Mello, målbrott, repriser och legionella!

På lördag är det dags för Mello-final. Som vanligt skall jag spendera den tillsammans med goda och galna schlagernördar och förberedelserna är många.

Hur det går i själva tävlingen är svårt att sia om. Jag brukar ju ha ganska många åsikter när det drar ihop sig till Eurovision men brukar inte lägga jättemycket energi på att tycka till om den svenska finalen.

I år kan jag dock inte låta bli!

Jag tänker att det borde sluta med att John Lundvik och Anna Bergendahl gör upp om segern.

Om kidsen får välja så skickar vi Bishara till Israel. Problemet är att gossen troligen hamnar i målbrottet före maj och att det då kommer att vara en helt annan, fullständigt gräslig, version som framförs.

Wiktorias låt är en tröttsam ballad men det som är mitt största problem med numret är att det strilande vattnet säkert kommer få hela Friends Arena att få legionärssjukan inom några veckor.

Arvingarna vann 1993 och framför i år samma låt som då.

Lina Hedlund är för gammal för sin låt, kalla det gärna åldersrasism, och låten i sig sjöng Charlotte Perelli strax före kriget (välj krig själv!).

Nano var en kul nyhet ifjol. Da Capon är aldrig kul!

Jon Henrik gör det han ska men när nu Norge skickar en låt med jojk till Tel Aviv så tror jag att han skulle vara chanslös förutom att ett antal länder får vatten, inte Wiktorias, på sina kvarnar när de påstår att vi i Norden är som vi är och röstar och härmar varandra. Riktigt så är det dock inte!

Jag har hunnit tjuvlyssna på ett antal bidrag som redan är klara för Eurovision och av det jag hört hittills så blir jag mörkrädd. Kan det bli sämsta ESC i mannaminne? Risken är stor!

Island skickar gruppen som på svenska har namnet ”Hat” med låten ”Hatet kommer att segra!” Jag hoppas att EBU diskar den innan gruppens medlemmar ger sig av. I annat fall hoppas jag att den effektiva gränskontrollen på Ben Gurion-flygplatsen gör processen kort med bandet som hotar att ställa till med mer än en scen på just scenen!

Ett annat bidrag som minst sagt sticker ut i år är Portugals. Sångaren måste slå något slags världsrekord i konsten att sjunga falskt. Sjunger han lika illa som han gjorde i den portugisiska finalen i lördags så kommer han absolut att bli det stora samtalsämnet i år och detta inte i helt gynnsamma ordalag!

Mer om vad jag tycker om bidragen i ESC kommer sedvanligt på min blogg längre fram i vår!

Åter till Sverige:

John Lundvik vinner om vi bara ser till uppträdandet. Han själv och hans gospeltjejer är stora solsken och det svänger när man ser dem. Hör man däremot bara låten, utan att se framträdandet, så är det en totalt intetsägande låt. Urtrist!

Anna Bergendahls bidrag är det jag gillar bäst. Men; I TV har det inte gått att höra texten. Kanske har Christer Björkman meckat med ljudinställningarna efter att Anna åkte ur i semin för några år sedan? På skiva är Annas låt outstanding – med ett fatalt undantag. Den saknar både stick och tonartshöjning! Sånt kan innebära katastrofbetyg i schlagernördskretsar!

På lördag kväll vet vi hur det gick! Kanske är vi många som då får trösta oss med att slicka ur chips- och dippskålarna och ta sista slattarna ur de tillhörande förpackningarna med för kvällen obligatoriska drycker!