Bli stamcellsdonator är "dyrt" säger samhället medan många dör!

I tisdags publicerade Expressen/GT en artikel om 20-åriga Fanny, som drabbats av leukemi. Fanny är i akut behov av en donator av blodstamceller för att ha en chans att överleva.

Sådana donatorer kan, med en helvetes massa tur, där sjukvårdens uppstyltade regler också måste tas med i beräkningen, hittas i det så kallade Tobiasregistret.

Jag ska ärligt säga att jag inte visste särskilt mycket om nämnda register men då jag berördes av artikeln om Fanny beslöt jag mig att öka på min, hittills bristfälliga, kunskap när det gäller detta donationsregister.

I dag finns det, enligt Tobiasregistrets egen hemsida, 33 miljoner villiga donatorer registrerade i liknande register i världen. Trots detta så är det ca 30 % av livshotande sjuka som inte finner en matchning i registret. Här torde alltså nya donatorer vara både välkomna och nödvändiga. Men så är inte alls fallet.

För att vara aktuell som ny medlem i registret måste du vara mellan 18 och 35 år gammal. 

Anledningen sägs vara att ”Tobiasregistret är en icke vinstdrivande organisation och varje analys kostar pengar.” Den som redan är med i registret får stanna kvar upp tills han/hon fyller 60 år så det är uppenbarligen inget fel på äldre donatorers stamceller utan det är pengarna som får styra.

På annan plats på nätet läser jag att det som på Tobiasregistrets hemsida beskrivs som en ”icke vinstdrivande organisation” i själva verket är ett företag som heter Stockholm Care AB, som i sin tur ägs av Stockholms Läns Landsting. Underförstått av oss skattebetalare.

Bristen på donatorer är fortsatt stor, som man på hemsidan kan läsa: ”Tillsammans kan vi ändra på det.” Det verkar dock vara si och så med den saken när någon slags felriktad åldersrasism tycks råda under täckmanteln av att det är stålar som i själva verket behövs.

Precis som potentiella blodgivare fortsatt sorteras ut efter sin sexualitet där en heterosexuell har kortare karenstid än en homosexuell efter en tillfällig sexförbindelse så görs en egen variant på temat när det gäller Tobiasregistret.

Hur ansvariga inom sjukvårdspolitikens område resonerar är svårt att förstå. Det verkar dock gå ut på att alla som är svårt sjuka och behöver hjälp, vare sig det handlar om blod eller stamceller, inte kan få samma chans till överlevnad. Hur denna utgallring bland patienter går till rent praktiskt törs jag inte tänka på.

Är det något vi sannerligen borde ha råd med är det att ge så många som möjligt chansen till ett långt liv.

Blodgivarreglerna har sedan länge varit i behov av en uppdatering. Nu är det dessutom dags att öppna upp för fler att få plats i det, för många, livsviktiga Tobiasregistret!