning som noga följt Folkhälsomyndighetens
rekommendationer de senaste månaderna så hade jag varit förtvivlad i dag.
Sedan exakt när är det en mänsklig rättighet att resa under
en pågående pandemi?
Att många medmänniskor nu tröttnat rejält på den ganska
torftiga tillvaro som rekommenderats under flera månader förklarar knappast de
nu överfulla kollektivfärdmedlen eller vallfärdandet till Visby.
Det kan bara förklaras med ohyggligt dåligt omdöme av alla
de som inte kan tolerera en svensk sommar som inte är som den brukar.
Belgisk media rapporterar en smittökning på 46 % bara under
den senaste veckan. Till VRT, ett av Belgiens public service-företag, säger
virologen Marc Van Ranst: ”Vi vet att folk inte respekterar de rekommendationer
som gäller.” Han fortsätter: ”Om alla anstränger sig så kan den andra vågen
stoppas innan den vinner större mark.” Han konstaterar därmed att det som sker
i Belgien i dag är starten på den fruktade andra vågen.
Samtidigt invaderar turister Visby, åker med fullpackade
tåg, flyg och bussar och har mage att beklaga trängseln utan att själva ställa
sig frågan: ”Är denna min resa verkligen livsnödvändig?”
Kanske är det precis just i detta nu som det avgörs vilken
slags höst vi har att frukta?
Kanske är det just nu som den vårdpersonal som ej
beviljades ledigt under sommaren får se sin utlovade höstledighet försvinna?
Skrämmande är ordet för dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar